Jag är singel och väljer att bli gravid på klinik..., Hur förklarar man för barnet vem pappan är? Alternativ

[*Stintan*]

Jag har växt upp med både (så kallade) mor och far + syskon och inte har jag fått någon trygghet för det, tyvärr.
En far som totalt struntar i en och en mor som är helt känslokall och bara ser en som en oönskad belastning som man ska försöka utnyttja som arbetskraft.

Vilka mina biologiska föräldrar är, är jag inte intresserad av att veta.

Jag skulle haft en betydligt bättre uppväxt hos min mormor.

Nej att växa upp med en far och en mor och kanske syskon är absolut ingen garanti för en trygg och bra uppväxt.

Vad gäller biologiska föräldrar är det långt ifrån alla som har intresse av att få reda på vilka de är.

[mamamaggan]

Motti , du har möjligtvis inte en storasyster som här på Odla kallar sig för Fuchia ?

Redigerat av mamamaggan: 01-08-2010, 10:50

[*Stintan*]

Tomten är far till alla barnen vet ni väl!

[Monica zon 1]

Hett ämne som berör.....

Jag är som många andra tveksam till var jag står i frågan/dessa olika frågor, då jag får frågan ställd rakt upp och ner, en stor gråzon tycker jag att det är. Var ska gränsen dras?

Men....
Adoption, är jag helt klart för.
Partnerskap/Äktenskap för homosexuella är jag också för.
Är det rätt att homusexuella par ska få adoptera, om jag nu säger ja två första gångerna så borde det bli ja även här....
Hjälp till par som inte kan skaffa barn själv är jag också positivt intsälld till.
Att ett gift par med barn skiljer sig måste inte vara negativt för barnet, kan vara positivt om äktenskapet inte var bra. Barnet kan mycket väl få en lycklig uppväxt med bara ena föräldern.

Alltså barn med skilda föräldrar kan lika väl som barn i kärnfamilj ha en lycklig uppväxt, barn med föräldrar av samma kön likaså.
Varför ska då inte en ensamstående mamma kunna få skaffa barn?
Men om en ensamstående kvinna kan skaffa barn med hjälp på klinik, varför ska då inte en ensamstående man kunna få hjälp att skaffa barn på något sätt......

Ja en gråzon, någonstans går gränserna, vet inte riktigt var jag har mina gränser.....

/Monica

[mamamaggan]

Monica , håller med dig !


Man måste sätta sig ner och tänka , inte bara strö floskler omkding sig att " barn mår bäst bla bla bla " och " om någon inte kan få barn utan hjälp av sjukvården så har naturen ett skäl till det ".


Vad gör vi i så fall med alla de som redan fått hjälp att få barn ? Säger till barnen att " sorry men du har inget berättingande att finnas till för naturen ville inte att du skulle födas , i alla fall inte av dina föräldrar , så vi måste fundera på , 1 om du överhuvudtaget ska få finnas till , 2 om du ska flyttas till en familj som har egna barn som kommit till utan hjälp för det är bara de som ska ha rätt att få ha barn " .

[Skruttis]

till Skruttis och alla andra som haft det svårt med eller utan kärnfamilj.

Nej att växa upp med en far och en mor och kanske syskon är absolut ingen garanti för en trygg och bra uppväxt.

Vad gäller biologiska föräldrar är det långt ifrån alla som har intresse av att få reda på vilka de är.

Tack snälla ni för medkänslan!

[mamamaggan]

Du får en kram av mig också Skruttis . Synd att det ska vara så här men tyvärr så finns det männsikor som är olämpliga som föräldrar .

[Skruttis]

Tack snälla Mamamaggan.

Det är synd att man inte kan ha någon sorts lämplighetstest för att få bli förälder.
Det är alltför många barn som blir både fysiskt och psykiskt misshandlade av sina föräldrar.
Tyvärr så vill konsekvenserna för personen som varit utsatt gärna hänga sig kvar även i vuxen ålder, även om man "tagit sig ur" det hela. Jag tror att den grundtryggheten man kan få som barn, den går aldrig riktigt att ersätta senare i livet.
Någonstans i ens huvud så finns det alltid liggande kvar.

[mamamaggan]

Nej det går aldrig att komma ifrån att det som händer i ens barndom präglar en för hela livet , sedan kan det kanske mildras lite om man hamnar mer rätt senare.


En del människor skulle aldrig ha fått sätta barn till världen , så är det bara , men tyvärr så finns det inget som säger att bara för att du kan få barn så är du lämplig som förälder.

De som vill adoptera blir noggrant prövade om de är lämpliga så man kan ju hoppas att det i de fallen sållar bort de minst lämpliga där i all fall.

[Meriona]

Jo det var ju bättre förr när man gifte sig för att komma över granngården eller för att hemgiften som följde bruden var ett välkommet tillskott samtidigt som familjen slapp en ogift gammal nucka som drog hemma. Barn satte man till världen för att få arbetskraft såvida man inte var överklass för då fick guvernanten uppfostra ungarna så de inte störde husfriden

Jag tror att personer som ändå gör sig besväret att uppsöka sjukvården och rent av betalar för det (utomlands) ändå är motiverade att bli förälder. Jag är mer bekymrad av de som får barn på fyllan och villan och alla oplanerade tonårsgraviditeter med oansvariga och kanske okända föräldrar.

Inga övriga kommentarer, du fick ihop allt som jag känner Markus!