|
Jag har suttit och tänkt på dig hela dan idag och funderat på vad som skulle kunna fungera för dig. Jag har själv fobi för blod och sprutor. (Kan inte höra andra berätta om sådant.) Jag har också panikångest och är rädd för att svimma. Panikångesten har jag haft till och från sedan jag var tretton men emellanåt har jag fungerat normalt. Nu har jag börjat övningsåka med bussen, två hållplatser bara, men ändå. Det går framåt. För cirka en vecka sedan fick jag ett bakslag men det ser jag som något tillfälligt.
Jag har haft mycket hjälp av en bok som heter "Befriad från ångest" och den är skriven av Lucinda Bassett. Den handlar mycket om ångest, panikattacker, fobier, stresshantering, tvångstankar m.m. och hur man tar makten över sitt liv. Boken är mycket konstruktiv och jag rekommenderar den varmt även om man inte råkar ha problem med ångest.
Jag tror att man successivt måste se sin rädsla i vitögat, att steg för steg närma sig den och få sig själv övertygad om att man inte behöver vara rädd. Det låter kanske enkelt men kräver en hel del arbete.
Jag har idag suttit och tänkt på hur jag skulle reagera om jag blev tvungen att ta blodprov och sprutor varje dag för att överleva. På nåt sätt skulle det nog ändå gå i slutändan fast jag vet inte hur mycket jag skulle få jobba för att klara det. Det är liksom svårt att säga eftersom jag inte sitter i en sådan sits och det är inte verklighet just nu.
Jag är ändå övertygad om att du klarar det här. Du tycks ändå i grund och botten ha handlingskaft och en vilja att bli frisk, så trots att det känns hopplöst just nu så kommer det att lösa sig.
|
ni som vill hjälpa mig...
10-05-2004, 17:48
