ni 30+ som hade en jobbig ungdom..., skulle vilja prata med nån... Alternativ

[La Strega]

Jag vet att det här är helt fel forum....hoppas att det är okey att jag skriver det här endå...Har skrivit massa inlägg på sidor som netdoctor och liknande men det är ju nästan uteslutande yngre människor som är sjuka själva...jag skulle tycka att det vore skönt å få prata med nån som gått igenom jobbiga perioder och som blivit frisk...bara det att veta att det går att bli bra liksom...
Jag har svår emetofobi...haft depressioner och har fått en slags ätstörning...(vill inte vara smal, men är rädd för att äta pga av emetofobin) så jag är väldigt utmärglad nu...(175cm/45kg) =(

så om det finns nån här som gått igenom liknande saker och blivit bra...och som känner för att prata lite...?

och förlåt för att ja skriver om såna tråkigheter här...men det är bara för att jag vill prata med friska människor...hoppas ni förstår?

ut i vårsolen nu!

[Posse]

Samtalsterapi fungerar inte bättre för att man läser om det, eftersom det är en känslomässig process och inte så mycket en interlektuelll .

Du vet att det du är rädd för -är på många sätt ologiskt ,men oron viker inte för det .

Kanske feltolkade du mig - jag syftar på att det (enligt min erfarenhet) kan kännas mycket lättare att acceptera, tillgodogöra sig och uppskatta samtalsterapi som behandlingsform om man läser på ordentligt om företeelsen, och kanske läser om mängder andra som haft stor glädje av det.

Annars kan det nog tyvärr vara lätt att uppleva terapeuten som en okänslig, snokande plågoande som kanske nästan alltid tar upp just sådant som man har allra, allra svårast att prata om. I Martinas fall handlar det väl om "spyfobin" och vad den ha för orsaker... och hur den kan botas. Vilket den naturligtvis kan!