Knuthamling - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Knuthamling

MONzA Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-01-2011, 23:04 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 61 Medlem sedan: 05-05-2009 Medlem nr: 23 000	Har en fundering om knuthamling... P� kyrkog�rden i n�rheten finns n�gra knuthamlade pyramidalmar, dom �r gamla och ganska sk�ra enligt personalen men ser fina ut. Dom hamlas varje �r f�r om dom skulle hoppa �ver ett �r s� s�ger dom att grenarna blir f�r grova att klippa av med sekat�r. Annars kan man l�sa att gamla tr�d kan hamlas mera s�llan f�r att bli vitalare, kanske vartannat eller vart tredje �r. Men man kan ocks� l�sa att tr�d som knuthamlas ska klippas med sekat�r och det g�r ju inte om grenarna blir f�r grova. Och vilket skadar tr�det mest, hamlas varje �r eller mera s�llan men st�rre s�rytor? Hur ska man t�nka? Min tanke �r i alla fall att b�rja g�dsla tr�den men jag �r nyfiken p� knuthamlingen ocks�, om man kan �ndra n�got d�r till tr�dens b�sta. Mona

Peztis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-01-2011, 20:03 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 8 521 Medlem sedan: 18-01-2009 Medlem nr: 20 608	CITAT (MONzA @ 07-01-2011, 23:04) Och vilket skadar tr�det mest, hamlas varje �r eller mera s�llan men st�rre s�rytor? Hur ska man t�nka? Det borde ju vara mer skadligt med en mer s�llan men med st�rre s�rytor. Lite som b�ttre tre papperssk�rs�r �n ett djupt hack med kniven d� man m�ste sys... -------------------- * ~~~ * Bes�k g�rna min blogg bladsomblad.blogspot.com * ~~~ *

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-01-2011, 22:06 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	�ldre tr�d som hamlats regelbundet hela livet, och som dessutom hamlats fr�n knutor som relativt snabbt kan �vervalla, brukar klara �rlig total hamling v�l. Man ser om �rstillv�xten blir gles eller kort ett �r om n�got annat m�ste g�ras �n att ta bort alla grenar. P� m�nga st�llen i st�der ser man att man l�mnar korta �rsskott som bildats lite snett och vint p� knutorna. Man l�mnar inte tappar p� starkv�xande skott, men n�gra skott som �r svagv�xande. Detta f�r att ge lite mer energi tidigt vid bladsprickning, och f�r att f�rst�rka �vervallningen. Det finns ett s�tt att hamla som �r att ta h�lften eller 2/3 av alla grenar invid knutorna och l�ta tr�det i �vrigt beh�lla resten ett �r till. Jag har testat detta p� tr�d som verkat ha tappat livslusten, eller som inte hamlats p� mer �n tre-fyra �r. Det har f�r- och nackdelar. F�rdelen �r att risken att man tar k�l p� det f�rsvagade tr�det �r mindre. Nackdelen �r att det man spar blir ett �r gr�vre n�sta g�ng man tar det, och att det �r mycket opraktiskt att lirka sig in bland olika grova skott. Den glesare kronan med l�ngre skott kan ocks� bli aningen fragil och mindre vind- och sn�t�lig. Lind �r besk�rningst�ligare �n de flesta tr�darter och det �r s�llan de dukar under av regelbunden total hamling, b�de om man utf�r det varje och vartannat �r, totalt eller delvis. Med ask m�ste man vara mycket mer noggrann i analysen av vad en tr�dindivid kan t�nkas t�la. Ja, och s� �r det viktigt att utf�ra hanmlingen � v�rvintern eller tidiga v�ren f�rst�s. Det �r d� besk�rning stimulerar skottbildning. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

MONzA Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2011, 09:43 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 61 Medlem sedan: 05-05-2009 Medlem nr: 23 000	CITAT (Cilla @ 09-01-2011, 22:06) P� m�nga st�llen i st�der ser man att man l�mnar korta �rsskott som bildats lite snett och vint p� knutorna. Man l�mnar inte tappar p� starkv�xande skott, men n�gra skott som �r svagv�xande. Detta f�r att ge lite mer energi tidigt vid bladsprickning, och f�r att f�rst�rka �vervallningen. Ja, och s� �r det viktigt att utf�ra hanmlingen � v�rvintern eller tidiga v�ren f�rst�s. Det �r d� besk�rning stimulerar skottbildning. Tack s� j�ttemycket f�r svaret! Smart att l�mna ev svagv�xande skott ett �r f�r att ge mer energi tidigt vid bladsprickning men hur menar du att det f�rst�rker �vervallningen? Jag vet att man h�r hamlar almarna antingen p� h�st efter bladen fallit eller tidig v�r beroende p� n�r det passar b�st med �vrigt arbete. Men du menar att det �r klart b�ttre att besk�ra v�rvinter/tidig v�r? Kan du f�rklara varf�r skottbildning stimuleras mer d� �n om man besk�r tex sen h�st? almarna.jpg ( 85.16k ) Antal nedladdningar: 52 alm_.jpg ( 86.63k ) Antal nedladdningar: 61 //Mona

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2011, 23:36 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	N�r man spar en liten gren som sitter n�ra grenkragen till den gren man t�nker ta bort, hj�lper den man spar till med energifl�det och f�rsvarsprocessen av den n�raliggande �ppningen/ett snitt. Rent fysiskt kan man ocks� se att en grenkrage med levande gren kan puta ut �ver en grenkrage till en gren som tagits bort. Vissa arter s�tter g�rna svagv�xande grenar fr�n g�mda anlag till och med i en grenkrage p� en borttagen gren. Dessa �r v�rdefulla att beh�lla en tid, s� l�nge de inte blir grova. Med hamling av alm har man m�nga fler faktorer att ta st�llning till �n att de liksom andra vedartade v�xter f�r �kad skottbildning av v�rvinterbesk�rning. K�nsligheten f�r almsjuka t ex. Generellt blir beskuren alm mer k�nslig f�r att smittas, men � andra sidan kanske de i det h�r hamlings-fallet blivit mindre lockande f�r almsplintborren genom att de f�r l�vverk sent p� s�songen, vem vet. (Kunskap finns s�kert hos almsjukespecialisterna i landet.) Med s� vackert hamlade och �nnu s� l�nge levande almar borde man ta reda p� erfarenheterna fr�n andra hamlade almar i f�rh�llande till almsjukan. M�nga tr�d behandlas n�r det finns tid �ver, men just hamlad alm i kulturhistorisk milj� borde f� styra agendan och inte bli beskurna n�r det �nd� finns tid �ver... Lyckas ni beh�lla dessa almar en tid till kan de bli de enda kvarvarande och v�rldsk�nda! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2011, 23:42 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej om man besk�ra p� v�rvinter blir r�tter store �n krona s� n�r blir v�ren o blir mycket aktivitet r�tter ger mycket n�ring p� det h�r s�ttet kommer m�nga skott och blir v�xt mycket bra. H:Bassam

MONzA Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-01-2011, 15:08 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 61 Medlem sedan: 05-05-2009 Medlem nr: 23 000	Tack f�r svar! Roligt att du tycker tr�den �r vackert hamlade Cilla, tycker inte kortet g�r dem r�ttvisa. Lite sp�klika p� vintern och v�ren d� bladen kommer sent. Fantastiska sen med sina vridna grenar. Usch ja, almsjuka, p� skolan ca 2 mil d�rifr�n fick ett j�ttestort tr�d tas ned i �r. Almsplintborren har jag d�lig koll p�, brukar den komma p� v�ren d� menar du? F�r l�sa p� lite om den �h du har s� r�tt i det du skriver om hamlad alm i kulturhistorisk milj�! Vill f� gubbarna p� kyrkog�rden att t�nka �nnu mer p� det //Mona

Ramoth Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-02-2011, 17:11 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 556 Medlem sedan: 19-04-2006 Medlem nr: 7 452	Ett litet till�gg till alla bra svar: B�rja hamla ett tr�d tidigt i dess liv. Hamla verkar v�ldigt roligt och �r mycket dekorativt, men v�r besk�rningl�rare har just matat oss med bilder och alla uppt�nkliga varningar om vad resultatet blir om man f�rs�ker b�rja hamla p� redan vuxna tr�d. Bland annat kan man inte med b�sta vilja i v�rlden kalla det vackert, s�rytan vid f�rsta besk�rningen blir verligen on�digt stor och de nya skotten sitter d�ligt f�rankrade. (Det finns fler argument, men just nu sviker mej mitt minne) Med "oss" menar jag mina klasskamrater p� tr�dg�rdsutbildningen p� Uddetorp. Hoppas du f�r ett fint tr�d!

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 04-08-2025, 03:35

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon