CITAT (Olle A @ 30-01-2011, 14:12)
Oj, riktigt så nära vill man inte ha älgarna!
Tur att det gick så bra som det gjorde. Överbölingen hade för ett tag sedan ett riktigt bra tips om vad man bör göra i sådana situationer: Veva ner rutan och gorma åt älgarna! En biltuta vet de knappast vad det är, men människoröster känner de igen som något farligt. Tänk också på att aldrig köra framför nosen på ett djur, för de backar aldrig utan springer alltid framåt. Jag förstår att det kan kännas otäckt att gå ut med hunden i området, men särskilt farligt tror jag inte att det är. Älgar är för det mesta mycket räddare för människor än för bilar.
Olle
Jo, fast just denna älgkon är inte särskilt rädd för människor.
Hon har gått i området i flera år, jägarna sparar henne eftersom hon alltid fått två fina kalvar varje år.
Hon och jag brukar stöta på varandra lite då och då. Tidigare ägde jag en till fastighet i andra änden av hennes område och då brukade jag mata henne varje kväll med lite betfor, jag hade även en saltsten ute året om och ställde dit nån ensilagebal på vintern.
Hon klev oftast inte ens av åkern när man gick ut med betforhinken.
Nu bor jag lite sämre till för att kunna ha foder ute åt dem på vintern, jag bor vid stranden till en liten sjö och tidigare i veckan stod de ute på isen i nån timme, lagom för att jag skulle ha något att titta på under frukosten.
Förra vintern var jag ute med skotern och då stod hon och två kalvar i skoterspåret och vägrade flytta på sig, tror jag gormade mig hes innan hon sakta klev ur spåret några meter.
Men jag har aldrig varit med om att hon eller nån av hennes kalvar blivit aggresiva, det var nytt..
Och kalven stod faktiskt med rumpan mot min motorhuv, jag trodde den skulle skutta iväg några steg bara när jag tutade, men istället snodde den runt och flög på bilen.
Veva ner fönstret hade jag ingen lust med eftersom kon och de andra kalvarna stod i diket alldeles bredvid bilen.
Älgar, rävar, harar mm 2011, en tråd om vilda däggdjur, dock ej rådjur eller vargdebatt
27-01-2011, 08:16
Det retar mig lite att jag inte tog med mig en kikare för att titta på stjärnorna med för då hade jag vetat vad det var nu. Storleken var lite svår att uppskatta när jag bara såg en svag silhuett mot den något ljusa isen och avståndet var svårt att uppskatta. När jag idag försökte spåra och se vad som rört sig i närheten hittade jag bara troliga rävspår så det var nog en sån, men det var å andra sidan inte mycket snö kvar att leta spår på. Jo, kattspår såg jag också men en katt var det INTE jag såg på isen.
