Tar det från början. Kompisen A med hustru B och hennes syster C (alla har jag/vi känt sedan slutet av 1960 talet). Ytterligare var ett barnbarn till A och B med. Där bbs pappa är gammal fiskekompis och alpinkompis till mina söner och mig. Ytterligare var jycken Wolfie med. Amerikansk import av en liten spetsliknande hund med vacker päls.
Nu: Taxfröken Jonna släpps ut och lever bus med den halvskraja spetsdvärgen. Kommer på invissling och blir återbördad till hundgården efter en lämplig busstund. Någon timme senare ber barnbarnet om att vi skall ta ut gråhundstiken i och för hälsning på Wolfie. Då! Hustrun har problem med att få Jonna att stanna i hundgården och tappar greppet om Anjas koppel. Hälsningscermoni på 0.5 sek och sedan ett vilt snurrande mellan vuxna och barnbarn mm. Därefter med hängande koppel bär det av ner över lägdorna. A som sitter på fyrhjulingen gör farttest på maskinen men hinner inte ikapp hunden (första turen på en fyrhjuling). Vi som är vana noterar att hon kommer hem om drygt 3 timmar. En timme senare ser vi henne på nedre lägdan med kosan ställd österut. Ytterligare en timme senare har hon ståndskall på älg uppe i berget i söder ca 500 meter bort. Efter ytterligare en dryg timme ser hustru tiken på lägdan norr om oss och står just och diskuterar rymmarhundar med två grannar. Jag tar bilen säger den ene och med full fräs kör han ner över lägdorna. Korsar ett viltvattnet och eftersom hunden springer tillbaka får han ta en rundtur upp till landsvägen för att komma tillbaka. Själv möter jag honom nere i däljan och hela han är ett stort belåtet flin. Hunden är infångad. Notera ett kopplet var borta! Karbinhaken var av den där fjäderbelastade modellen. (Skall tilläggas att vi närmaste grannar är extrahusse och matte för varandras hundar och blir allt som oftast besökta av trötta jyckar som rymt. Höll en gång på att ramla när närmaste grannens hund plötsligt buffade mig i knävecket och bad – Ta hem mig!).
Efter pärsen intar vi en iskall GT. Sittandes på altanen så ser jag en skymt av grannens hundar. Lösa! Jonna ligger under filten i hundburen. Kommer ut som en blixt och hoppar upp på vilslafen på altanen, vidare upp på räcket, vidare ner på yttre altanbordet och mellan två fåtöljer. Sedan raka spåret över till grannen som redan satt koppel på jämthundarna. Läget ointressant så hon springer upp på vägen och kommer som en pil på min vissling.
Måste säga att det är lite Alf Robertsson visa över dagen.
Nu är allt lugnt och vi irriteras bara över trista TV program-
|