Gita,
I sakfråga och principer håller jag med dig helt. Såg fler ex. av en tuff behandling av olika motprestationer att få det man var där för, som skickades hem för att uppnå målen. Undrar bara hur/om det funkar???
Men jag grät när h"n kördes liggande hem, en ensamstående med tonåringar. Vi hann ju snacka en hel del, så därför känner jag för den situationen och personen i fråga.
Det var inget positivt för henne att höra detta och samtidigt lyssna på att ett spec. team fr. ett universitetssjukhus skulle komma och ta hand om min operation. Hon var bitter!!!
Det kändes inte bra innombords, men man får vara tacksam för det man själv fick.
Det är nog bäst för alla att resurser läggs på "säkrare kort" rent ekonomiskt, men dessa som inte fyller de nyare kraven blir det ett dåligt liv eller inget liv alls.
Däri blir det mer gap mellan oss alla. Synd!