Odlingsk�rl och eko-perspektiv - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > K�kstr�dg�rden

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

Odlingsk�rl och eko-perspektiv, Fr�gor kring odlingsk�rl

LottaPB Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	07-07-2011, 13:42 L�nk hit: #41
Medlem Antal inl�gg: 66 Medlem sedan: 14-08-2006 Medlem nr: 8 403	CITAT (Christa @ 07-07-2011, 08:16) Det finns en rad olika sorters plast och de inneh�ller helt olika �mnen. Vad de inneh�ller beror ocks� p� n�r de �r tillverkade och om man anv�nt �tervunnen plast som r�vara. Reglerna f�r vad plaster f�r inneh�lla �r ocks� olika i olika l�nder s� det beror ocks� p� var plasten �r tillverkad. Kan du ge n�gra konkreta exempel p� plast som l�cker �mnen? Vilken plast och vilka �mnen? CITAT (officinalis @ 07-07-2011, 11:52) Att de l�cker �mnen �r v�l uppenbart. �tminstonde nya plaster. Tycker n�stan man kr�ks av doften n�r man kommer in p� clas ohlson och liknande butiker. Doft �r f�rst�s partiklar som "l�cker" fr�n plasten. Jag oroar mig dock inte s�rskilt mycket, �ven fast det vore b�ttre med material som blev humus ist�llet f�r sopansamlingar i vattendragen. Christa har r�tt i att man kanske b�r fundera p� vad det �r f�r plaster. Det �r inte s�rskilt konstruktivt att vara r�dd f�r allt, n�r det kanske bara �r en br�kdel som �r giftigt f�r oss m�nniskor. Jag k�pte en massagehandske p� Clas. De stinker verkligen och jag tror inte det �r s� smart att ha den i sovrummet, d�r jag inandas luften under en tredjedel av mitt liv. Alla material l�cker, eftersom de bryts ner. En del nedbrytning g�r l�ngsamt och annan fortare. Glas och h�rt br�nd keramik, endast leran, bryts ner otroligt l�ngsamt. Men m�nga metaller oxiderar, rostar och j�rn f�rsvinner i en fuktig milj� relativt snabbt. �ven rostfritt f�rsvinner som rost s� sm�ningom. Plast b�de l�cker och bryts ner om �n inte i f�rsta taget. M�nga av mina plastk�rl som jag anv�nt till odling och som blivit kvar ute �ver vintern, f�rsvinner efter kylan i sm�bitar som i sin tur snabbt blir ett plastpulver. Andra plastk�rl och tr�g, alla fr�n b�rjan livsmedelsf�rpackningar, verkar klara hur mycket kyla och sol som helst. De terrakottaf�rgade plastkrukorna avsedda f�r v�xter, har tappat s� gott som all sin f�rg n�r de har st�tt i solen. Plaster tillverkas i huvudsak av r�olja och kondenserad naturgas. Med olika tillsatser i olika m�ngder f�r man fram �nskad v�rmebest�ndighet, elasticitet, t�thet, h�rdhet, mjukhet osv. Allts� olika sorters plast f�r olika �ndam�l. H�rdplaster kan �tervinnas genom att de sm�lts ner och gjuts om. Mjukplast br�nns eftersom de inte g�r att omforma. PET blir bla till fleece vid �tervinning. Tr�jan du har p� dig eller pl�den du sveper om dig �r ofta tillverkad av gamla plastf�rpackningar. Jag har sagt det f�rut och jag s�ger det igen; jag �r ingen plastingenj�r, men f�r den som �r intresserad finns en del att l�sa p� n�tet. Om �n inte forskningsrapporter �r l�tta att f� tillg�ng till, s� kan man i alla fall f� en uppfattning om vilka r�varor som anv�nds och vad dessa st�ller till med n�r de kommer ut och l�cker/bryts ner p� o�nskade platser. http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast och http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast%C3%A5tervinning Citat fr�n sidan om plast, som handlar om f�rpackningar f�r livsmedelshantering: "Den totala m�ngd �mnen som plastmaterialet avger f�r inte �verskrida 60 mg/kg livsmedel. Gr�nsv�rdet �r 10 mg/dm² materialyta f�r beh�llare som rymmer mindre �n 500 ml eller mer �n 10 liter, och beh�llare d�r det inte g�r att uppskatta hur stor yta som kommer i kontakt med livsmedlen." Gr�nsv�rden �r ju bra, men m�nga sm� gr�nsv�rden blir ett ofantligt gr�nsv�rde till slut. Och m�nga av dessa �mnen lagras under hela livet i v�ra kroppar. Tycker man att det �r okej att anv�nda plast till i stort sett allt, kanske man inte �r s� glad �t tillverkningsprocessen och den nedsmutsning som den orsakar: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteColl...ade_omraden.pdf Artikel om "foppatofflor" och andra andra unders�kta plastskor. Inom EU finns idag regler f�r produkts�kerhet och en f�rteckning med �mnen som kallas "kandidatlistan". Den inneh�ller kemiska �mnen som inte �r f�rbjudna idag, men som kan komma att tillst�ndspr�vas.: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-...er-i-plastskor/ Bra l�nkar i h�germarginalen f�r den som vill engagera sig och veta mer. Vi kan inte g� omkring och s�ga att det och det �r giftigt och d�rf�r sluta �ta eller leva. Vi m�ste v�lja enligt v�r �vertygelse. Och f�rs�ka p�verka andra s� att efterfr�gan styrs i r�tt riktning. Hel den globala ekonomiska marknaden, vare sig det g�ller plaster, spannm�l, papper, livsmedel, halvfabrikat, processad mat, osv, styrs av kundernas efterfr�gan. De enda som kan �ndra p� s�nt vi tycker �r fel eller galet �r vi kunder. Finns det f�r liten eller ingen efterfr�gan l�ggs produktionen ner. Det �r vi kunder och brukare som har makten att f�r�ndra och f�r att uppn� resultat �r det b�sta att f�rmedla kunskap och tankar om hur man vill ha det till de som inte �nnu vet vad som �r giftigt, oh�lsosamt, skadligt, sjukdomsframkallande. Jag �r f�r det mesta kritisk till mycket av det jag kommer i n�rkontakt med. Men f�r det kan jag inte sluta leva. Jag kan dock v�lja det jag anser vara b�st f�r mig och mina barn. B�st svar p� fr�gan om precisering f�r du s�kert om du kontaktar ett l�ros�te d�r man utbildar plastingenj�rer, Christa. De l�rare som undervisar �r s� gott som alltid i framkant med att h�lla sig uppdaterade. http://www.kth.se/om/kontakt Kort om plast och r�varor, bioplaster och en k�llh�nvisning som kanske kan ge n�got svar p� din fr�ga: http://rolflovgren.se/RL-MDH/Kurser/KPP039...10/KH_Plast.pdf http://www.mimersbrunn.se/Plast_1442.htm

Christa Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-07-2011, 09:50 L�nk hit: #42
Medlem Antal inl�gg: 3 778 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 894	CITAT (LottaPB @ 07-07-2011, 14:42) Jag k�pte en massagehandske p� Clas. De stinker verkligen och jag tror inte det �r s� smart att ha den i sovrummet, d�r jag inandas luften under en tredjedel av mitt liv. Alla material l�cker, eftersom de bryts ner. En del nedbrytning g�r l�ngsamt och annan fortare. Glas och h�rt br�nd keramik, endast leran, bryts ner otroligt l�ngsamt. Men m�nga metaller oxiderar, rostar och j�rn f�rsvinner i en fuktig milj� relativt snabbt. �ven rostfritt f�rsvinner som rost s� sm�ningom. Plast b�de l�cker och bryts ner om �n inte i f�rsta taget. M�nga av mina plastk�rl som jag anv�nt till odling och som blivit kvar ute �ver vintern, f�rsvinner efter kylan i sm�bitar som i sin tur snabbt blir ett plastpulver. Andra plastk�rl och tr�g, alla fr�n b�rjan livsmedelsf�rpackningar, verkar klara hur mycket kyla och sol som helst. De terrakottaf�rgade plastkrukorna avsedda f�r v�xter, har tappat s� gott som all sin f�rg n�r de har st�tt i solen. Plaster tillverkas i huvudsak av r�olja och kondenserad naturgas. Med olika tillsatser i olika m�ngder f�r man fram �nskad v�rmebest�ndighet, elasticitet, t�thet, h�rdhet, mjukhet osv. Allts� olika sorters plast f�r olika �ndam�l. H�rdplaster kan �tervinnas genom att de sm�lts ner och gjuts om. Mjukplast br�nns eftersom de inte g�r att omforma. PET blir bla till fleece vid �tervinning. Tr�jan du har p� dig eller pl�den du sveper om dig �r ofta tillverkad av gamla plastf�rpackningar. Jag har sagt det f�rut och jag s�ger det igen; jag �r ingen plastingenj�r, men f�r den som �r intresserad finns en del att l�sa p� n�tet. Om �n inte forskningsrapporter �r l�tta att f� tillg�ng till, s� kan man i alla fall f� en uppfattning om vilka r�varor som anv�nds och vad dessa st�ller till med n�r de kommer ut och l�cker/bryts ner p� o�nskade platser. http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast och http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast%C3%A5tervinning Citat fr�n sidan om plast, som handlar om f�rpackningar f�r livsmedelshantering: "Den totala m�ngd �mnen som plastmaterialet avger f�r inte �verskrida 60 mg/kg livsmedel. Gr�nsv�rdet �r 10 mg/dm² materialyta f�r beh�llare som rymmer mindre �n 500 ml eller mer �n 10 liter, och beh�llare d�r det inte g�r att uppskatta hur stor yta som kommer i kontakt med livsmedlen." Gr�nsv�rden �r ju bra, men m�nga sm� gr�nsv�rden blir ett ofantligt gr�nsv�rde till slut. Och m�nga av dessa �mnen lagras under hela livet i v�ra kroppar. Tycker man att det �r okej att anv�nda plast till i stort sett allt, kanske man inte �r s� glad �t tillverkningsprocessen och den nedsmutsning som den orsakar: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteColl...ade_omraden.pdf Artikel om "foppatofflor" och andra andra unders�kta plastskor. Inom EU finns idag regler f�r produkts�kerhet och en f�rteckning med �mnen som kallas "kandidatlistan". Den inneh�ller kemiska �mnen som inte �r f�rbjudna idag, men som kan komma att tillst�ndspr�vas.: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-...er-i-plastskor/ Bra l�nkar i h�germarginalen f�r den som vill engagera sig och veta mer. Vi kan inte g� omkring och s�ga att det och det �r giftigt och d�rf�r sluta �ta eller leva. Vi m�ste v�lja enligt v�r �vertygelse. Och f�rs�ka p�verka andra s� att efterfr�gan styrs i r�tt riktning. Hel den globala ekonomiska marknaden, vare sig det g�ller plaster, spannm�l, papper, livsmedel, halvfabrikat, processad mat, osv, styrs av kundernas efterfr�gan. De enda som kan �ndra p� s�nt vi tycker �r fel eller galet �r vi kunder. Finns det f�r liten eller ingen efterfr�gan l�ggs produktionen ner. Det �r vi kunder och brukare som har makten att f�r�ndra och f�r att uppn� resultat �r det b�sta att f�rmedla kunskap och tankar om hur man vill ha det till de som inte �nnu vet vad som �r giftigt, oh�lsosamt, skadligt, sjukdomsframkallande. Jag �r f�r det mesta kritisk till mycket av det jag kommer i n�rkontakt med. Men f�r det kan jag inte sluta leva. Jag kan dock v�lja det jag anser vara b�st f�r mig och mina barn. B�st svar p� fr�gan om precisering f�r du s�kert om du kontaktar ett l�ros�te d�r man utbildar plastingenj�rer, Christa. De l�rare som undervisar �r s� gott som alltid i framkant med att h�lla sig uppdaterade. http://www.kth.se/om/kontakt Kort om plast och r�varor, bioplaster och en k�llh�nvisning som kanske kan ge n�got svar p� din fr�ga: http://rolflovgren.se/RL-MDH/Kurser/KPP039...10/KH_Plast.pdf http://www.mimersbrunn.se/Plast_1442.htm Allt det h�r �r intressant men jag har inte tid att l�sa s� mycket fakta just nu n�r min sambo har semester och det finns mycket att g�ra. Kanske kan vi diskutera det h�r mer fram i h�st och d� ha en tr�d som inte enbart handlar om odlingsk�rl. Jag har s�kt fakta tidigare men det var innan Internet fanns och d� var det sv�rare. Fick dock uppgiften att polyeten (PE) i t e x plastp�sar och burkar inte inneh�ller mjukg�rare eftersom det inte beh�vs som i t ex pvc. Polyeten utan stabilisatorer bryts ner av solljus vilket du sj�lv har noterat. Sedan finns det ju polypropen (PP) och jag vet inte om den �r stabilare. Saker som luktar br�nd plast �r jag ocks� misst�nksam mot och undrar vad det egentligen �r som luktar. Har ocks� en vattendunk som �r tillverkad f�r att ha dricksvatten men d�r vattnet f�r en f�rf�rlig plastsmak. Om sj�lva polymeren polyeten �r skadlig att f� i sig vet jag inte men det �r fr�mst tillsatta �mnen som har varit p� tapeten n�r det g�ller h�lsan. N�r du p�st�r att all plast avger mer skadliga �mnen �n papper s� antar jag att du har f�tt det n�gonstans ifr�n och inte bara gissar. Jag f�rst�r att du inte �r expert men p�st�r man n�got i ett forum s� beh�ver man ju vara s�ker p� sin sak och b�r kunna precisera vad man syftar p�. En plasthink avsedd f�r livsmedel avger med st�rsta sannolikhet minimalt med �mnen i j�mf�relse med t ex tidningpapper. Redigerat av Christa: 08-07-2011, 09:53

LottaPB Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-07-2011, 18:37 L�nk hit: #43
Medlem Antal inl�gg: 66 Medlem sedan: 14-08-2006 Medlem nr: 8 403	CITAT (Christa @ 08-07-2011, 10:50) .... Saker som luktar br�nd plast �r jag ocks� misst�nksam mot och undrar vad det egentligen �r som luktar. Har ocks� en vattendunk som �r tillverkad f�r att ha dricksvatten men d�r vattnet f�r en f�rf�rlig plastsmak. Om sj�lva polymeren polyeten �r skadlig att f� i sig vet jag inte men det �r fr�mst tillsatta �mnen som har varit p� tapeten n�r det g�ller h�lsan. N�r du p�st�r att all plast avger mer skadliga �mnen �n papper s� antar jag att du har f�tt det n�gonstans ifr�n och inte bara gissar. Jag f�rst�r att du inte �r expert men p�st�r man n�got i ett forum s� beh�ver man ju vara s�ker p� sin sak och b�r kunna precisera vad man syftar p�. En plasthink avsedd f�r livsmedel avger med st�rsta sannolikhet minimalt med �mnen i j�mf�relse med t ex tidningpapper. Jag har valt att redigera bort en del av din text f�r att bara ta med det som �r relevant f�r vad jag vill f�rmedla. Bara det faktum att n�gonting tar smak eller lukt av ett annat material �r en indikation p� att n�got kan vara mindre bra att anv�nda eller f�rt�ra. Min ambition och milj�engagemang r�r sig inte i korta perspektiv, som det handlar om n�r det g�ller vad som f�r stunden, f�r mig personligen, �r b�st att tex odla plantor i. Som t�nkande individ med ansvar f�r andra �n mig sj�lv och mina barn, med ansvar att ta s� mycket som helst h�nsyn till vad som �r bra f�r den jord jag lever p�, inser jag varje dag hur fruktansv�rt sotr min egen skuld �r till den skenande klimatf�r�ndringen, de stora utsl�ppen av alla m�jliga och om�jliga restprodukter, �mnen och gifter. Jag har tills helt nyligen levt utan bil i tio �r. Jag bor p� landet och handlar en g�ng i veckan till mig och mina ungdomar. Under de senaste tre �r har kroppen tagit oerh�rt mycket stryk av att dra, b�ra och sl�pa 25-35 kg f�rn�denheter och f�rbrukningsvaror varje vecka mellan aff�r, g�ngv�g, t�g och g�ngv�g hem. Grannarna har sett mitt ekipage och hj�lpt mig med avlastning fr�n t�get. Jag inser hur mycket bilen f�rst�r v�r milj�. D�rf�r dras jag med skuldk�nslor f�r att jag faktiskt skaffat den bil jag s� v�l beh�ver. Kollektivtrafiken g�r med mycket gles trafik och det har varit om�jligt att kunna ta sig hem fr�n en teaterf�rest�llning, en fest eller en kv�ll som g�r mot elva p� kv�llen. Lika v�l inser jag att tillverkningen av plast med inr�knad energi�tg�ng, r�varubehov, tillsats�mnen och os�kerheten kring hur mycket som hamnar i naturen, jorden, luften och till slut i v�ra kroppar vida �verstiger vad som �tg�r vid papperstillverkning. R�olja och naturgas �r �ndliga resurser, om man tar i beaktande att det tar v�ldigt l�ng tid f�r olja och gas att naturligt bildas i naturen. �mnena som plasten best�r av migrerar, kontaminerar, bryts ner, hamnar i jorden, f�rgiftar och vandrar genom n�ringskedja och direktkontakt f�r att till slut tas upp i m�nniskan. Viss plast g�r att sm�lta, omforma och �teranv�nda tills den blir f�r gammal och vek och inte duger till annat �n skrotning. Ett tr�d v�xer upp p� n�gra �r och det finns alltid skog avsedd f�r papperstillverkning att avverka. Massatillverkningen stinker visserligen ofta, men tillverkning, anv�ndning och �tervinning �r betydligt mycket mer effektiv och sn�ll mot m�nniska och milj� �n plasttillverkning och plastens hela livscykel. Jag torkar rumpan med �tervunnet papper, liksom m�nga milj�medvetna m�nniskor. Jag j�mf�r inte Aftonbladet med Expressen f�r att ta reda p� vilken som �r smartast, mest milj�v�nlig eller trevligast p� redaktionen. D� �r medie- eller forumval - dvs papperstidning, TV, radio, dator eller telefon tex - ett mycket mer intressant val. Vilket belastar minst? Vilket sparar Jorden och i slut�ndan m�nniskans h�lsa l�ngst? Kommande generationer ska inte beh�va m�ta v�rt slarv, v�r egoism och v�rt kortsiktiga vinningst�nkande i form av en planet s� f�rgiftad att den inte g�r att leva p�. http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersmassa http://sv.wikipedia.org/wiki/Plast#Tillverkning Mitt perspektiv grundar sig p� att jag t�nker runt omkring, synergieffekter, l�ngtidsperspektiv, helikopterseende och gemensam vinning f�r allt djur- och v�xtliv.

LottaPB Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	09-07-2011, 13:37 L�nk hit: #44
Medlem Antal inl�gg: 66 Medlem sedan: 14-08-2006 Medlem nr: 8 403	Larm om giftiga plaster, endast tv� m�nader gammalt: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/giftlack...ast_6150015.svd Christa: Ring Delilah Lithner p� g�teborgs universitet. Hon kan s�kert ge dig de svar du s�ker. http://www.expressen.se/nyheter/1.2429694/...ker-lacker-gift Kan inte hon ge dig de svar du s�ker finns h�r ocks� m�nga namn till professorer, docenter och en Fil Dr, vilka alla �r experter p� sitt omr�de. Ring dem! http://www.science.gu.se/ViewPage.action?c...teNodeId=534923 Kan denna ledare i DN f� er som - trots massor av information och l�nkar - fortfarande tvivlar, att se att hela plastlinjen �r en stor milj�bov? Vilket i f�rl�ngningen inneb�r en fr�ga om m�nniskans �verlevnad. http://www.dn.se/ledare/den-onda-plasten Redigerat av LottaPB: 09-07-2011, 14:00

G� till: K�kstr�dg�rden

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 10-08-2025, 08:20

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon