Om mig Alternativ

[bergvallmo]

Sorg är svårt. Det kan vara olycka, skilsmässa, dödsfall... När något i livet händer, något som gör att det efteråt aldrig blir densamma. Då är det så svårt och gör så ont.

Många här på Odla har kommit med kloka tankar.

Tänker på dig..Kram

[Aqvakul]

För de flesta tror jag det går i vågor. Man mår bra ett tag, sedan mår man dåligt ett tag. Det gäller att bara hålla sig flytande när det känns tungt, så blir det snart bättre igen.

Så sant som det är sagt!

[zissi]

[Motti]

När man drabbas av psykisk sjukdom eller ohälsa så är man aldrig förbered man tror aldrig det händer just mig !men det kan drabba precis vem som helst av oss här utan förvaning.Man blir så hårt tagen av det att man knappast orkar be om hjälp man blir handlingsförlamad.Men vill man bli frisk måste man ta sig till att be om hjälp hur jäkla tungt det än känns för man fixar det inte själv.Jo jag vet för jag har varit där själv !sök en kuratot genom din Distriktsläkare och se till att få lite medicin som hjälp på vägen,skulle nog säga till dig att undvika Cipramil ingen bra hjälp alls.Du får så himmla gärna PM:a mig hur mycket du vill men mitt i allt det där svarta jag lovar att det blir bättre om du själv kämpar på även om det känns omöjligt.Men man måste ha stöd och hjälp för att fixa till det igen :)man fixar det inte själv.

Kramis Motti

[*Stintan*]

Motti har du ens läst Abbbes huvudinlägg?

[Anma]

När man drabbas av psykisk sjukdom eller ohälsa så är man aldrig förbered man tror aldrig det händer just mig !men det kan drabba precis vem som helst av oss här utan förvaning.Man blir så hårt tagen av det att man knappast orkar be om hjälp man blir handlingsförlamad.Men vill man bli frisk måste man ta sig till att be om hjälp hur jäkla tungt det än känns för man fixar det inte själv.Jo jag vet för jag har varit där själv !sök en kuratot genom din Distriktsläkare och se till att få lite medicin som hjälp på vägen,skulle nog säga till dig att undvika Cipramil ingen bra hjälp alls.Du får så himmla gärna PM:a mig hur mycket du vill men mitt i allt det där svarta jag lovar att det blir bättre om du själv kämpar på även om det känns omöjligt.Men man måste ha stöd och hjälp för att fixa till det igen :)man fixar det inte själv.

Kramis Motti

Det är skillnad på att hamna i psykisk ohälsa och hamna i depression på grund av yttre händelse, som att någon lämnar en.

[Motti]

Men det är väl lika väl psykisk ohälsa ?om man blir så nere har väl ingen betydelse hur det uppkommer ? må skit kan man göra ändå.Vad man behöver är stöd av kompisar och vänner funkar inte det får man ta kontakt med sin läkare för att få hjälp.Psykisk ohälsa börjar oftast med deprission.

[Trampendal]

Men det är väl lika väl psykisk ohälsa ?om man blir så nere har väl ingen betydelse hur det uppkommer ? må skit kan man göra ändå.Vad man behöver är stöd av kompisar och vänner funkar inte det får man ta kontakt med sin läkare för att få hjälp.Psykisk ohälsa börjar oftast med deprission.

Är man förtvivlad över att ha blivit övergiven, är nog inte det första man ska göra att medicinera.
Det är en fullständigt naturlig reaktion, vore mera "sjukt" om man absolut inte brydde sig.
Jag tror inte heller att man utvecklar en depression på tre dagar, snarare är man i ett chocktillstånd, vilket
eventuellt senare kan leda till depression om man inte tar tag i det, medicinering fördröjer ju bara bearbetningsprocessen.

Sorg måste bearbetas hur ont det än gör, den ska inte "drogas" bort.
Att prata med någon däremot är säkert nödvändigt, kompisar eller ev "proffs" eller som andra sagt,
att skriva av sig för att bearbeta, förstå och komma vidare.

[Motti]

Men hur läser ni har väl inte sakt att medicinering är svaret tvärtom så varnade jag för det,men om man blir djupt deprimerad för det kan man bli även av olycklig kärlek så ska man söka stöd hos vänner och funkar inte det tar man kontalt med sin läkare.Finns dom som tappat greppet totalt av olycklig kärlek och grävt ner sig helt och som sedan inte fått fotfäste.

[Trampendal]

sök en kuratot genom din Distriktsläkare och se till att få lite medicin som hjälp på vägen,skulle nog säga till dig att undvika Cipramil ingen bra hjälp alls. Kramis Motti

Kanske jag missuppfattade, men jag tolkade ovanstående som att det var bra med medicin, men att Cipramil specifikt inte var bra.
Har jag fattat fel? "Se till att få lite medicin som hjälp på vägen" kan knappast tolkas på annat sätt.

[Eva-Helene]

abbbe, du har fått många goda och kloka råd här! Med tiden blir det lättare även om det nu känns som att du aldrig nånsin mera kommer att kunna skratta

[Aqvakul]

Det är skillnad på att hamna i psykisk ohälsa och hamna i depression på grund av yttre händelse, som att någon lämnar en.

Det senare har betydligt bättre prognos...

[silos]

Jag känner verkligen med dig och känner igen mig själv,fastän jag har haft andra anledningar för att jag mådde dåligt.
Men du skall se:efter solen kommer regn och vice verca,livet är på det viset för att vi skall lära oss att bli människor,det tror jag fullt och fast på!

Någonstans har jag läst detta:sorgens fåglar flyger över våra huvuden,men låt inte dem att bygga sitt på på huvudet!
Kyllikki

[Gunilla T]

abbe .....

[Solstorm]

Att drabbas av sorg och chock samtidigt är den svåraste sorgen att hämta sig ifrån. Jag tror att det ligger mycket i pratet om ett sorgeår. Första året är värst, och allra första tiden allra värst förstås. En del människor glömmer att äta eller klarar inte av att äta. Om du kan så är det viktigt att äta nyttigt, om du har svårt för att äta så måste du ändå försöka tvinga i dig något vad som helst oavsett hur onyttigt det är. Det är viktigt att få NÅGOT i sig.

Det svåraste är ångesten. Ångesten över något som man själv inte har möjlighet att påverka. När ångesten trycker över bröstet och det är svårt att andas. Jag har varit i din situation för många år sedan. Eftersom jag är rädd för tabletter så tog jag istället två groggar ibland. Ångesten släpper och det är en fanstistisk vila att kunna andas fritt igen för några timmar. Spriten fungerar verkligen som läkemedel ibland men det kan vara en farlig väg också. Jag vågade aldrig ta dessa groggarna två dagar rad eftersom det i en sådan situation är lättare att bli alkoholist än någonsin annars.

De stunder när sorgen inte är som värst så kan du försöka tänka på det positiva som trots allt finns. Det finns säkert småsaker som du irriterat dig på som försvinner nu. Hur man klämmer på kaviartuben, hår i tvättstället eller något annat. Det kanske finns saker du har avstått från att göra tidigare som faktiskt är möjliga nu.

Även om vägen är svår nu så kommer det att bli bättre så småningom.

[fuchsian]

Abbbe,

Låt sorgen komma ut, stäng inte in den med mediciner, för då blir det endast ytterligare en tid som det hela dras över en längre tid än att du orkar kämpa och använda av hela ditt ilska, raseri och vad det månne vara med det du börjat med, att skriva av dig!
Skriv när det känns som värst och skäll ut vem som helst på papper och lägg det undan.
Jag använde av målning och skrivandet och musiken (spelade piano som besatt). Jag målade de hemska bilderna, la undan dem, och med hjälp av min hypnoterapeut fick jag fram den onda ur mig.

Nu är det inte samma sak som din, men jag känner den övergivenheten och inte duga till och svartsjukan mot mina syskon.
Jag hittade hela mig ur detta kaos som jag fick gå igenom åter det som gömts sig innom mig, och nu kunde jag förstå att felet var ju inte mitt.
Tänk igenom vad du skulle vilja göra efteråt, gör små planer under dina bättre stunder och ha dom framme för inget är omöjligt och nu har du kanske en frihet som du inte ens tänkte på när du levde i din förra liv.

Det ljusnar sedan, du är inte sjuk men sårad i själen och det skrämmer dig, låt den inte göra det, utan mota bort det med alla medel. Tänk, du är en underbar och värdefull själ som just nu är vinklippt, men du kommer att få dem tillbaka, det är din rättighet.
Jag är mycket medveten om att vi vet inte vad som händer i morgon.....men önskar dig gott! ..fuchian...

Redigerat av fuchian: 09-09-2010, 11:37

[sommarhumla]

Abbbe, många här har sagt bra saker. Jag har ingen erfarenhet av det du går igenom men jag förstår att det måste vara fruktansvärt jobbigt. Du vet var vi finns om du behöver skriva av dig
Var rädd om dig.

[fuchsian]

Detta som Abbbe går igenom har inte jag själv gjort, så där kan jag inte orda om, men jag känner igen den övergivenheten och otryggheten som man helt plötsligt kan hamna i. Det gjorde jag, oälskad, inte räcka till,
och det öde som man blir så arg på, att bli lämnad!!!!

Det finns säkert fler som kommer att ge dig råd och stöd och jag har gjort det av mitt hjärta för att på något konstigt sätt känns vissa saker igen hos mig, men långt tillbaka, utan att störa mig, men påminna mig om det när en annan råkar illa ut, då känner jag så mycket och om man kunde, så skulle man vilja lätta på din börda, men jag finns här även för dig, en som har fått sin del och vet hur det känns.
TÄNKER PÅ DIG! ... ... fuchian...

[netaave]

Det svarta hålet du är i nu kommer att vara kvar ett tag, ibland är du i det ibland inte. Men du kommer att märka så småningom att hålet blir grundare och du dippar mer sällan. DÅ kan du använda detta som en erfarenhet och fast du inte tror det nu kanske en "positiv" erfarenhet.

[mamamaggan]

Det här kan ta tid Abbbe , tyvärr. Har varit med om något som fick mig att må så in i h-vete dåligt och det tog som sagt tid men när man kommit ner till botten i den där brunnen som först verkade bottenlös så börjar man snart fundera på hur man ska ta sig upp.

Man kommer på hur man ska göra , kommer en bit uppåt , halkar ner en bit osv osv. Skriver inte det här för att göra dig ännu mer förtvivlad utan för att du inte ska bli rädd . Rädd för vad som hänt, rädd för vad som ska hända , rädd för hur du ska kunna ta dig igenom det här , rädd för att hamna i en liknande situation igen osv osv.

Är fullt och fast övertygad om att du kommer att klara av det här !!!! Du är trots allt samma kapabla person som du var innan , kom ihåg det , en person kapabel till väldigt mycket både på ena och andra sättet .

Redigerat av mamamaggan: 10-09-2010, 00:50