Kv�vets kretslopp �r skadat - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Jord, kompost och g�dning

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Kv�vets kretslopp �r skadat

lokatten Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-10-2010, 21:29 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 21-04-2009 Medlem nr: 22 562	Jan Lindgren: Du verkar vara helt indoktrinerad mot ekologisk odling. Jag tycker ditt syns�tt �r nedsl�ende eftersom ekologisk odling �r en v�g mot ett mer milj�v�nligt samh�lle d�r man tar h�nsyn till naturens kretslopp. Fr�n flera h�ll och l�nge har forskare kommit fram till att konstg�dsel utarmar jorden. Men du s�ger motsatsen att den berikar jorden! Sm�kryp och andra organismer trivs inte alls utm�rkt i konstg�dslad jord som du p�st�r, de sl�s ut till slut. Maskar och andra jordorganismer skadas av f�r h�ga salthalter och den naturliga produktionen av v�xtn�ring h�mmas. Den ensidiga tillf�rseln av n�gra f� n�rings�mnen (t ex genom bl�korn) leder till att jorden utarmas p� mineraler och sp�r�mnen. En konstg�dslad gr�da v�xer snabbt och kan ge en h�g sk�rd. En n�rmare analys ger en annan bild- gr�dan inneh�ller mer vatten, tunnare cellv�ggar och nedsatt motst�ndskraft mot sjukdomar och skadeg�rare. Tv�rtemot ditt p�st�ende om att konventionella jordbruk binder mer koldioxid �n ekologiska jordbruk- s� har motsatsen ocks� bevisats. Ekologiska jordbruk binder mer kol, enligt Rodale-institutet i Pennsylvania, USA, som under 22 �r j�mf�rt ekologisk odling med konventionell. Ekologisk odling bygger in koldioxid i jorden, medan konventionell odling p�skyndar frig�randet av koldioxid fr�n jorden till atmosf�ren och d�rmed bidrar till v�xthuseffekten. Jag litar p� KRAV m�rkning men helst k�per jag biodynamiska produkter som �r Demeter m�rkta. Vilket inneb�r att inga kemiska bek�mpningsmedel eller GMO- gr�dor �r till�tna, och att husdjuren fr�mst har matats med ekologiskt foder- d�r ocks� g�dslet kommer ifr�n. I min egen ekologiska odling anv�nder jag mest gr�sklipp och kompost och k�per inget stallg�dsel fr�n konventionella jordbruk. Din kommentar om biologisk m�ngfald t�nker jag inte besvara f�r den �r s� dum. Vad �r det som �r s� mycket b�ttre med IP odling j�mf�rt med ekologisk odling? IP odling vill ju ocks� dra ned p� konstg�dsel och bek�mpningsmedel, har jag f�rst�tt.

fuchsian Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	13-10-2010, 22:04 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 3 631 Medlem sedan: 31-05-2010 Medlem nr: 30 760	Jag vill bara tacka Gunilla och alla, Nu b�rjar kompostbygget och det �r p� ett bra st�lle i min tr�dg�rd. Maken f�r bygga upp den och jag har f�tt upp en vindsskydd precis ovanf�r d�r bakom som jag har f�tt ett arbetsbord att byta jord osv. D� passar den komposten nedanf�r i etaget och bli likt min vindskydd. J�ttebra idee.........sen slipper han �ka med skr�pet till tippen i massa plasts�ckar, bra att slippa det f�r att kunna vara r�dd om sin n�rmilj�. Trots hans protest, inget konstgjort g�dsel heller. ..Fuchsian....

Red Top Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-10-2010, 22:22 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 24-05-2008 Medlem nr: 16 329	CITAT (Gunilla T @ 11-10-2010, 16:09) Har du ingen tr�dg�rdskompost s� �r v�l det en bra b�rjan. Jag har tv� stycken s�nah�r, inget m�rkv�rdigt alls. Tre fack, man b�rjar i det f�rsta och flyttar �ver i n�sta fack �ret d�rp�. �r tre brukar komposteringen vara total - ibland anv�nder jag den tidigare ocks�, det g�r utm�rkt. Vad anv�nder du f�r v�xtmaterial f�r att f� det att v�xa r�var i komposten? Underbar bild. Redigerat av Red Top: 13-10-2010, 22:42 -------------------- Att alltid vara en smula barn, det �r att vara riktigt vuxen. Jevgenij Jevtusjenko

Gunilla T	14-10-2010, 08:19 L�nk hit: #24
G�ster	CITAT (Red Top @ 13-10-2010, 23:22) Vad anv�nder du f�r v�xtmaterial f�r att f� det att v�xa r�var i komposten? Underbar bild. ...s�dde n�gra r�vsvansar i v�ras

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-10-2010, 09:26 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	CITAT (lokatten @ 13-10-2010, 22:29) Jan Lindgren: Du verkar vara helt indoktrinerad mot ekologisk odling. Jag tycker ditt syns�tt �r nedsl�ende eftersom ekologisk odling �r en v�g mot ett mer milj�v�nligt samh�lle d�r man tar h�nsyn till naturens kretslopp. Fr�n flera h�ll och l�nge har forskare kommit fram till att konstg�dsel utarmar jorden. Men du s�ger motsatsen att den berikar jorden! Sm�kryp och andra organismer trivs inte alls utm�rkt i konstg�dslad jord som du p�st�r, de sl�s ut till slut. Maskar och andra jordorganismer skadas av f�r h�ga salthalter och den naturliga produktionen av v�xtn�ring h�mmas. Den ensidiga tillf�rseln av n�gra f� n�rings�mnen (t ex genom bl�korn) leder till att jorden utarmas p� mineraler och sp�r�mnen. En konstg�dslad gr�da v�xer snabbt och kan ge en h�g sk�rd. En n�rmare analys ger en annan bild- gr�dan inneh�ller mer vatten, tunnare cellv�ggar och nedsatt motst�ndskraft mot sjukdomar och skadeg�rare. Tv�rtemot ditt p�st�ende om att konventionella jordbruk binder mer koldioxid �n ekologiska jordbruk- s� har motsatsen ocks� bevisats. Ekologiska jordbruk binder mer kol, enligt Rodale-institutet i Pennsylvania, USA, som under 22 �r j�mf�rt ekologisk odling med konventionell. Ekologisk odling bygger in koldioxid i jorden, medan konventionell odling p�skyndar frig�randet av koldioxid fr�n jorden till atmosf�ren och d�rmed bidrar till v�xthuseffekten. Jag litar p� KRAV m�rkning men helst k�per jag biodynamiska produkter som �r Demeter m�rkta. Vilket inneb�r att inga kemiska bek�mpningsmedel eller GMO- gr�dor �r till�tna, och att husdjuren fr�mst har matats med ekologiskt foder- d�r ocks� g�dslet kommer ifr�n. I min egen ekologiska odling anv�nder jag mest gr�sklipp och kompost och k�per inget stallg�dsel fr�n konventionella jordbruk. Din kommentar om biologisk m�ngfald t�nker jag inte besvara f�r den �r s� dum. Vad �r det som �r s� mycket b�ttre med IP odling j�mf�rt med ekologisk odling? IP odling vill ju ocks� dra ned p� konstg�dsel och bek�mpningsmedel, har jag f�rst�tt. Hej! Varf�r ska mineralg�dsel utarma jorden? Naturg�dsel inneh�ller exakt samma v�xtn�rings�mnen som mineralg�dsel. Salthalten �kar inte bara f�r att man anv�nder mineralg�dsel. Det g�r utm�rkt att �verg�dsla med naturg�dsel ocks�. Mineraler �r mycket l�tta att tillf�ra med konstg�dsel. Bl�korn inneh�ller �ven de sp�relement som v�xterna beh�ver. Naturlig produktion av v�xtn�ring? �r det n�r " ekologiska" odlare anv�nder r�fosfat fr�n gruvor? Naturligtvis binder konventionell odling mer koldioxid. �ven konventionella odlare anv�nder naturg�dsel men de balanserar naturg�dslet med mineralg�dsel s� att v�xterna f�r tillr�ckligt med n�ring. �kad sk�rd = �kad bindning av koldioxid. Ska vi diskutera egna g�dslingsstrategier s� anv�nder jag naturligtvis g�dslet fr�n alla mina husdjur men n�r det kr�vs s� anv�nder jag konstg�dsel. Enligt stora studier s� �r pl�jningsfri odling optimal n�r det g�ller att skydda matjorden. Det �r en teknik som inte g�r att anv�nda vid "ekologisk" odling. Din g�dsling med gr�sklipp kan vara bra om man av n�gon anledning vill minska v�xtligheten inom ett omr�de men i normalfallet inneb�r det att du utarmar ett omr�de f�r att gynna dina odlingar. Samma teknik anv�ndes i Sverige f�rr i tiden. Man samlade in foder till djuren fr�n stora naturomr�den och anv�nde sedan g�dseln till att g�dsla �krarna. Den tekniken kr�vde enorma ytor och medf�rde s� sm�ningom hungersn�d i landet. IP-odling inneb�r att man g�r analyser s� att man inte �verg�dslar. Man analyserar parasitangrepp s� att man anv�nder v�xtskyddsmedel n�r det beh�vs men bara d�. En genomt�nkt odlingsstrategi som ger stora sk�rdar utan on�diga utsl�pp. Helt skild fr�n milj�f�rst�rande "ekologisk" odling. Jag f�rmodar att du har studerat och j�mf�rt sk�rdeniv�erna mellan "ekologisk" odling och konventionell. D� vet du exempelvis att konventionell gr�nsaksodling ger ca 50 % st�rre sk�rd per ytenhet �n "ekologisk". Det inneb�r att skulle alla odla "ekologiskt" s� beh�ver �kerarealen �kas v�sentligt. Skogen m�ste allts� huggas ner vilket medf�r stora koldixidutsl�pp. Det finns visserligen ett alternativ och det �r att l�ta stora delar av m�nskligheten hungra ihj�l. Jag hoppas att du h�ller med mig att det alternativet �r helt oacceptabelt. Jag �r inte indoktrinerad f�r n�got odlingss�tt. D�remot anser jag att odling �r vetenskap och inte ideologi. Den dagen man kan visa att "ekologisk" odling ger tillr�ckligt med mat f�r att m�tta jordens �kande befolkning utan alltf�r stora negativa konsekvenser s� ska jag st�dja "ekologisk" odling. Jag vill d�remot inte minska skogsarealen och ytterligare minska den biologiska m�ngfalden. ( En helt egoistisk �nskan d� de flesta olika organismer utg�r ett stort gl�dje�mne f�r mig. ) MVH Jan Lindgren

kina3 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	14-10-2010, 19:10 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 333 Medlem sedan: 18-12-2004 Medlem nr: 4 791	Gunilla: J�ttefin kompost och sk�rmv�gg! Nyfiken p� hur den �r gjord! En n�rbild? -------------------- S�dert�rn, zoon 3

Taraxacum Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-10-2010, 19:54 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 132 Medlem sedan: 30-06-2010 Medlem nr: 31 662	Jan, inte n�got svar p� ditt inl�gg (f�rl�t tr�dstartaren och Jan, som s�kert undrar �ver sidosp�ret) men jag l�ste nyligen en artikel i tidskriften Milj�nytt (eller milj�aktuellt, kollar upp referensen om du vill) om unders�kningar vid SLU som g�r ut p� att testa olika s�tt att binda kol i jorden. Tanken �r att metoden ska kunna anv�ndas vid b�de konventionell och ekologisk odling. Har du h�rt talas om det? Jag undrar om du har en aning om p� vilket s�tt kolet tillf�rs? F�r mig som �r lekman l�t det v�ldigt sp�nnande. Helt kort vill jag p�peka att ekologisk odling inte �r samma sak som biodynamisk odling. Ber�ringspunkter finns, men det finner man �ven med konventionell odling. Rent generellt kan man placera metoderna i tre separata kategorier.

Taraxacum Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-10-2010, 19:59 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 132 Medlem sedan: 30-06-2010 Medlem nr: 31 662	CITAT (Gunilla T @ 14-10-2010, 09:19) ...s�dde n�gra r�vsvansar i v�ras Tror jag var f�rst med att kommentera din snygga kompost. Men r�ven... hur kunde jag missa den? �r du lite lurig, eller?

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	14-10-2010, 20:15 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	En god bit p� v�gen vore att satsa mer pengar f�r att f� en ren produkt ur reningsverken. Tycker mig se r�tt m�nga olika bud om huruvida det �r vettigt att f� ut det p� �krarna eller inte. Men jag hoppas att forskningen g�r fram�t! Sen tycker jag som odlare att man gott kan kompostera. Det g�r att kompostera �ret runt, �ven fast man bor i l�genhet. Men det �r naturligtvis bra med en balkong eller n�gon odlingspl�tt att odla p� ocks�. Ang�ende ekologisk odling eller inte, som Jan Lindgren protesterar emot s� tycker jag ni �r fel ute. Ni f�rs�ker rama in allting som i n�gon precis specifiktion, som om alla odlingar skulle se likadana ut och ha samma f�ruts�ttningar. Det blir lite som diskussioner kring flyktingpolitiken som vi sett den senaste tiden. I verkligheten ser det inte riktigt ut s�. Det �r betydligt st�rre skillnad mellan olika odlare �n mellan det som ska kallas "konventionellt" och "ekologiskt". Det �r den uppfattningen jag har efter ha grottat i detta �mne ganska l�nge och bes�kt olika odlare. I min egen odling tar jag givetvis vara p� de resurserna som ligger n�rmst. Jag ser inte varf�r jag skulle g�ra en milj�insats genom att k�pa bl�korn n�r jag lika g�rna kan g�ra ett st�rre hantverk av det genom att anv�nda det jag har i n�rheten. L�v fr�n omr�det, stallg�dsel fr�n ett stall i n�rheten, komposter av tr�dg�rdsavfall och maskkompostering av hush�llsavfall. Om jag bara hittar ett bra hygieniskt s�tt att lagra urin s� kan jag anv�nda det ocks�. Nu odlar jag f�rvisso inte f�r avsalu utan bara delikatesser till hush�llet. Men min po�ng �r att odlingen b�r anpassas till hur det ser ut d�r man odlar. Jag ser inte varf�r en konventionell odlare inte skulle kan anv�nda metoder som oftast f�rknippas med ekologisk odling. Till exempel f�nggr�dor, v�xtf�ljd, biologisk bek�mpning och i �verlag f�rebyggande �tg�rder mot problem. Jag �r tr�tt p� detta onyanserade t�nkande. Naturligtvis finns det "konventionella" odlare som anv�nder dessa metoder ocks�. Jag tycker inte vi ska sluta kompostera, anv�nda stallg�dsel, smarta v�xtf�ljder, biologisk bek�mpning i v�xthus, t�ckning och mekanisk ogr�srensning. Ibland kan jag tycka det �r m�rkligt att j�mf�ra ocks�. Den KRAV-anslutna odlingen i Sverige �r f�rh�llandevis liten och arealerna likas�. Ang�ende biodynamisk odling s� vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Det �r trevliga m�nniskor med stark ideologi som arbetar p� dem �r min uppfattning. M�jligen kan deras ih�rdiga arbete med komposter uppf�r�ka saprofyter som p� sikt g�r att n�ringstillf�rseln blir mer effektiv. Sen tycker jag Holger Kirchmann kan ta sig i rven med sin spydiga �versittarattityd. Men jag ska grotta vidare i boken och f�rs�ka bilda mig en b�ttre uppfattning. Samt f�lja upp hans referenser, som f�rvisso ofta �r f�rsthandsperson. Redigerat av officinalis*: 14-10-2010, 20:18 -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Taraxacum Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-10-2010, 20:24 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 132 Medlem sedan: 30-06-2010 Medlem nr: 31 662	Bra och nyanserat inl�gg officinalis. Men jag m�ste nog kolla upp "Holger Kirchmann". Aldrig h�rt talas om.

lokatten Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-10-2010, 21:04 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 21-04-2009 Medlem nr: 22 562	Hej Jan Lindgren, Konstg�dsel utarmar jorden d�rf�r att den i allm�nhet bara best�r av tre �mnen kv�ve, fosfor och kalium. Tillf�r man endast tre n�rings�mnen �r efter �r samtidigt som man tar ut h�ga sk�rdar urlakas jorden; och jorden blir allt mer fattig- n�got som bevisats i forskningen. Naturg�dsel d�remot, ger mat f�r maskar, bakterier, svampar och organismer som g�r jordarna levande. Genom att g�dsla med naturg�dsel som inneh�ller organiskt material byggs mullhalten upp och jordstrukturen f�rb�ttras. Ensidig konstg�dsling ger endast energi till v�xterna men ger inget till jorden. Stora m�ngder mat kan drivas upp snabbt med det har l�gt n�ringsv�rde. P� sikt �r det konventionella jordbruket p� v�g att sl� ut sig sj�lvt genom att f�rst�ra jordens b�rdighet. Konstg�dsel, bek�mpningsmedel, l�nga transporter och kraftfoder �r s�dant som kr�ver energi och ger upphov till koldioxid. Inte sm�skaliga ekologiska jordbruk. Problemet i v�rlden �r inte sm� fattiga jordbruk som g�dslar organiskt, utan de stora kemijordbrukande f�retagen, som g�dslar "ekonomiskt". Nu har jag tyv�rr inte tid att skriva mycket mer h�r. Men har t�nkt att en bra l�sning kanske vore en ekologisk odling med kv�vesensorer och fler analyser, om det �r sant det du s�ger att ekologiska odlingar ger stora kv�vel�ckage.

Gunilla T	15-10-2010, 09:44 L�nk hit: #32
G�ster	CITAT (kina3 @ 14-10-2010, 20:10) Gunilla: J�ttefin kompost och sk�rmv�gg! Nyfiken p� hur den �r gjord! En n�rbild? Skall kolla om jag hittar n�gon b�ttre bild, den �r gjord av tryckimpregnerat virke, varvat med grova bambupinnar. Komposten �r enkelt konstruerad ocks� gjord av tryckimpregnerat virke. Tre fack, man fyller det f�rsta och en g�ng per �r flyttar man materialet till n�sta fack. Samtidigt sker det en luftning och syres�ttning och efter tre �r brukar det vara klart. Komposten �r fr�n b�rjan gjord med springor mellan br�derna men h�r var vi tvungna att t�ta gliporna mot insidan pga att gr�vlingen letade mat och stack in nosen mellan springorna och rev ut materialet p� g�ngen. Jag har tv� s�dana komposter men de r�cker inte till s� jag funderar ocks� p� att g�ra en kompostlimpa - vill ju ta till vara allt material. Om man vill underl�tta t�mning kan man g�ra en v�gg �ppningsbar, s�tta g�ngj�rn och g�ra det som en d�rr. Jag tycker att man allt som oftast kr�nglar till detta med kompostering. Det finns ju inte bara ett optimalt s�tt utan m�nga s�tt fungerar, det �r inte s� himla noga alla detaljer, det fungerar �nd� - viktigast �r ju att man komposterar. P� v�ren startar dessa l�mmelt�g av bilar till bensinmackar och plantskolor f�r ink�p av plasts�ckar fyllda med oftast d�lig jord. P� h�sten krattas och st�das det organiska avfallet bort, samlas i plasts�ckar och k�rs till �tervinningen. N�sta v�r sker samma procedur.. Naturens kretslopp �r logiskt och m�rkv�rdigare �n s� beh�ver det inte vara. En bra blandning av kv�verikt avfall och kol samt fukt fr�n himlen och lite uppluckring f�r syrets skull s� fungerar det bra. Om man inte har alltf�r mycket ogr�sfr�n s� �r det inte heller n�dv�ndigt med riktigt h�ga temperaturer, mikroorganismerna d�r vid riktigt h�ga temperaturer men �terkommer n�r temperaturen sjunker s� jag vet inte om det �r n�got att str�va efter. Kompostjord �r ju inte s�rskilt n�ringsrik och kan inte ers�tta g�dsel (lite beroende av vad man s�tter i komposten f�rst�s) Man kan ju tillf�ra stallg�dsel om man vill. Det viktigaste med kompostjorden �r ju ett rikt mikroliv samt att vi tillf�r mull�mnen till rabatterna. Att varje �r systematiskt tillf�ra kompostjord och stallg�dsel g�r att man s� sm�ningom f�r v�ldigt fin jord d�r det mesta trivs och frodas men �verg�dsla inte, det skadar mer �n det tillf�r. Det enda jag inte komposterar �r aska - den f�r g� med soporna till f�rbr�nningen. Aska inneh�ller ju det som �r kvar n�r allt annat f�rgasats, inget kv�ve finns kvar, det har blivit kv�veoxid och kolet koldioxid. Aska h�jer pH v�rdet och n�r pH v�rdet h�js sker en massa processer som kanske inte �r �nskv�rda, bl.a. kv�veutsl�pp. Jag anv�nder dessutom kompostjorden till surjordsb�ddar s� jag vill inte ha f�rh�jda pH v�rden. Visst kan man anv�nda aska i v�ldigt sm� m�ngder men d� �r det bra om man vet varf�r, vad �r det man vill �t och vad �r det man vill f�r�ndra i jordens sammans�ttning. Sj�lv har jag stor respekt f�r detta med pH v�rde och vill inte h�lla p� att manipulera eftersom jag inte har kunskap tillr�ckligt om vad som sker. Redigerat av Gunilla T: 15-10-2010, 09:52

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-10-2010, 10:29 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Officinalis har helt r�tt. Man m�ste utnyttja de lokala resurserna. Alla b�nder jag k�nner utnyttjar sin naturg�dsel optimalt. M�nga b�nder utnyttjar certifierat avloppsslam. Det �r mycket viktigt att tillf�ra s� mycket kol som m�jligt till odlingsjorden. Praktiskt taget all naturg�dsel utnyttjas s� det finns inte mer att tillg� f�r "ekologisk" odling. F�r att vi ska f� tillr�ckligt med mat m�ste vi anv�nda mineralg�dsel. Den anv�ndningen ger mer organiskt material som vi kan anv�nda f�r att h�ja humushalten i jorden och mata maskarna. Att se tilll att marken alltid �r t�ckt med v�xter �r en teknik som i stor utstr�ckning anv�nds av konventionella odlare. Det �r ocks� en teknik som anv�nds f�r att minska m�ngden nematoder. Idag �r det s�llan man ser "svarttr�da". Kan dock f�rekomma hos enstaka "ekologiska" odlare f�r att f� bort sv�ra ogr�s. Alla odlare anv�nder "nyttodjur" f�r att f� bort v�xtparasiter d�r s� �r m�jligt. Att variera v�xtf�ljden �r i allm�nhet helt n�dv�ndigt f�r att f� stora sk�rdar. Det g�r alla odlare oberoende om de �r konventionella eller "ekologiska" odlare. Mekanisk ogr�srensning �r bra ibland och helt ol�mplig ibland. Herbecider �r ofta det b�sta alternativet ur milj�synpunkt. Ett nytt milj�problem har dykt upp som oroar mig och �ven en del b�nder. Vi har b�rjat framst�lla biogas av organiskt material som naturg�dsel och sk�rderester. Processen utnyttjar kolet som blir gas och p� s� s�tt f�rsvinner fr�n jordbruket. Restprodukten inneh�ller alla n�rings�mnen som v�xten beh�ver och �terf�rs som g�dsel. S� l�ngt l�ter allt bra men fr�gan �r vad som h�nder p� sikt. F�r att jorden ska beh�lla vatten och n�ring s� �r en bra humushalt viktig. Vad kommer att h�nda n�r allt mindre organiskt material �terf�rs till jorden. Minskade sk�rdar och �kat l�ckage? Ingen vet, men jag anser att det �r viktigt att vi �r f�rsiktiga med utbyggnaden av biogasproduktionen. Det finns inget som �r helt svart eller vitt inom odling. Vi m�ste acceptera olika odlinsformer. Alla kan bidra p� n�got s�tt. D�remot finns det ingen anledning till att kraftigt subventionera n�gon speciell teknik. Sj�lvklart spelar det ingen roll f�r hungern i v�rlden om en hobbyodlare f�r en l�g sk�rd. Vi odlar mest f�r att det �r kul. Det jag reagerar p� �r propagandan att alla v�rldens odlare ska odla enligt kravreglerna. Jag begriper inte att n�gon kan vilja minska sk�rdarna n�r s� m�nga m�nniskor sv�lter. F�r mig �r det omoraliskt och om�nskligt. MVH Jan Lindgren

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-10-2010, 11:04 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	Jan; forskarna �r inte eniga och det finns de som f�respr�kar mer ekologisk odling i U-l�nder i tropikerna f�r d�r �r utlakning av n�rings�mnen ett st�rre problem. Sen �r inte "ekologisk" det samma som KRAV. KRAV finns i Sverige och �r en organisation. I m�ngt och mycket �r deras regler bra men p� vissa omr�den beh�ver de s�kert arbetas om. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Gunilla T	15-10-2010, 12:17 L�nk hit: #35
G�ster	CITAT (kina3 @ 14-10-2010, 20:10) Gunilla: J�ttefin kompost och sk�rmv�gg! Nyfiken p� hur den �r gjord! En n�rbild? Hittade en n�rbild p� en annan sk�rmv�gg vi har gjort - samma konstruktion. DSC003870001.JPG ( 209.76k ) Antal nedladdningar: 21

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-10-2010, 15:13 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Det �r b�ttre om anv�nder 95 % naturlig g�dsel som �r (kompost - l�v - gr�sklipp - g�dsel som kommer fr�n djuren + vanliga mark jord) f�r att de har nyttiga insekter ohyra och mask och alla n�ring N P K och alla sm� n�ring, man kan anv�nda konstg�dsel vid Akut mottagning bara men inte mera �n 5 % . Obs om vi tittar p� m�nniskor som lever idag, de har m�ngen sjukdom som diabetes och h�g blod och cancersjukdom men de �r sjukdom var mycket mindre f�rut, p� grund att de �r kemi material anv�nde f�rut mycket mindre , liter inte p� f�retag reklam , de t�nker bara p� sina fickor. 1 Titta vad de skriver p� v�xter informationen ofta : ( ger v�xter n�ring under v�ren varje vecka , vad �r det ? om man inte beh�ver Vitaminer eller n�ring varf�r ska man tar dem. 2 k�pa 5 p�sar plantera jord p� hundra lapp ? 3 De anst�ller vanliga m�nniskor p� praktik jobb som de delar ut fel informationer. Ni som jobbar med v�xter vaknar nu. H:Bassam

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	16-10-2010, 10:08 L�nk hit: #37
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	CITAT (Markus_H @ 15-10-2010, 12:04) Jan; forskarna �r inte eniga och det finns de som f�respr�kar mer ekologisk odling i U-l�nder i tropikerna f�r d�r �r utlakning av n�rings�mnen ett st�rre problem. Sen �r inte "ekologisk" det samma som KRAV. KRAV finns i Sverige och �r en organisation. I m�ngt och mycket �r deras regler bra men p� vissa omr�den beh�ver de s�kert arbetas om. Hej! Lyckligtvis �r s�llan alla forskare eniga. Jag tror att urlakning kan bli ett st�rre problem med naturg�dsel. Du kan inte styra mineraliseringen s� att det inte blir l�ttl�slig n�ring vid fel tillf�lle, samtidigt m�ste man utnyttja det naturg�dsel som finns. Att elda kog�dsel kan inte vara ett bra alternativ. Jag tror dock att det �r b�ttre med en kunnig "ekologisk" odlare �n en okunnig konventionell. Att ge en okunnig odlare tillg�ng till mineralg�dsel och v�xtskyddsmedel kan orsaka kraftiga milj�skador. S� oberoende av inst�llning s� m�ste Afrikas b�nder f� en b�ttre utbildning. Bist�ndet till U-l�nder har haft p� tok f�r liten inriktning mot jordbruk. En liten ovetenskaplig anekdot. Jag var en g�ng tvungen att lyssna p� en mission�r som var aktiv i Afrika. P� missionsstationen odlade man en massa gr�dor och var noga med att �terf�ra sk�rderester och ogr�s till jorden. S� sm�ningom blev det en mullrik jord som gav bra sk�rdar. Lokalbefolkningen br�nde marken varje �r. S� hade man f�rmodligen gjort i �rhundraden. Pedagogiska v�sterl�nningar skulle nu visa lokalbefolkningen att man inte skulle br�nna av marken s� man ordnade visningar av det fina odlingsresultatet. Svaret de fick var att eftersom jorden p� missionsstationen var s� bra s� blev sk�rden bra. Lokalbefolkningens s�mre sk�rdar hade inget att g�ra med att man br�nde marken. Slutsatsen �r att b�ttre utbildning beh�vs s� att man i f�rsta hand utnyttjar lokala resurser maximalt. MVH Jan Lindgren

G� till: Jord, kompost och g�dning

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 31-08-2025, 20:55

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon