Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          2 sidor V  < 1 2  
          Skriv svarNytt inlägg
          > Demens och vanlig glömska!
          KRT
          Inlägg 08-01-2011, 15:22
          Länk hit: #21


          Medlem
          Antal inlägg: 3 001
          Medlem sedan:
          17-09-2009
          Medlem nr: 26 121



          Ang ditt sista påstående; min mormor utvecklade demens under ca 5 år innan hon avled av andra orsaker. Hon var dock ganska gravt dement mot slutet.
          Det värsta för HENNE var de första åren, då hon var medveten om att hon förändrades, medveten om sin glömska och förstod vart det var på väg. Sista åren var lättare för henne men sämre för de anhöriga, HON förstod inte hur "illa" det var, men för mamma var det fruktansvärt när hennes mor inte kände igen henne.... Gick så långt att det nästan kändes som en befrielse när hon fick blodförgiftning sad.gif
          Jag tror det är fruktansvärt för den som drabbas iaf under första tiden, och är inte alls säker på att det är bättre att vara dement än klar med en skröpplig kropp.

          Redigerat av KRT: 08-01-2011, 15:23


          --------------------
          Ärvd trädgård i sydvästra Skåne (zon 1)
           
          Citera
          Eva i Skåne
          Inlägg 08-01-2011, 15:25
          Länk hit: #22


          Medlem
          Antal inlägg: 24 744
          Medlem sedan:
          03-11-2002
          Medlem nr: 110



          Ämnet är intressant! Demens är grymt - framför allt mot de anhöriga, tror jag.
          Jag har upplevt en farförälder som blev riktigt dement och jag vet hur hårt det tog på min pappa varje gång vi varit på besök.

          I flera år har mitt minne varit si så där och jag har sett/hört att mina barn reagerar.
          Det har också bekymrat mig så en dag tog jag mig i kragen och kontaktade vårdcentralens "minnesteam". Nånstans måste man kanske göra mer än skoja om "alzheimer light". blink.gif
          Jag träffade en underbar terapeut som gjorde en massa minnestester och sen har jag varit hos läkare och ska också lämna en del blodprover nu efter helgerna. Jag har fått byta en medicinsort och är nu nästan övertygad att det inte är en begynnande demens jag har, men riktigt säker känner jag mig nog efter återbesöket.
           
          Citera
          sqrulan
          Inlägg 08-01-2011, 15:32
          Länk hit: #23


          Medlem
          Antal inlägg: 3 211
          Medlem sedan:
          09-03-2007
          Medlem nr: 9 264



          crying.gif Hemskt!

          Min mamma satt ute och solade för 10 år sedan då hon sa till mej: Lova mej att du ordnar en plats på ett bra hem då jag blir dement och dum i huvudet!
          Hon kände nog att nåt var på gång! crying.gif

          Jag höll det jag lovade då och nu bor hon på en demensavdelning för 6 personer, där jag jobbar! Ni kanske undrar hur det går att jobba där mamma bor?
          Jag kan ju bara säga att det går bra enligt mej och mina arbetskompisar, mamma som hon är nu är inte min mamma på nåtvis, bara skalet är kvar!
          Min mormor och mamma är drabbade och vi är väldigt lika. Pappa har jag svårt att bedömma för han var 19 år äldre än mamma, lustigt nog så var dom födda samma dag! rolleyes.gif
          Hittade detta.

          Jag är 41 och har svårt med min net och säger ofta fel saker, min mor fick alzhaimers tidigt 62. hur gör jag för att testa om jag är drabbad?

          Svar:
          Du uppsöker den vårdcentral som du hör till eller den läkare du brukar besöka. Berätta om ditt minne och om din mors sjukdom. Be om remiss till specialist för utredning.Det är beroende på var i landet du bor vem som utreder. Det är viktigt att komma i tid för att få rätt diagnos .Det behöver inte nödvändigtvis vara Alzheimer men om det är så hjälper de bromsmediciner som finns bäst i början. Du kan också få annan hjälp och förbereda din framtid.
          [size="2"][/size]


          --------------------
           
          Citera
          anne-li i olofst...
          Inlägg 08-01-2011, 15:34
          Länk hit: #24


          Medlem
          Antal inlägg: 1 610
          Medlem sedan:
          09-07-2003
          Medlem nr: 1 876



          Måste nog tillägga att min mamma känner igen oss, hon vet var hon är och ibland varför,,,,, Tragiskt är när "luckorna" blir fler och fler i "unga år"... Lyckligtvis finns det bromsmediciner, om man bara har mod och kraft så kan man få hjälp! Strongt Eva i Skåne att du berättar detta men framför allt att du sökt hjälp!!! smiley_small_hug.gif
           
          Citera
          sqrulan
          Inlägg 08-01-2011, 15:43
          Länk hit: #25


          Medlem
          Antal inlägg: 3 211
          Medlem sedan:
          09-03-2007
          Medlem nr: 9 264



          CITAT (Eva i Skåne @ 08-01-2011, 15:25) *
          Ämnet är intressant! Demens är grymt - framför allt mot de anhöriga, tror jag.
          Jag har upplevt en farförälder som blev riktigt dement och jag vet hur hårt det tog på min pappa varje gång vi varit på besök.

          I flera år har mitt minne varit si så där och jag har sett/hört att mina barn reagerar.
          Det har också bekymrat mig så en dag tog jag mig i kragen och kontaktade vårdcentralens "minnesteam". Nånstans måste man kanske göra mer än skoja om "alzheimer light". blink.gif
          Jag träffade en underbar terapeut som gjorde en massa minnestester och sen har jag varit hos läkare och ska också lämna en del blodprover nu efter helgerna. Jag har fått byta en medicinsort och är nu nästan övertygad att det inte är en begynnande demens jag har, men riktigt säker känner jag mig nog efter återbesöket.

          Jag tog med mamma och dom gjorde en CT skalle, nån typ av röntgen men dom såg inga förändringar. Jag hadde några riktigt jobbiga år då hon blev sämre och sämre, vi bodde väldigt nära varandra.
          Hennes liv blev mitt och jag jobbade heltid. Svårast var att få henne att fatta att inte köra bil, jag blev tvungen att gömma nycklarna för hon tog bilen men hittade inte hem. Då blev hon riktigt galen! Det eviga malandet om samma sak hela tiden tog nog knäcken på mej så jag blev sjuk, fick ulcerös colit på kuppen.
          Det avgjorde allt och jag fick en plats på hemmet för min mamma, så inget ont som har nåt gott med sig. flirting.gif
          Älskar min fina mamma! ♥♥♥


          --------------------
           
          Citera
          Klint
          Inlägg 08-01-2011, 15:48
          Länk hit: #26


          Medlem
          Antal inlägg: 4 467
          Medlem sedan:
          06-08-2008
          Medlem nr: 18 069



          Jag har ingen större erfarenhet av demens Känner bara så med dej Sqrulan trostar.gif , vore hemskt om min mamma skulle drabbas,att du orkar jobba där hon bor ja du måste vara stark.


          --------------------
          Blåklint

          Titta gärna in på bygg,

          http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=104592&st=60
           
          Citera
          sqrulan
          Inlägg 08-01-2011, 16:01
          Länk hit: #27


          Medlem
          Antal inlägg: 3 211
          Medlem sedan:
          09-03-2007
          Medlem nr: 9 264



          ----------------------------------------------



          Redigerat av sqrulan: 13-01-2011, 15:32


          --------------------
           
          Citera
          fuchsian
          Inlägg 08-01-2011, 16:50
          Länk hit: #28


          Medlem
          Antal inlägg: 3 631
          Medlem sedan:
          31-05-2010
          Medlem nr: 30 760



          De bra minnerna kommer nog sedan det värsta är över. Hoppas hon får ha det gott.
          Kanske grymt arr skriva detta, men du vet nog vad jag menar, sqrulan? ... Fuchsian .....
           
          Citera
          Meriona
          Inlägg 08-01-2011, 17:39
          Länk hit: #29


          Gäster






          Ingen av mina föräldrar har senila drag, men visst börjar pappa glömma mer än förut. Men det får man faktiskt göra när man snart är 85. SJälv är jag görglömsk redan nu, men det beror nog mer på att man har mycket annat att tänka på.
           
          Citera
          Peztis
          Inlägg 08-01-2011, 19:21
          Länk hit: #30


          Medlem
          Antal inlägg: 8 521
          Medlem sedan:
          18-01-2009
          Medlem nr: 20 608



          Min farmor blev ordentligt senil och tyvärr tror jag att hon var rätt medveten om det resten av sitt liv. Min farmor som var så otroligt social, som spelade piano för alla och underhöll de andra gamlingarna på hemmet.
          Sista gången jag såg henne satt hon i en rullstol och petade på några smulor framför sig som inte alls fanns där. Det där var inte alls min farmor! Och ibland får jag kämpa för att det där inte ska var den sista bilden jag har av henne.
          Senilitet är ju tyvärr ofta ärftligt och därför är jag ju orolig för att det ska komma hos min pappa, han börjar närma sig åldern då det började märkas hos min farmor. Men jag vet också att det är mycket annat som spelar in. Min farmor levde ensam och jag vet att hon inte alltid åt ordentligt och regelbundet. Dessutom fick hon giftstruma och det kan tydligen också påverka en ev demens. Så det var flera faktorer.
          Men visst är det jobbigt att se på - särskilt som jag tror att hon var inte helt borta utan faktiskt var medveten där inne om vad som hände henne. Åh, så förnedrande!

          Min svärmor jobbar inom äldrevården och har en lite annan syn på de som hon sköter. Hon vet ju inte hur de var som friska och starka människor utan ser dem ju endast så som de är nu och oftast så är det väldigt gulliga äldre människor hon sköter, de faller tillbaka till att bli barn. Sedan finns det så klart de som blir riktigt elaka också men de är inte lika vanliga.

          Jag vill passa på att tacka alla som orkar, kan och vill jobba med de äldre! blomma.gif
          Jag är absolut inte gjord för att jobba i sjukhusmiljö och är därför så tacksam för att det finns de som är det!

          Redigerat av Peztis: 08-01-2011, 19:24


          --------------------


          * ~~~ * Besök gärna min blogg bladsomblad.blogspot.com * ~~~ *
           
          Citera
          Meriona
          Inlägg 08-01-2011, 19:26
          Länk hit: #31


          Gäster






          Ja det hakar jag gärna på! Tack alla gulliga som jobbar med hem-/äldrevård! Och vanlig sjukvård också för den delen! rose.gif rose.gif
           
          Citera
          theseraphim
          Inlägg 08-01-2011, 20:38
          Länk hit: #32


          Medlem
          Antal inlägg: 2 494
          Medlem sedan:
          15-02-2008
          Medlem nr: 14 081



          CITAT (Anma @ 08-01-2011, 11:37) *
          Sanning med modifikation. Äldre människor blir ofta mer glömska utan att för den skull fått någon demenssjukdom.
          Förövrigt håller jag med Aqva

          Givetvis blir man mer glömsk än innan när man blir äldre av naturliga orsaker då geleklumpen i pallet fungerar lite sämre men jag ville mest göra skillnad på något som inte är en dödlig sjukdom och något som är det.
           
          Citera
          Inga från Närke
          Inlägg 09-01-2011, 16:02
          Länk hit: #33


          Medlem
          Antal inlägg: 3 807
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 29



          CITAT (Peztis @ 08-01-2011, 19:21) *
          ...............................
          Jag vill passa på att tacka alla som orkar, kan och vill jobba med de äldre! blomma.gif
          Jag är absolut inte gjord för att jobba i sjukhusmiljö och är därför så tacksam för att det finns de som är det!

          Vill också haka på dessa ord.
          Har ingen erfarenhet av denna sjukdom för min mamma fyller 83 år i år och har inga problem ännu. Det man märker är att vid den åldern pratar man mera om sin unga år och hur man bodde o.s.v. men närminnet är ändå bra och hon klar allt själv + hjälper mig när jag behöver.
          Att minnet blir sämre hos många inklusive mig har jag mera kopplat till att när man arbetade var man tvungen att fungera och ha ett bra minne, när man nu går hemma så behöver man inte tänka på mer än det vardagliga så att det fungerar och att ekonomin är skaplig. Ser detta även på min sambo som är 6 år yngre och har nu varit sjukskriven i över 2 år att han inte kommer ihåg saker som han tidigare kom ihåg p.g.a. av att man blir lite avtrubbad i hemmiljön om man inte orkar gå ut och träffa människor eller engagera sig i något. Det är min tolkning av glömska än så länge.


          --------------------
          skriver Inga från Närke i zon 3-4
           
          Citera
          caprifol
          Inlägg 09-01-2011, 16:43
          Länk hit: #34


          Medlem
          Antal inlägg: 611
          Medlem sedan:
          16-08-2005
          Medlem nr: 6 380



          Jag har följt Alzheimer och senil demens på nära håll, och det skrämmer vettet ur mig! De anhörigas sjukdom är säkert en korrekt beskrivning, men att (som många tror) den sjuke är lycklig i sin lilla värld är så fel! Som KRT skriver är det ofta en rätt lång period när man märker hur allt börjar "slira". Den perioden är oftast mycket ångestfylld! Längre fram "i glömskan" har jag fått se hur den sjuka t ex gång på gång varit tvungen att få beskedet att maken , som hon frågade efter, ju var död. Djup sorg - glömska - samma sorg när hon nästa gång frågade efter honom. Måtte, måtte man slippa det trots dåliga gener!
           
          Citera
          Anma
          Inlägg 09-01-2011, 16:47
          Länk hit: #35


          Medlem
          Antal inlägg: 10 260
          Medlem sedan:
          02-05-2005
          Medlem nr: 5 642



          För många år sedan jobbade jag extra på demensavdelning. Det var inte mer än någon enstaka som var "lycklig" i sin lilla värld. En letade efter vägen hem hela dagarna (och nätterna) helt förtvivlad, till exempel.
           
          Citera
          Myosotis
          Inlägg 09-01-2011, 16:51
          Länk hit: #36


          Medlem
          Antal inlägg: 19 798
          Medlem sedan:
          30-09-2007
          Medlem nr: 12 674



          CITAT (caprifol @ 09-01-2011, 16:43) *
          Längre fram "i glömskan" har jag fått se hur den sjuka t ex gång på gång varit tvungen att få beskedet att maken , som hon frågade efter, ju var död. Djup sorg - glömska - samma sorg när hon nästa gång frågade efter honom.

          crying.gif Jag är helt emot att ljuga i vanliga fall, men i den situationen skulle tom jag tycka att det var bättre att ljuga. Maken kommer i morgon. -cry-.gif


          --------------------
          Det ska gå.

           
          Citera
          caprifol
          Inlägg 09-01-2011, 17:04
          Länk hit: #37


          Medlem
          Antal inlägg: 611
          Medlem sedan:
          16-08-2005
          Medlem nr: 6 380



          Håller med,Myosotis, och så hanterades det också längre fram. Men det är ju ofta så många olika stadier, d v s när man fortfarande är något så när klar över vad "i morgon" är, när man fortfarande förstår så mycket "för stunden" och alltså ser när någon ljuger o s v.
           
          Citera

          2 sidor V  < 1 2
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 27-06-2025, 15:11
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon