Ja det är vapenvila. Inte så roligt att skriva när det inte bara är glädje. Nu har vi 6 burar varav det sitter ensamma killar i 3 av dem. De brukar acklimatisera sig efter ett tag dock, de deppar några veckor men sen märker man inte av det även om de såklart helst skulle ha en kompis. Qåre och Ferdinand är kompisar änsålänge, vi får väl se om det fortsätter så även i en större bur (får vänta nån vecka eller två). Chili ser ruggig ut, frågan är om man ska ge honom en pc-kur till eller inte. Men det lutar åt det, då måste jag börja imorgon bitti om jag ska hinna innan jag reser bort. Qnutte är också ruggig, har fått pc sedan igårkväll. BÅde jag och sonen är förkylda, så helst skulle jag inte vilja hantera dem alls, men vad gör man.

Annars är de lika söta och underbara som vanligt. Satt och tittade på TV förut och såg Ferdinands rumpa och svans avteckna sig som en skugga genom buren och blev lycklig av det. Hur kan små råttisar göra en så sentimental?