Min kompost, som jag skrev om ovan är i praktiken också en maskkompost. Maskarna triv alldeles utmärkt trots att det är en av komunen godkänd, sluten kompostbehållare. Med "sluten" menas här att den har botten och lock som inte släpper in råttor och möss. Maskarna lever i det lagret där temperaturen passar dem, i gränslandet mellan nytt kompostmatrial och färdignedbrutet. Blir det för varmt kryper de upp på kanterna, och så tät är inte behållaren att inte en daggmask kan ta sig ur. Periodvis ser komposten ut som "köttfärs" av alla maskar som finns där. Och då går nedbrytningen fort. De har kommit in med jord och sådant en gång i tiden och lever väl numer i sitt eget lilla samhälle. När komposten töms hamnar förstås en del i landet istället men tillräckligt många blir kvar för att leva vidare i en ny omgång.
|