Inser att detta kommer att bli långt.

Mina tankar om djurens interaktion med människan. Jag anser att djuren normalt delar in omgivningen grovt sett i följande områden: Vän, fiende/hot, mat, konkurrent, ointressant.
Vän behöver knappast någon närmare kommentar. Beträffande fiende/hot så är den normala reaktionen flykt. Det är faktiskt sällsynt att ett djur som normalt kan angripa andra djur går till angepp. Det finns undantag, honor med ungar exempelvis. En björnhona med ungar bör undvikas men även älg med ungar. Mat behöver inte förklaras, åtminstone mat som uppför sig normalt. Jag återkommer till detta. Konkurrenter angrips oftast om de inte är för starka. Vargar angriper hunder om de har ett revir att försvara, delfiner dödar tumlare, lejon dödar gepardungar mm.
Den ointressanta gruppen är intressant och där anser jag att människan normalt befinner sig. Nu är läget normalt inte normalt, människan har under årtusendena satt sig i respekt så för det mesta är vi fiende/hot. Det är dock en inlärd kunskap som fort försvinner om kunskapen inte inlärs från vuxen till unge. Kommer människan till en plats där vi inte har varit på lång tid eller aldrig är djuren helt oskygga. Vi är ointressanta. Gäller oftast ödemarker och ensligt belägna öar. Även om vi från början betraktas som fiende eller hot kan vi snabbt byta kategori vilket man kan se på djur i djurparker. Att få bort stämpeln mat är lite svårare så därför ser man sällan folk som gullar med lejon som man gör med vargar.
Då tar vi förhållandet till vargen. Jag anser att vi ursprungligen tillhör kategorin ointressanta. Rovdjur upplever sällan omgivningen som ett hot men det kan snabbt ändras så därför är vi oftast fiende/hot. Den normala reaktionen är som jag skrivit ovan flykt är då hot. Det sker dock inga angrepp även om människan tar sig in i lyan till ungarna. Om en varg blir trängd kan den kanske gå till angrepp för att kunna fly men sen sticker den. Det är dock sällan vi betraktas som mat även om det skett. Hur man sen skall försöka få en varg att förstå att även en 1-åring som kryper omkring på alla fyra och ser ut som en griskulting egentligen är en människa som kan stå på två ben och är två meter lång kan vara lite knepigt.
Sen har vi förhållandet med hund + människa. Hunden upplevs som en konkurrent och angrips även om ointressanta människor finns i närheten som i Riala men även inne bland hus. Vad som händer om en kopplad hund skall angripas och det finns en människa i andra änden är en öppen fråga. Om människan försvarar hunden kan effekten bli att vi betraktas antingen som ointresseanta, fiende/hot eller konkurrent. Jag vet inte, kanske får vi svaret så småningom.
Beträffande mat som inte uppför sig normalt. Jag tänker på en episod där Jim Corbett förföljde den människoätande tigern i Champawhat, osäker på stavningen. Den hade nyss dödat en människa och Jim förföljde den in i djungeln. Trots att tigern var en van maneater, den hade dödat och ätit flera hundra, så flydde den undan med sitt senaste byte. Det var helt på det klara med att den var förföljd av en människa, missnöjda rytanden exempelvis, men ändå så gick den inte till angrepp, utom möjligen ett tveksamt försök. Maten uppträdde inte som mat utan blev ett hot. Det normala är att tigern går ur vägen för människan. Då kom inte Jim i skottläge men till slut lyckades han fälla den. Det finns en del om detta på nätet, jag har dock läst om det i en bok.
Nu är jag färdig. Kommentera gärna men bara med konstruktiv kritik. Jag har inte tagit upp hämnd för jag anser att hämnd bara finns hos djur med högre själsförmögenheter som människa eller elefant.