Veganmat till katter? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Husdjur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Veganmat till katter?, Artikel i dagens aftonbladet

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-08-2011, 13:31 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (Gossen Ruda @ 19-08-2011, 12:33) Man kan bry sig om saker men �nd� exempelvis �ta k�tt. Kan jag bry mig om dig samtidigt som jag handlar p� ett s�tt som inneb�r att du pl�gas ihj�l? Kan jag s�ga att jag bryr mig - verkligen bryr mig - om klimatet och v�rlden och sen leva p� ett s�tt som bidrar till v�rldens underg�ng med katastrofer, sv�lt och krig? Eller ja, man kan kanske bry sig k�nslom�ssigt, men n�r jag skrev bry sig t�nkte jag p� handlingar som p�verkar verkligheten och inte bara hur man k�nner inf�r den. CITAT (Gossen Ruda @ 19-08-2011, 12:33) Vad du skriver tidigare om att att det finns vegetariska r�tter som liknar k�tt s� undrar jag bara varf�r? Att sukta men inte v�ga? �r det gr�nsaker s� kan det v�l se ut som gr�nsaker och �ven smaka som s�na. Helt enkelt f�r att man �r van vid vissa smaker. Jag vet att det finns m�nniskor som v�ljer bort animaliska produkter f�r att de tycker det �r �ckligt, men majoriteten g�r det av andra anledningar, oftast etiska s�dana, men ibland �ven h�lsom�ssiga. S� om det finns mat som k�nns bekant fast utan de negativa konsekvenserna som animalier inneb�r, njuter man g�rna av det Jag menar inte med detta att gr�nsaker inte skulle vara gott, men vi �r ju vanedjur s� det kan vara trevligt med lite tzay ibland Vegetabilisk mat som liknar k�tt smak- och konsistensm�ssigt har sitt urprung i Kina. Det var en kinesisk kejsare (minns tyv�rr inte namnet) som blev h�ngiven buddhist och ville f�lja den buddhistiska uppmaningen till att inte skada andra k�nnande varelser. Men han �lskade smaken av k�tt, s� han gav order om att man skulle ta fram mat som smakade och k�ndes som k�tt men som inte skadade n�gon. Sen levde den kunskapen vidare i buddhistiska kloster. Mitt val att v�lja bort animaliska produkter handlade inte om mig sj�lv (�ven om jag m�rkt att jag blir blir f�rkylld mycket mer s�llan enda sen jag blev vegan och dessutom �r risken mindre att den astmatiska bronkiten jag hade n�r jag var liten kommer tillbaka) eller mina smakpreferenser, utan det handlar om de otaliga k�nnande varelserna som lider och d�r helt i on�den, det handlar om de sv�ltande m�nniskorna i v�rlden och det handlar inte minst om att r�dda livet p� Jorden s� som vi k�nner det. Sen i l�ngden b�rjar det �ven handla om en sj�lv p� s�tt och vis. Jag tycker Prof Gary Francione uttrycker det bra: "Veganism is not about giving anything up or losing anything; it is about gaining the peace within yourself that comes from embracing nonviolence and refusing to participate in the exploitation of the vulnerable" Sen att jag �r lite hedonistisk av mig och gillar att njuta av bl a. mat och dryck g�r att jag g�rna provar nya- och/eller sp�nnande smaker. Men jag m�ste s�ga att jag inte l�ngre betraktar djurs kroppar, deras kroppsv�tskor eller moderkakor som mat. Och ja smaksinnet f�r�ndras med tiden (mer �n luktsinnet faktiskt) och jag tror jag kanske skulle kr�kas i fall jag fick i mig komj�lk i dag. Men nu har vi kommit ifr�n �mnet lite Redigerat av batski: 19-08-2011, 13:35

kluringen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-08-2011, 15:37 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 29-09-2010 Medlem nr: 34 286	Du citerade mig CITAT (kluringen @ 19-08-2011, 04:52) Veganer som vill ha husdjur m� skaffa sig en gr�s�tare eller en all�tare. Hund �r tveksamt, jag kan f�r lite om hundar. En gris g�r s�kert bra. ..och skrev en mycket konstig kommentar som svar: CITAT (batski @ 19-08-2011, 09:00) Det �r just pga detta som jag ogillar den h�r sortens skitjournalistik, f�r att folk kan f� fel bild av veganer (och andra) generellt, �ven om det givetvis m�ste finnas kn�ppskallar bland veganer, presis som bland folk i allm�nhet. Jag har varit vegan sen 1994 och vid den tiden d� jag best�mde mig f�r att v�lja bort animaliska produkter ur min kost bodde jag med 2 katter. Jag fortsatte ge dem animalisk kost just f�r att jag var/�r tveksam till vegetabilisk kost till katter. Jag har v�l inte sagt ett ont ord om veganer, och menar allvar med gris som alternativ husdjur. Grisens fysionomi �r mycket lik m�nniskans och de kan m� mycket bra av att �ta samma f�da som sina �gare. Intelligenta och trevliga djur. Jag bodde granne med renl�riga veganer under ett antal �r som �verhuvudtaget inte kunde t�nka sig att k�pa produkter som h�rstammar fr�n djurriket med motiveringen att de inte ville st�dja n�ringar som utnyttjar djur. Dom hade t o m koll p� EI listan n�r de k�pte sylt och liknade. Det kan jag respektera eftersom de hade den goda smaken att avst� fr�n att skaffa k�tt�tande husdjur. Deras unge var ofta inne hos mig f�r att leka med mina katter. De har �ven st�llt upp som kattvakter �t mig och gav katterna den mat som jag ans�g att de skulle ha. Inga problem alls, n�r de inte f�rs�kte p�tvinga sin ideologi p� andra som inte �r ett sp�r intresserade eller p� djur som inte �r skapta f�r deras livsm�nster. Det g�r utm�rkt att var vegan och ha katt om inte f�rs�ker g�ra katten till vegan. Jag har f�rst�tt att man m�ste vara v�ldigt p�l�st f�r att kunna leva som vegan. Att journalister skriver om kn�ppskallarna som st�ller till lidande �r inte fel. Jag har till och med l�st om fall d� barn har d�tt av n�ringsbrist. S�nt avskr�cker �tminstone n�gra fr�n att ta till sig en ideologi som ett modenyck utan att ta reda p� vad det egentligen �r fr�ga om. Sj�lv �r jag all�tare, men skulle inte klara av att �ta djur som har blivit mina kompisar. D�r g�r min gr�ns. I fr�ga om djurfodertillverkning �r det s� kommersiellt som det kan bli. Det handlar om att tj�na pengar, ingenting annat. Min ena katt �ter bara torrfoder men det �r hans eget val. Den andra �ter allt. Hest stulet, allt stulet �r gott. Ingen m�ltid utan att hon drar iv�g med n�got fr�n min tallrik.

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-08-2011, 16:19 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (kluringen @ 19-08-2011, 16:37) Du citerade mig ..och skrev en mycket konstig kommentar som svar: Jag har v�l inte sagt ett ont ord om veganer, och menar allvar med gris som alternativ husdjur. Grisens fysionomi �r mycket lik m�nniskans och de kan m� mycket bra av att �ta samma f�da som sina �gare. Intelligenta och trevliga djur. Jag bodde granne med renl�riga veganer under ett antal �r som �verhuvudtaget inte kunde t�nka sig att k�pa produkter som h�rstammar fr�n djurriket med motiveringen att de inte ville st�dja n�ringar som utnyttjar djur. Dom hade t o m koll p� EI listan n�r de k�pte sylt och liknade. Det kan jag respektera eftersom de hade den goda smaken att avst� fr�n att skaffa k�tt�tande husdjur. Deras unge var ofta inne hos mig f�r att leka med mina katter. De har �ven st�llt upp som kattvakter �t mig och gav katterna den mat som jag ans�g att de skulle ha. Inga problem alls, n�r de inte f�rs�kte p�tvinga sin ideologi p� andra som inte �r ett sp�r intresserade eller p� djur som inte �r skapta f�r deras livsm�nster. Det g�r utm�rkt att var vegan och ha katt om inte f�rs�ker g�ra katten till vegan. Jag har f�rst�tt att man m�ste vara v�ldigt p�l�st f�r att kunna leva som vegan. Att journalister skriver om kn�ppskallarna som st�ller till lidande �r inte fel. Jag har till och med l�st om fall d� barn har d�tt av n�ringsbrist. S�nt avskr�cker �tminstone n�gra fr�n att ta till sig en ideologi som ett modenyck utan att ta reda p� vad det egentligen �r fr�ga om. Sj�lv �r jag all�tare, men skulle inte klara av att �ta djur som har blivit mina kompisar. D�r g�r min gr�ns. I fr�ga om djurfodertillverkning �r det s� kommersiellt som det kan bli. Det handlar om att tj�na pengar, ingenting annat. Min ena katt �ter bara torrfoder men det �r hans eget val. Den andra �ter allt. Hest stulet, allt stulet �r gott. Ingen m�ltid utan att hon drar iv�g med n�got fr�n min tallrik. Hahaha Urs�kta om det jag skrev l�t som att jag trodde du tyckte illa om veganer eller s�! Det var inte meningen! Det var mest s� att jag reagerade p� att det du hade skrivit gav intrycket av att du trodde att veganer i allm�nhet inte kan t�nka sig ta hand om djur som m�ste �ta andra djur, men givetvis utg�r man ifr�n sina personliga erfarenheter. Ja grisar kan nog vara v�ldigt trevliga s�llskapsdjur. De �r smarta, tillgivna och lekfulla, men de kr�ver lite mer �n katter. De har t ex ett behov av att b�ka och det �r inte s� l�tt att f� det tillfredst�llt inomhus. Men bara man kan tillgodose deras behov s�. Hmm jag skulle inte s�ga att man beh�ver vara v�ldigt p�l�st f�r att leva som vegan. Det �r mest vid tiden f�r �verg�ngen som man beh�ver l�ra sig lite nya saker f�r att det ska funka, men sen �r det bara att k�ra p�. Jag t�nker nog inte mycket mer p� vad jag �ter nu �n innan jag b�rjade dissa animalier. Betr�ffande vissa nyheter/noticer som jag st�r mig p� s� beror det p� att journalister ibland f�r det att l�ta som att vissa m�nniskor �r kn�ppskallar just pga att de �r veganer. Varf�r ska man annars g�ra en s� stor grej av att de �r veganer? Om n�gon/n�gra som �r omnivorer inte kan ta hand om sina barn brukar det aldrig st� "barn till k�tt�tare par sjuk pga undern�ring" Jag minns ett fall f�r m�nga �r sen d� ett par idioter f�rs�kte mata sitt sp�dbarn med avocado. Sp�dbarn ska f� modersmj�lk och inget annat oavsett om f�r�ldrarna �r veganer eller omnivorer.

kluringen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-08-2011, 23:09 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 29-09-2010 Medlem nr: 34 286	Ok Batski, d� �r missf�rst�nden utredda. Jag gillar inte generaliseringar och tycker illa om alla former av fanatism. Fast det �r ju en definitionsfr�ga vad man menar. Grannarna t ex var inga fanatiker trots att de var extremveganer. De levde som de l�rde och det �r beundransv�rt att de klarade av det. Jag tyckte helt enkelt om dem d�rf�r att de var trevliga. Din syn p� journalistik kan jag bara h�lla med om till viss del. All skandaljournalistik �r f�rkastlig, men n�r folk beg�r brott eller andra dumheter grundad p� religi�s, politisk eller annan form av fanatisk �vertygelse b�r sambandet framg�. N�gra exempel: Fadime som m�rdades av sin egen pappa. Diabetessjuka sonen vars religi�sa f�r�ldrar l�t gud avg�ra om sonen kunde f� leva utan insulin eller om Gud ville ta sonen till sig. Gud valde det senare alternativet halleluja, lyckans ost som f�r vara hos Gud.

�verb�lingen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 00:34 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 1 602 Medlem sedan: 09-02-2003 Medlem nr: 707	Forts�tter p� Kluringens senaste inl�gg. Trots att f�r�ldrar har en �sikt s� �r det l�karnas j�kla skyldighet att s�tta in de �tg�rder som beh�vs. Blodtransfusion och medicinering skall alltid g�ras. Tills individen �r frisk. Det har inget med d�dshj�lp att g�ra. Vad f�r�ldrar tycker och tror skall inte ha n�got med v�rden att g�ra. �nnu ett exempel p� snedvriden religi�s fanatism. Och dessa tjatmonster som dyker upp ide mest ol�pliga situatoner, Jehovas t ex. De f�r g�rna tro vad de vill men det de kallar mission�rande kandesluta med. De tillf�r inget annat �n islka hos dem de bes�ker. Allternativt ett gapskratt. L�t folk ha sin egen tro, vad den nu �r. Men sjukv�rden har fortfarande sin uppgift oavsett omgivning, f�r�ldrar ochanh�rga. Mitt inl�gg r�r inte d�dshj�lp.

kluringen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 02:27 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 29-09-2010 Medlem nr: 34 286	CITAT (�verb�lingen @ 20-08-2011, 01:34) Blodtransfusion och medicinering skall alltid g�ras. Tills individen �r frisk. Det har inget med d�dshj�lp att g�ra. Vad f�r�ldrar tycker och tror skall inte ha n�got med v�rden att g�ra. Jag har f�r mig att barn som beh�ver blodtransfusion eller annan livsn�dv�ndig v�rd kan omh�ndertas f�r tillf�llig samh�llsv�rd om f�r�ldrarna s�tter sig p� tv�ren. Vuxna kan inte p�tvingas v�rd som de inte vill ha. Medicinering som sker i hemmet �r sv�rare. Jag blir fortfarande illa ber�rd n�r jag t�nker p� fallet med den lille pojken. Det var mycket rabalder om det i media. Efter handp�l�ggning p� en Maranata gudstj�nst kastade f�r�ldrarna pojken sprutor och mediciner. Egentligen borde �ven pr�sten ha �talats f�r anstiftan till mord, men det var bara f�r�ldrarna som beh�vde st� till svars som h�vdade best�mt att det var Guds vilja att pojken dog. TV visade scener fr�n en maranata gudstj�nst. Det var h�rresande masspsykos med handp�l�ggningar m�nniskor i hysterisk extas som talade i tungom�l. Fattar fortfarande inte att pastorn gick fri. Religi�s fanatism av v�rsta sorten. Och visst finns fanatiska idioter bland veganer och djurr�ttsaktivister ocks�. Men man kan vara vegan utan att vara djurr�ttsaktivist eller djurr�ttsaktivist utan att vara en fanatisk idiot. Jag har sj�lv haft en katt som mer eller mindre svalt ihj�l. Han var 17 �r gammal n�r han b�rjade �ta mindre och mindre. Jag sm�rade med alla delikatesser som han tyckte om. R�ntgen, ultraljud, massor med blodprover men inget fel hittades. Han blev lite piggare efter n�gra droppbehandlingar, men ingenting hj�lpte, han blev bara s�mre och s�mre. Ville varken �ta eller dricka. Till slut fick han somna in f�r gott i mitt kn� hos veterin�ren. Usch, nu blev jag gr�tmild av att skriva det h�r.

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 11:27 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (kluringen @ 20-08-2011, 03:27) Jag har sj�lv haft en katt som mer eller mindre svalt ihj�l. Han var 17 �r gammal n�r han b�rjade �ta mindre och mindre. Jag sm�rade med alla delikatesser som han tyckte om. R�ntgen, ultraljud, massor med blodprover men inget fel hittades. Han blev lite piggare efter n�gra droppbehandlingar, men ingenting hj�lpte, han blev bara s�mre och s�mre. Ville varken �ta eller dricka. Till slut fick han somna in f�r gott i mitt kn� hos veterin�ren. Usch, nu blev jag gr�tmild av att skriva det h�r. Beklagar Det l�ter n�stan som det som h�nde min bortg�ngna katt Daisy. Hon dog n�r hon var 9 i fettleversyndrom, en obotlig sjukdom. F�rutom de symtomen du beskrev b�rjade hon �ven kr�kas lite gallap�lar. Detta var under sommaren och testresultaten dr�jde. De kom inte f�rr�n efter hennes d�d s� jag visste tyv�rr inte att hon inte gick att r�dda. Hon var inlagd p� sjukhuset i n�n vecka. Sen en dag ringde de d�rifr�n och sa att hon var d�ende och att jag f�r �ka in om jag vill tr�ffa henne en sista g�ng. S� jag �kte dit och n�r jag kom l�g hon helt stilla utan n�gra krafter kvar. Men n�r jag sa hennes namn lyfte hon p� huvudet och tittade p� mig. Jag kunde se att det var en stor anstr�ngning. Hon fick ligga i mitt kn� under tiden veterin�ren pratade med mig om lite praktiska grejer. Jag best�mde mig f�r att ta hem henne och ringa hem en veterin�r (fick numret av veterin�ren p� kliniken) som skulle ge henne sprutan. Jag ville n�mligen att hon skulle f� d� hemma i sitt eget revir. S� jag ringde upp en kompis som hade bil och bad honom komma och h�mta oss. N�r han ringde och sa att han n�stan var framme la jag henne i transportburen. D� reste hon helt pl�tsligt p� sig p� rangliga ben, b�rjade g� tillbaka mot mig och f�ll ner d�d. Jag gr�t floder. Hon var s� svag, jag tror faktiskt hon v�ntade p� mig... Vi var v�ldigt n�ra - ja jag kan s�ga att hon var en av mina b�sta v�nner - och hennes d�d var ett av de tv� sv�raste d�dsfallen i mitt liv. Det andra var min mormors. Jag saknar dem b�da fortfarande. Shit vad l�ngt detta blev! Urs�kta men jag blir fortfarande ganska k�nslosam n�r jag t�nker p� detta fast det h�nde f�r s� m�nga �r sen. Jag �nskar jag hade vetat att hon inte skulle �verleva s� hon hade kunnat spendera sina sista dagar hemma hos mig ist�llet f�r att vara helt ensam i en fr�mmande milj� Men tillbaka till �mnet. Jag h�ller med dig, fanatism �r aldrig bra vilken fr�ga det �n g�ller. H�ngivenhet �r beundransv�rt, men n�r den blir irrationell och g�r �ver i fanatism blir den bara skadlig. Fruktansv�rt med f�r�ldrarna som l�t sitt barn d� pga av relig�s fanatism! Redigerat av batski: 20-08-2011, 15:11

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 12:49 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	CITAT (kluringen @ 20-08-2011, 03:27) Jag har f�r mig att barn som beh�ver blodtransfusion eller annan livsn�dv�ndig v�rd kan omh�ndertas f�r tillf�llig samh�llsv�rd om f�r�ldrarna s�tter sig p� tv�ren. Vuxna kan inte p�tvingas v�rd som de inte vill ha. Medicinering som sker i hemmet �r sv�rare. Visst finns det tv�ngsv�rd f�r vuxna. Bla psykiskt sjuka, och narkomaner. -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

kluringen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 14:21 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 99 Medlem sedan: 29-09-2010 Medlem nr: 34 286	Jag har haft katt i hela mitt liv och har g�tt igenom proceduren i livets slutskede ett antal g�nger. Det alltid lika sv�rt, men aldrig lika fr�n g�ng till g�ng. Efter�t �r man alltid lika os�ker om tidpunken har varit den r�tta, om man borde ha v�ntat lite till eller om man har v�ntat f�r l�nge. CITAT (batski @ 20-08-2011, 12:27) Fruktansv�rt med f�r�ldrarna som l�t sitt barn d� pga av relig�s fanatism! Ja ofattbart fruktansv�rt. Ist�llet f�r att s�ka v�rd n�r pojken b�rjade bli d�lig, gjordes nya handp�l�ggningar medans de �vriga idioterna bad f�r pojkens sj�l. Hela bunten borde ha burats in. CITAT (andersen @ 20-08-2011, 13:49) Visst finns det tv�ngsv�rd f�r vuxna. Bla psykiskt sjuka, och narkomaner. S� sant. R�tt eller fel varierar nog fr�n fall till fall.

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 15:06 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (kluringen @ 20-08-2011, 15:21) Jag har haft katt i hela mitt liv och har g�tt igenom proceduren i livets slutskede ett antal g�nger. Det alltid lika sv�rt, men aldrig lika fr�n g�ng till g�ng. Efter�t �r man alltid lika os�ker om tidpunken har varit den r�tta, om man borde ha v�ntat lite till eller om man har v�ntat f�r l�nge. K�nner igen det d�r CITAT (kluringen @ 20-08-2011, 15:21) Ja ofattbart fruktansv�rt. Ist�llet f�r att s�ka v�rd n�r pojken b�rjade bli d�lig, gjordes nya handp�l�ggningar medans de �vriga idioterna bad f�r pojkens sj�l. Shite!! Sjukt sjukt sjukt!! Stackars barn Idioter!!! Redigerat av batski: 20-08-2011, 15:59

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2011, 15:52 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (kluringen @ 20-08-2011, 15:21) Hela bunten borde ha burats in. Ett l�mpligt straff skulle vara tv�ngsarbete d�r de skulle f�r order om att flytta p� en massa tunga stenblock genom b�n. N�r gud flyttat p� stenarna �r de fria att g�!...

Motti Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-08-2011, 23:03 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 10 802 Medlem sedan: 03-06-2008 Medlem nr: 16 563	Jag blir "rosenrasande" n�r jag l�ser s�dant j�kla trams att man ska tvinga in djur att leva som vi !djur �r djur inte m�nniskor.Katter �r av oh�mad natur k�tt�tare och rovdjur s� ocks� hunden .Vad tror ni de ger Rovdjur som Varg och Lo mm p� K�lm�rden ?k�tt k�tt k�tt !.Vad �r det f�r Puckon som vill stoppa i katter och hundar gr�nsaker ?de borde l�sa n�ringsl�ra f�r rovdjur .Finns massor av hundar och katter som d�tt av sv�lt f�r deras �gare ska f�rm�nnskliga dom och tvinga p� dom n�ring som de inte kan tillgodog�ra sig ren idioti ! de sv�lter ihj�l l�ngsamt .

batski Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	23-08-2011, 09:55 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 1 427 Medlem sedan: 14-09-2010 Medlem nr: 33 889	CITAT (Motti @ 23-08-2011, 00:03) Finns massor av hundar och katter som d�tt av sv�lt f�r deras �gare ska f�rm�nnskliga dom och tvinga p� dom n�ring som de inte kan tillgodog�ra sig ren idioti ! de sv�lter ihj�l l�ngsamt . Har du n�gra bel�gg f�r detta p�st�ende? Isf f�r du g�rna ge k�llor ocks�. Vad g�ller hundar finns det iaf kunskaper av deras n�ringbehov som pekar p� att de kan utan problem leva p� vegetabilier, bara de f�r i sig all n�ring de beh�ver (det �r n�ringen och inte n�ringsk�llan som kroppen tillgodog�r sig). Betr�ffande katter k�nner jag mig tveksam. Men jag f�rst�r inte vad det hela skulle ha med f�rm�nskligandet av djuren i fr�ga att g�ra... Redigerat av batski: 23-08-2011, 12:26

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	23-08-2011, 10:11 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (batski @ 23-08-2011, 10:55) Har du n�gra bel�gg f�r detta p�st�ende? Isf f�r du g�rna ge k�llor ocks�. Vad g�ller hundar finns det iaf kunskaper av deras n�ringbehov som pekar p� att de kan utan problem leva p� vegetabilier, bara de f�r i sig all n�ring de beh�ver (det �r n�ringen och inte n�ringsk�llan som kroppen tillgodog�r sig). Betr�ffande katter k�nner jag mig tveksam. Men jag f�rst�r inte vad det hela skulle ha f�rm�nskligandet av djuren i fr�ga att g�ra... T�nkte fr�ga detsamma f�r det l�ter mest som n�got egenp�hitt som saknar grund. Katter och hundar har inte samma behov och jag skulle ocks� vilja veta varifr�n Motti f�tt att massor av hundar och katter svultit ihj�l p.g.a. att de utfodrats med vegetabilisk f�da. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-08-2011, 13:24 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Det �r v�l med hundar och katter samma som med m�nniskor, det �r viktigt att man f�r i sig alla n�rings�mnen man beh�ver. Det duger allts� inte att bara �ta �rtor och mor�tter. Djur beh�ver f�rmodligen andra �mnen �n m�nniskor s� ger man n�ringsriktig vegmat f�r m�nniskor kan det uppkomma bristsjukdomar �nd� hos djuren. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	23-08-2011, 13:47 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Gossen Ruda @ 23-08-2011, 14:24) Det �r v�l med hundar och katter samma som med m�nniskor, det �r viktigt att man f�r i sig alla n�rings�mnen man beh�ver. Det duger allts� inte att bara �ta �rtor och mor�tter. Djur beh�ver f�rmodligen andra �mnen �n m�nniskor s� ger man n�ringsriktig vegmat f�r m�nniskor kan det uppkomma bristsjukdomar �nd� hos djuren. Den f�rdiga vegetariska kost som finns f�r hundar �r naturligtvis gjord utifr�n deras behov av n�rings�mnen och inte m�nniskors. Att laga hemgjord mat till hundar �r en hel vetenskap och de flesta k�per nog d�rf�r f�rdigt foder oavsett det �r vegetariskt eller ej. Sen finns det en och annan kn�ppskalle som inte borde ha djur. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Jubbe063 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-08-2011, 14:00 L�nk hit: #37
Medlem Antal inl�gg: 1 578 Medlem sedan: 27-02-2011 Medlem nr: 40 199	Katter beh�ver animaliskt protein Katter �r obligata (strikta) k�tt�tare och v�ldigt olika hundar i fr�ga om sina n�ringsm�ssiga behov. Vad betyder det d� att vara en �obligat k�tt�tare�? Det betyder att din katt av naturen �r byggd att f� sina n�ringsbehov fyllda genom konsumtion av stora m�ngder animaliska proteiner (k�tt/organ) och att den har mycket mindre n�ringsm�ssigt utbyte av vegetabiliska proteiner (s�d/v�xter). Det betyder att katter saknar vissa metaboliska funktioner och att de inte kan tillgodog�ra sig vegetabiliska proteiner lika effektivt som animaliska proteiner. Det �r mycket viktigt att komma ih�g att alla proteiner inte �r likadana. Proteiner fr�n animaliska v�vnader har en komplett aminosyreprofil. (Aminosyror �r proteinernas byggstenar. T�nk p� dem som bitar i ett pussel.) V�xtbaserade proteiner inneh�ller inte alla de n�dv�ndiga aminosyror en obligat k�tt�tare beh�ver. Kvaliteten p� och sammans�ttningen av ett protein (finns alla pusselbitar?) beskrivs med termen biologiskt v�rde. M�nniskor och hundar kan utnyttja pusselbitarna som finns i v�xtproteiner och tillverka de bitar som fattas. Katter kan inte g�ra detta. Det �r orsaken till att m�nniskor och hundar kan leva p� en vegetarisk diet medan katter inte kan det. (Observera att jag inte rekommenderar vegetariska dieter f�r hundar). Katten beh�ver bra protein Att katten beh�ver f� i sig stora m�ngder av olika aminosyror via sin kost beror mest sannolikt p� att katten, evolution�rt sett, alltid har �tit en proteinrik kost. De bytesdjur som utg�r kattens naturliga kost inneh�ller mycket protein, m�ttliga m�ngder fett och v�ldigt lite kolhydrater s� det vore resurssl�seri f�r katten att syntetisera en massa aminosyror sj�lv n�r den f�r i sig dem via sin mat. Om man ger ett all�tande djur en proteinfattig kost kommer den att spara p� aminosyrorna genom att minska p� aktiviteten hos aminosyratransferas och andra enzymer som �r inblandade i nedbrytning av protein. Detta sker inte hos katten om man ger den proteinfattig mat. Vetenskapliga studier har visat att katten har en v�ldigt begr�nsad f�rm�ga att anpassa proteinnedbrytningen efter m�ngden protein i maten. Katten forts�tter att anv�nda protein som energik�lla (�ven f�r andra �ndam�l) �ven n�r maten bara inneh�ller sm� m�ngder protein. F�rutom kattens generellt st�rre behov av aminosyror finns det n�gra specifika aminosyror som katten har s�rskilt stort behov av och det �r aminosyrorna arginin, cystein, metionin och taurin. Bygger upp ben, muskelv�vnad och nervsystemet. Proteiner best�r av kedjor av aminosyror som �r sammanl�nkade vid sina �ndpunkter. En del aminosyror kan inte framst�llas av kroppen. Dessa kallas essentiella aminosyror och m�ste ing� i kosten. Brister kan ge allvarliga medicinska tillst�nd. Att maten inneh�ller r�tt m�ngd proteiner �r viktigt, men �nnu viktigare �r kvaliteten. Proteiner av h�g kvalitet finns i fisk, �gg och r�tt k�tt. Senor och bindv�v ger protein av l�g kvalitet. En essentiell aminosyra som f�rtj�nar n�rmare uppm�rksamhet �r arginin. En katt som saknar tillr�ckliga m�ngder av arginin i sin kost kan inte omvandla ammoniak till urea, och kan f� farligt h�ga och rentav d�dliga niv�er av ammoniak i blodet. Denna aminosyra beh�ver katten bla. f�r att kunna omvandla ammoniak till urin�mne, f�r att �ka uts�ndring av endokrina v�tskor och f�r att kunna binda kv�ve. Brist p� arginin leder till att katten drabbas av hyperammonemi (salivering, neurologiska abnormaliteter, kr�kningar, stelkramp och koma) och katten kan d� bara n�gra timmar efter att symptomen visat sig. Katter som �ter en k�ttbaserad kost l�per dock ingen risk f�r att drabbas av argininbrist eftersom animalisk v�vnad inneh�ller stora m�ngder arginin. En annan essentiell aminosyra f�r katter �r taurin. Utan tillr�ckliga m�ngder taurin f�rtvinar �gats n�thinna, och det leder till total blindhet om ingenting g�rs f�r att f�rb�ttra kosten. Andra besv�r som h�rr�r fr�n taurinbrist �r f�rstorat hj�rta och st�rningar i fortplantningen. Och s� �ver till Cystein och metionin. Det finns m�nga olika f�rklaringar till varf�r katten har s�rskilt stort behov av dessa tv� aminosyror, men det huvudsakliga sk�let till det �r att de �r glukogena aminosyror som bryts ner till pyruvat som oxideras och f�rser katten med energi. Hos hundar och andra djur fyller metionin och cystein m�nga funktioner, men omvandlas fr�mst till taurin, homocystein och S-adenosyl-metionin och dess metaboliter, vilka �r viktiga antioxidanter som bek�mpar fria radikaler. Ut�ver n�mnda funktioner �r kattens cysteinbehov stort pga. produktionen av h�r och felinin, en svavelinneh�llande aminosyra man finner i urinen hos katter. Felininets funktion �r i stort sett ok�nd, men det kan vara viktigt f�r revirmarkering. B�de metionin och cystein finner man i stora m�ngder i animalisk v�vnad s� brister �r ovanliga hos katter som �ter en k�ttbaserad kost. Brist kan dock uppst� hos anorektiska katter och katter som �ter mat inneh�llande vegetabiliskt protein. Metionin- eller cysteinbrist visar sig ofta genom d�lig tillv�xt hos kattungar eller dermatos och d�lig p�ls hos vuxna katter. Katten m�ste ha fett Lipider, eller fetter som vi vanligtvis kallar dem, ger energi och g�r maten smakligare. Lipider best�r av fettsyror och glycerol, vilka bildar kedjor av olika l�ngd. En del �r m�ttade, andra �r om�ttade. Fettsyrorna ger energi, ing�r i cellmembranernas sammans�ttning och �r f�rstadier till neurotransmittorerna. Dessa tv� senare funktioner s�rjs f�r av de essentiella fettsyrorna, som katten m�ste f� genom f�dan. Katter skiljer sig fr�n hundar eftersom de, f�rutom taurin, ocks� beh�ver linolsyra och arakidonsyra som bara kan f�s fr�n animaliska k�llor. Katter saknar de enzymer som �r n�dv�ndiga f�r oms�ttningen av dessa �mnen. Om kattens kost enbart inneh�ller essentiella fettsyror fr�n v�xter f�r katten bristsjukdomar. Lite mer utf�rligt: De essentiella fettsyrorna linolsyra, alfa-linolensyra och arakidonsyra kan djuret inte bilda sj�lv utan de m�ste finnas i fodret. Linolsyra och arakidonsyra h�r till omega-6-fettsyrorna och alfa-linolensyra h�r till omega-3-fettsyrorna. Namnet omega-6 och omega-3 anger hur fettsyremolekylen �r uppbyggd. Linol- och linolensyra finns i vegetabiliskt fett medan arakidonsyra endast finns i djurfett. Arakidonsyra �r en precursor till prostaglandiner, prostacykliner, leukotriener och tromboxaner som �r involverade i vasodilation och vasokonstriktion, muskelkontraktion, blodtryck, reglering av kroppstemperatur samt blodets koagulationsf�rm�ga. DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) �r tv� fettsyror som h�r till omega-3-gruppen. De finns framf�r allt i fisk. Brist p� essentiella fettsyror kan ge reproduktionsst�rningar, torr och matt p�ls, dermatit p� grund av att den naturliga fettbalansen p� huden rubbas samt f�rs�mrad s�rl�kning. Brist �r mycket ovanligt men hos katt kan det �ven ge leverdegeneration och onormal tillv�xt hos kattungar. Eftersom fett bidrar med mycket energi till fodret m�ste �vriga n�rings�mnen vara r�tt balanserade till energit�theten, s� att djuret verkligen f�r i sig allt vad det beh�ver. �verskott p� fett, allts� mer fett �n vad tarmen klarar av att bryta ned, kan ge diarr� samt naturligtvis �ven bidra till �vervikt. Att tillf�ra ett helfoder n�gon typ av fett i syfte att f�rb�ttra p�lskvaliteten, �r bara effektivt om djuret verkligen lider av brist p� fett och essentiella fettsyror. I annat fall leder det endast till att fodret blir obalanserat. Katten ska ha A- och D-vitamin Vitaminer �r livsn�dv�ndiga. De klassificeras som fettl�sliga (A, D, E och K) eller vattenl�sliga (B och C). Betr�ffande A-vitaminet skiljer sig kattens behov fr�n hundens. Katter kan inte f�rvandla betakarotenerna till retinol (A-vitamin). Till skillnad fr�n m�nniskan kan inte katten framst�lla D-vitamin med hj�lp av solljus. D�rf�r m�ste man tillf�ra dessa tv� vitaminer i kattens kost. De kommer fr�n animaliska k�llor,s�rskilt lever,och visar att katten �r en genuin k�tt�tare. C-vitamin har katter inget behov av i den bem�rkelsen att de m�ste �ta det. Katter tillverkar sitt eget C-vitamin fr�n den animaliska f�dan. Skillnader i utfodring mellan hund och katt Proteinmetabolism Katt har dubbelt s� h�gt proteinbehov som hunden. Protein best�r till cirka 16 % av kv�ve. Kv�ve frig�rs av tv� enzymer i levern � deaminas och transaminas. Om proteinintaget minskar kan hunden minska antalet enzymer som bryter ned aminosyror, vilket g�r att en l�gre proportion av aminosyrorna bryts ned. Det g�r att hunden kan spara kv�ve och �ka �teranv�ndningen av aminosyrorna. Katten kan d�remot inte justera sina enzymer vilket ger kv�vef�rlust vid l�gt proteinintag. Taurinbehov Taurin �r en essentiell aminosyra f�r katt, som endast finns i k�tt eller fisk. Taurin beh�vs f�r honkattens reproduktion och f�r synen. Hunden kan bilda taurin fr�n aminosyrorna metionin och cystin. En vanlig orsak till att brist kan uppkomma �r om katten ges hundmat, d�r det vegetabiliska inneh�llet �r h�gre �n det animaliska. Otillr�ckligt intag av taurin kan vara en orsak till att katten utvecklar dilaterad kardiomyopati, samt �kar risken f�r tillbakabildning av n�thinnan. Argininbehov Arginin beh�vs f�r normal proteinsyntes samt i ureacykeln d�r arginin g�r att ammoniak omvandlas till urea. Katt utvecklar snabbt hyperammonemi vid brist p� arginin. Symptom som kr�kning, diarr�, muskelspasm och hyperestesi ses, och hyperammonemi kan vara livshotande. V�xande hundar har ocks� ett behov av arginin i fodret, men vid brist f�r de inte alls s� grava symtom som katter f�r. Om djuret f�r i sig tillr�ckligt med protein f�r det �ven sitt behov av arginin tillfredsst�llt. Energimetabolism Glukos som tagits upp av kroppen m�ste brytas ned av tv� enzymer i levern innan det kan metaboliseras. Glukokinase som �r aktivt d� st�rre m�ngder glukos levereras till levern och hexokinase som jobbar p� vid l�ga m�ngder glukos. Kattens lever har endast enzymet hexokinase, vilket g�r att kattens lever inte kan �ka metabolismen av glukos vid h�ga kolhydratintag. F�rutom fr�n kolhydraterna i fodret f�r hunden och katten �ven energi genom glukoneogenesen. I lever och njurar bildas d� glukos fr�n propionsyra, mj�lksyra, glycerol och vissa aminosyror. Glukoneogenesen hos hunden s�tts ig�ng i samband med utfodring, medan katten har en konstant glukoneogenes. Katten anv�nder sig fr�mst av aminosyrorna f�r att uppr�tth�lla r�tt niv� av glukos i blodet. Fettsyrebehov F�rut trodde man att hunden fick sitt behov av omega-6-fettsyrorna tillfredsst�llt bara de fick tillr�ckligt med linolsyra fr�n fodret. Nu har det visat sig att hunden �ven beh�ver alfa-linolensyra tillsatt i fodret. Katter klarar inte av att syntetisera tillr�ckligt med arakidonsyra fr�n linolsyra, d�rf�r m�ste deras foder �ven tillf�ra arakidonsyra. Ny forskning visar att �ven valpar kr�ver tillsats av arakidonsyra i fodret. Vitaminbehov Katten kan inte omvandla aminosyran tryptofan till B-vitaminet niacin. Men det �r av litet praktiskt v�rde eftersom niacin finns i tillr�cklig m�ngd i foder. Kattens behov av niacin �r cirka fyra g�nger h�gre �n hundens behov. Katten har ett h�gre thiaminbehov �n hunden eftersom den inte kan tillverka det i tarmen. Thiamin �r v�rmek�nsligt och f�rst�rs vid fodertillverkningen, d�rf�r m�ste det tills�ttas efter�t. R� fisk inneh�ller enzymet thiaminas som bryter ner thiamin, d�rf�r �r thiaminbrist vanligare hos katt. Pyridoxinbehovet hos katt �r �ven det st�rre �n hos hund. Pyridoxin hj�lper till i aminosyremetabolismen tillsammans med transaminaser. Eftersom katten har ett �kat proteinbehov d� den inte kan minska aktiviteten hos leverenzymerna, har den �ven ett h�gre behov av vitaminet pyridoxin. Katten beh�ver f� A-vitamin i ren form eftersom den inte kan omvandla betakaroten till A-vitamin. Fysiologi Uppst�llning av fysiologiska skillnader mellan m�nniska och katt av �2004, Matilda Eriksson, SCerridwe Efter tabellen f�ljer en mer utf�rlig beskrivning om varje skillnad av mig.Katten har: M�nniskan har: - kort tarmsystem - relativt l�ngt tarmsystem - liten mags�ck - relativt stor mags�ck - spetsiga och vassa t�nder - t�nder med flat yta - fixerade k�kar som inte kan r�ras i sidled - k�kar som kan r�ras i sidled - fett som fr�msta energik�lla - kolhydrater som fr�msta energik�lla - inte f�rm�ga att omvandla betakaroten till A-vitamin - f�rm�ga att omvandla betakaroten till A-vitamin Tarmsystem Passagetiden genom m�nniskans mag- och tarmkanal �r 35-55 h j�mf�rt med 12-16 h hos katten, en indikation p� att vi �r konstruerade f�r att livn�ra oss p� olika typer av f�da. Ett l�ngt tarmsystem �r n�dv�ndig f�r att effektivt utvinna energi och n�ring ur en kost best�ende av r�varor som kr�ver en omsorgsfull och l�ngre process som spannm�l. Ett kort tarmsystem �r d�remot viktigt hos ett rovdjur som �r konstruerad till att f�nga och f�rt�ra bytesdjur med h�g sm�ltbarhet som k�tt, ben och organ. Mags�ck Kattens lilla mags�ck �r till skillnad fr�n m�nga andra djur inte anpassad till att t�jas mycket utan till att med j�mna och relativt korta mellanrum f� f�da som den snabbt bearbetar och skickar vidare, precis som kattens jaktbeteende och typ av bytesdjur l�mpar sig till. F�r att f� perspektiv p� detta kan man j�mf�ra med en hund som ist�llet har en mage anpassad till att med stora mellanrum f�lla ibland enorma byten i flock. En hundmage kan expandera s� att den utg�r 7-8 % av kroppsvikten, f�r en m�nniska p� 60 kg skulle detta inneb�ra att �ta en m�ltid p� 5 kg. Kattens mage �r �ven mycket syrligare �n m�nniskans och f�r den som �r orolig �ver farliga bakterier i k�tt kan minnas denna v�sentliga skillnad. Skulle k�ttet mot f�rmodan inneh�lla mindre bra bakterier �r magsyran s� stark samt tarmen s� kort och snabbt arbetande att de helt enkelt inte f�r en chans att f�sta och v�xa till ett problem. T�nder Denna skillnad �r v�ldigt l�tt att bekr�fta p� egen hand med inget annat hj�lpmedel �n dina �gon. Har du n�gon g�ng tagit dig en titt p� en katts t�nder s� vet du att den faktiskt helt saknar flata tandytor som �r n�dv�ndigt f�r att kunna mala och finf�rdela vegetabilier, detta �r n�got du och jag �r utrustade med liksom alla andra omnivorer och herbivorer. Katten har tv� specialgaddar l�ngst fram, s� kallade rovt�nder, detta �r typiskt f�r rovdjur d� de beh�ver kunna h�lla fast, punktera och slita is�r k�tt och krossa ben. De tv� par spetsiga t�nderna l�ngst bak p� varje sida har en klippande effekt (saxeffekt) och anv�nds f�r att klippa itu stora stycken till bitar lagom att sv�lja. Man brukar s�ga att det enda man beh�ver g�ra f�r att veta vad ett djur �ter �r att titta i munnen. K�kar �nnu en faktor som g�r katten ol�mplig till att tugga gr�nt �r of�rm�gan att r�ra k�karna i sidled, d�rf�r kan den inte �stadkomma en abrasiv effekt som �r kritisk hos v�xt�tare f�r att de verkningsfullt ska kunna anv�nda sina flata t�nder. En katts k�ke kan endast r�ra sig upp och ner och �r det enda som beh�vs d� den f�rdelar k�tt och ben till mindre bitar som de sedan sv�ljer. Vi kan dock r�ra v�ra k�kar �t alla h�ll, prova sj�lv att dra underk�ken �t h�ger och v�nster och f�rest�ll dig tugga fibriga gr�nsaker utan den m�jligheten. Energik�lla Det h�r �r en v�ldigt stor skillnad, eftersom katten under tusentals �r har f�tt livn�ra sig p� allt annat �n kolhydrater saknar dess kropp f�rm�gan att effektivt anv�nda kolhydrater som energik�lla. Motsvarigheten till kolhydrater f�r dig och mig �r f�r katten animaliskt fett. Hos v�xt�tare finns �ven enzymet amylas som anv�nds f�r att spj�lka kolhydrater och detta enzym saknas i kattens saliv och finns i v�ldigt begr�nsad m�ngd i tarmen. Katten kan anv�nda st�rkelse men enkelt uttryckt s� lagras den i slut�ndan som fett och orsakar p� l�ng sikt fetma. Slutsummering Varf�r �r detta s� viktigt d�? F�r att f�rst� varf�r en katts n�ringsbehov, fysik och metabolism inte kan j�mf�ras med v�r och d�rmed f�rst� varf�r man beh�ver utfodra katten med en kost olik v�r egen �r det n�dv�ndigt att man inser och framf�rallt erk�nner dessa skillnader. Jag har f�rs�kt uttrycka mig s� kortfattat och enkelt som m�jligt, man beh�ver inte kunna alla anatomiska detaljer f�r att utfodra sin katt med en artl�mplig f�da och den h�r typen av information t�rstade jag sj�lv efter n�r jag b�rjade intressera mig f�r �mnet, hoppas den �r till nytta. K�llor: http://www.djurskyddsportalen.se http://support.swecat.com/index.php?dload=...wnloaditemid=11 http://www.swecat.com/Katt/Naringslara http://kattensnaringslara.wordpress.com/ka...ivor/fysiologi/ http://kattskyddet.hemsida24.se/n�ringsl�ra-katt-1914098 http://h24-files.s3.amazonaws.com/25610/46562-C3N0T.pdf Litteratur* Natural nutrition for dogs and cats F�rfattare: Kymythy Schultze Spr�k: engelska Natural nutrition for cats: The path to purr-fect health F�rfattare: Kymythy Schultze Spr�k: engelska Feeding Your Cat: Know The Basics of Feline Nutrition F�rfattare: Lisa Pierson Spr�k: engelska och svenska Pottengers Cat�s: A study in nutrition F�rfattare: Francis Marion Pottenger Spr�k: engelska Raw fed cats, an illustrated companion guide F�rfattare: Linda Zurich Spr�k: engelska Raw fed cats, complete website text PDF F�rfattare: Linda Zurich Spr�k: engelska BARF f�r katt F�rfattare: Matilda Eriksson Spr�k: svenska N�ringsl�ra f�r katt F�rfattare: Matilda Eriksson Spr�k: svenska Herbs for pets: The natural way to enhance your pets life F�rfattare: Mary L. Wulff, Greg L. Tilford Spr�k: engelska Your cat: Simple new secrets to a longer, stronger life F�rfattare: Elizabeth Hodgkins Spr�k: engelska

G� till: Husdjur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 21-09-2025, 10:02

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon