Visst är det konstigt att vi är så lika men ändå så olika. Ibland verkar det som om vi inte lever i samma värld.

Vi ser så olika på samma sak , vi ser på samma sak men SER inte samma sak.

Naturligtvis beror mycket på vilken ” ryggsäck ” vi har , hur vi har ” lärt ” oss att se på saker och hur mycket vi påverkats av det .

En del av oss tittar alltid bort mot horisonten , vad finns där borta , dit där jag ännu inte kan se.

En del av oss ser bara det lilla medan andra kanske ser FÖR stort .

En del av oss ser bara bakåt , ängsligt eller längtande efter lyckan och tryggheten vi hade men som vi inte finner här och nu eller kanske för att vi inte törs se framåt.

En del av oss tittar men ser inte , kanske inte törs se av rädsla .

En del av oss tittar medvetet men måste blunda för ATT vi förstår.



I vissa skeden av livet ser man ,i vissa tittar man och ibland så blundar vi bara , medvetet eller omedvetet .

Varför vi gör så ? För att bara orka vara kanske ?

Jag tror att allt handlar om vårat utvecling...

Vackert skrivet, mamamaggan.


Så är det nog. Jag känner inte ens igen mig själv, så mycket har jag förändrats. Jag tycker inte om det, men jag orkar och vågar inte göra något åt det. Hur skulle det gå till förresten, jag vet ju inte ens vad jag saknar. Är det ens möjligt att gå tillbaka till den positiva, enklare livssyn man hade förr? Man får åtminstone större förståelse för att andra har andra sätt att se på världen.

Ibland så känner man ju inte igen sig själv , så är det , och man orkar/vll inte / törs inte göra något varken enkelt eller radikalt för att förändra för sig själv .


Skrev mest för att ibland så " fattar " man inte varför man själv är som man är och att andra ser samma sak men SER ändå inte samma sak. Vi är egentligen LIKA , människor med likadana behov , men ändå så OLIKA .

Med behov så menar jag dels behoven för vår överlevnad , mat , kläder , tak över huvet ,någon att bry sig om / någon som bryr sig om oss men också att vi har olika " behov " av att se . Ibland bara det lilla och ibland ser vi för stort osv.