CITAT (Myosotis @ 05-10-2010, 09:29)

Vackert skrivet, mamamaggan.
Så är det nog. Jag känner inte ens igen mig själv, så mycket har jag förändrats. Jag tycker inte om det, men jag orkar och vågar inte göra något åt det. Hur skulle det gå till förresten, jag vet ju inte ens vad jag saknar. Är det ens möjligt att gå tillbaka till den positiva, enklare livssyn man hade förr? Man får åtminstone större förståelse för att andra har andra sätt att se på världen.
Ibland så känner man ju inte igen sig själv , så är det , och man orkar/vll inte / törs inte göra något varken enkelt eller radikalt för att förändra för sig själv .
Skrev mest för att ibland så " fattar " man inte varför man själv är som man är och att andra ser samma sak men SER ändå inte samma sak. Vi är egentligen LIKA , människor med likadana behov , men ändå så OLIKA .
Med behov så menar jag dels behoven för vår överlevnad , mat , kläder , tak över huvet ,någon att bry sig om / någon som bryr sig om oss men också att vi har olika " behov " av att se . Ibland bara det lilla och ibland ser vi för stort osv.
Redigerat av mamamaggan: 05-10-2010, 17:44