Började i förra veckan hon hade svårt att ta sig upp om hon hamnade på hö sida och vi tyckte att hon ibland sprang på tre ben. Sen har det succesivt blivit värre, och idag konstaterade vi att hö ben va slappt ända från höften. In till djursjukhuset där dom röntgade, höftkulan ur led och leden sliten, hon hade en fraktur i hö ben för 8 år sen, men den fick självläka och har inte vållat några problem sen dess. Finns iaf inget att göra, maken och jag hade väl ställt in oss på att kanske ta bort henne, men döttrarna blev hysteriska. Särskilt E som fick henne då hon inte orkade vara med kompisarna efter sin hjärntumör. C va ju bara 7 och minns knappt ett liv utan henne. Så 2656 kr fattigare (jodå vi får tillbaka lite) med ett recept på smärtstillande sprutor för tre dar står vi nu inför att vänja oss vid ett liv utan henne. Vi har haft henne 10 år, vi hämtade henne dan före midsommarafton 2000, 8 v gammal. Hon har ju aldrig varit i bur annat än de obligatoriska 14 dagarna + lite vanetid sen slussades hon ur och blev så tam. Hon har varit mer som en hund än en kanin. Bara förra veckan skuttade hon runt i trädgården när vi jobbade där.
Känns så konstigt att hon inte ska finnas här längre. Men hon kan inte gå än mindre skutta omkring och det är ju inget värdigt kaninliv.
--------------------
|