Om man inte är nöjd med den kroniska värken........., tjaa, då kan man ju alltid.......................... Alternativ

[Gillan]

Ja, nu hoppas jag att ni får er gott skratt, för skratta gott, det kommer jag att göra om ett par dar........eller i alla fall ganska hysteriskt ......hoppas jag

Precis som rubriken säger, om det blir slentrian med den kroniska värken eftersom man till slut lär sig leva med och acceptera den, kan man alltid göra som jag och skaffa sig lite extra värk då och då så att man åtminstonde får känna av att man lever .


Som när jag för ca tre år ( 05-06 ) sedan bestämde mig för att testa att åka skidor i Tandådalen, då provade jag på att trilla i backen och landa med höger tumme först.........AJ satan vad ont det gjorde! Men jag fick i alla fall prova på hur det var att testa avslitna ledband, med operation och sex veckors gips....inte dåligt så långt

Året därpå, på sommaren, hade jag antagligen kryat på mig tillräckligt för att jag skulle våga mig på att prova ett kraftigt Ischiasanfall ( efter att ha kört ett antal skottkärror med jord) som fortfarande släpar efter med domningar i fötter och ben, men smärtan försvann ju ( man måste vara beredd på att prova mesta )

I höstas var jag då antagligen trött på slentrianen igen, för då skaffade ja mig "Frozen Shoulder", en smärta jag inte alls var bekant med, men vad gör man inte för att få lite erfarenhet ?


Antagligen så var inte de "frusna skuldrorna" tillräckligt så igår tog jag mig en tur till min gamla ensamma mamma för att hålla henne sällskap, hon gick och lade sig och bad mig släcka alla lampor eftersom hon inte vill att de ska lysa när hon sover, jag satt kvar framför tv:n och zappade..............det kuuunde ju komma nåt jag var intresserad av.....................jag slumrade till......................och fick i halvslumern för mig att testa en ny variant...................vaknade till med ett ryck, for upp som ett skott, glömde bort att det stod ett bord i vägen, snubblade och for med vänster tumme före ner i bordet.......................Aj, aj, aj..................jag var ju tvungen att tända en lampa för att se vad som hänt med tummen.................Jiiisses!!!! Den fanns inte ens på rätt plats!

Ja, den hade hoppat ur led, och det ordentligt. Nu är jag återigen gipsad och det är ju ingen ny erfarenhet, men smärtan!!!.......................den är ny!!

Vad jag ska hitta på nästa gång slentrianen sätter in....................det har jag inte kommit på än...................just nu känner jag mig inte så himla peppad

Nej, ärligt talat så börjar jag fundera på om det är nån/nåt som behagar skämta med mig

Men vet ni vad! Jag hade faktiskt hunnit med att paketera alla busfrön

stavfel.....

Redigerat av Gillan: 05-02-2009, 17:17

[Gillan]

Tjaa ni, nog trodde jag att det värsta var över genom att tummen blev tillrättalagd igen, men sååå lätt var det tydligen inte , jag menar, en blåsvart köttfärslimpa med frukostkorv som avslut på vänsterarmen är ingen höjdare...............det kan jag garantera , men det ska tydligen inte vara nåt konstigt alls med det ...........

Och..............jodå, jag försöker fortfarande skratta, men jag har inte vågat tala om detta för mina närmaste och käraste..............jag törs inte..........för de kommer att tro att jag skämtar