Tryckimpregnerat trä i trädgården? Alternativ

[Gunilla T]

Vet inte Bygg Max att koppar är en tungmetall

Nu tror inte jag att några få inpregnerade brädor är bland det värsta vi utsätter vår natur för, alla kemikalier som används i trädgårdarna skadar säkert betydligt mer.

Dethär är alltid en intressant formulering, den återfinns genomgående där man vill ge sken av att något är ofarligt och testat men det handlar om miljö kontra ekonomi där miljön( vi) är förloraren.

"Kemikalieinspektionen registrerar och godkänner med avseende på miljö i förhållande till effektiviteten"

[malcolm]

Vet inte Bygg Max att koppar är en tungmetall

Det står iof. sig i texten att virket inte skall användas i kontakt med marken eller i vatten.

[Gunilla T]

Såhär står det;

Behandling
NTR AB -klassat virke får inte innehålla Crom (Cr), arsenik eller andra tungmetaller.
Man använder koppar som huvudsakligt verksam ingrediens i impregneringsvätskan.

Jag kan iaf inte tolka det på annat sätt än att koppar inte är en tungmetall.

[Jan Lindgren]

Hej!
Koppar är ett livsviktigt ämne för levande varelser. I våra svenska jordar är ofta kopparhalten för låg så man gödslar med koppar för att få vetttiga skördar. Man får inga förgiftningssymptom av koppar. Det räknas som ofarligt. Är man rädd för koppar så är vattenledningar ett problem. Det är därför man inte ska använda varmvatten ur ledningarna när man gör välling till småbarn. Det kan förorsaka diarréer.
Köper man sylt från någon medlem i syltakademin så är den kokt i koppargrytor. Sylten är förmodligen olämplig till spädbarn.
Fiskar kan vara känsliga för koppar. Mina tester med sebrafisk i vårt kranvatten förorsakade ryggradskrökningar på ca 90% av ynglen men då har vårt vatten en hög kopparhalt på grund av rören.
MVH
Jan Lindgren

[malcolm]

Så här skriver Birgitta i Hensmåla i ett inlägg i Allt om trädgård:

07-05 13:09:15 av Birgitta i Hensmåla zon 2 - 3

Mer om koppar
Det har blivit en tråkig och mycket osaklig debatt om kopparns skadeverkningar. Den ska inte föras med tillmälen och liknande, och den ska inte heller föras med känslomässigt grundade argument som inte har vetenskaplig grund. Därför gör jag en ny tråd, så ingen känner sig påhoppad vae sig åt det ena elelr andra hållet. Vill först hänvisa till denna sida: |http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/totkem/cu.html| Sen påpeka några felaktigheter och orimligheter som sagts i inläggen. Det är helt galet språkbruk att använda benämningen tungmetall i detta sammanhang. Ja, koppar är en tungmetall i egentlig bebmmärkelse tillsammans med ett 60-tal andra metaller. Många är giftiga men det har inget samband med att de är tungmetaller. När man nämner tungmetaller i miljösammanhang så är det uteslutande kvicksilver, bly och kadmuium som avses - miljögifter som anrikas i näringskedjor och detta gäller inte koppar. Ja, som framgår av länken ovan, så är koppar giftigt i stora mängder! Men samtidigt ett ämne som finns i naturen och som måste finnas där! Vi måste titta på användning och förekomst överhuvudtaget. Som framgår av sidan ovan så är koppar ett mycket viktigt grundämne i levande organismer. I större mängd är det samtidigt skadligt, som så ofta med de ämnen vår kropp behöver. Jag menar allvar när jag påstår att det troligen frigörs mer koppar från tusentals döda mördarsniglar än av en koppartråd. Elledningar är oftast av koppar, men dom är ju oftast isolerade. Vattenledningsrör. Hur många hus idag har inte just koppar i de rören? Bra just därför att det inte korroderar! Koppar finns på många håll i marken. Koppar som mineral bryts. De mängder koppar det handlar om här är avsevärt mycket större än de som det talats om i den här debatten. Hur var det förr när det mesta i matlagningsväg skedde i kopparkärl. Förtenta ibland aeftersom tenn fungerar ungerfär som ett slags galvanisering på koppar... men tennjoner är inte heller nyttiga. Annars hade man blankskurad koppar, eftersom det då inte fanns några joner som kunde lösas ut vid till exempel långkok av olika slag! Oxid eller ärg som över lång tid kan uppstå (jodå, koppar kan bilda joner men det tar tid!); gjorde kokkärlet farligt och då måste det putsas... hur mycket koppar släpptes inte ut i naturen på den tiden? För att inte tala om alla växtfärgare under tidernas lopp som använd kopparsulfat vid färgningen och bara slagit ut den i vattendragen! Koppar är en ädel metall, står alltså till höger om väte i spänningsserien. Det innebär att det bara är starka syror som kan lösa upp koppar. Aldrig så försurat vatten kommer inte upp i den vätejonhalt som behövs. Det jag skrivit nu är fakta. Det är så debatten ska föras, inte genom att man hoppar på varandra, eller huygger till med sådant man tror eller antar utan att ha kollat ordentligt. Birgitta Kemi- och biologilärare av det snart utdöda släkte som en gång kallades för adjunkter.

[Jan Lindgren]

Hej!
Det kan kanske vara bra att veta att krom är ett livsviktigt ämne för människor. Normalt får man i sig tillräckliga mängder när man äter en omväxlande diet men man kan köpa näringstillskott som innehåller krom. Vissa former av krom är skadliga i stora mängder. Det gäller då i allmänhet krom från industriella processer, krom 6.
MVH
Jan Lindgren

[Gunilla T]

Det tror jag nog att de flesta vet...

Många metaller är livsviktiga för människor, växter och djur. I mycket små koncentrationer finns metaller med i den biologiska processen, de benämns essentiella. Dit hör t.ex. koppar där låga halter är nödvändig för att fotosyntesen skall fungera. Även krom tillhör den gruppen.

Men det finns även metaller som är icke essentiella - de saknar biologisk betydelse och är enbart giftiga. Dit hör t.ex. kvicksilver, bly och kadmium.

Men metaller i fel koncentration kan vara giftiga och eftersom de aldrig försvinner eller bryts ner sker en anrikning i näringskedjan hela tiden. Metallers giftighet beror i stor utsträckning på i vilken kemisk form metallen uppträder.

För många år sedan hade vi en debatt om hur farligt det var att använda aluminiumkastruller. Aluminium är den vanligaste metallen i jorden och i den form den uppträder i naturen kan den inte tas upp av växter och djur. Men sänks däremot pH värdet i marken omvandlas aluminiumföreningarna och kan bli skadliga.

Det går alltså bra att koka tevatten i en aluminiumkastrull men kokar man något surt, som saft t.ex. finns risk att metallen binds till organiska ämnen i saften och blir då biologiskt tillgänglig.

[Cilla]

Det här var intressant i Bygg-Max instruktion (tack malcolm!):

Återvinning
Det är enligt lag förbjudet att som privatperson elda upp spillbitar och uttjänt tryck-impregnerat virke. Virket innehåller koppar och ska lämnas in till kommunens miljöstation. De bränner upp virket i förbränningsanläggningar, där man har möjlighet att återvinna kopparn ur askan.


Så medan vi funderar på det mest praktiska med det nedbrytbara, vanliga virket eller det som håller lite längre (tryckimpregnerat som håller ca 5 år längre med markkontakt) så finnas alltså denna aspekt. När vi ska ändra eller ta bort det förbrukade tryckimpregnerade, måste vi alltså ta de halvruttna, jordiga brädorna in i bilen till återvinningsstationen.

Inte särskilt praktiskt i jämförelse med att låta kubb eller vanliga uttjänta, obehandlade brädor ingå i växtbäddarna eller eldas upp i den egna vårbrasan eller på valborsmässoelden.

[Gossen Ruda]

Jo, men när det tryckimpregnerade virket har nått jordstadiet i sin degeneration är förmodligen kopparinnehållet försumbart, det är därför det kan ruttna. All impregnering urlakas med tiden. Däremot är spillbitar av nyinköpt virke det lite annorlunda med.

[Cilla]

...vilket innebär att ämnena gått in i jorden ja, i direkt anslutning och med vatten till de grödor man ska äta. Och sedan är det naturligtvis en praktisk fråga. När virke, tryckimpregnerat eller ej, väl börjat murkna så att det tappar funktionen man vill att det ska ha, brukar man ju elda upp det - eller slänga det där det kan kompostera.

Elda upp är alltså icke tillåtet med det tryckimpregnerade.
Gissa om jag också gjort misstag med detta! Dels visste jag faktiskt inte om det, och dels är det svårt att komma ihåg vad som en gång var tryckimpregnerat efter några år.

Min metod: Låt bli tryckimpregnerat.

[torvan]

Jag har läst den här tråden med stort intresse då jag själv tänker använda impregnerat virke i min blivande köksträdgård helt tillfälligt. Min tanke är att använda gamla plank som sett sina bästa dar till att stadga upp mina bäddar innan jag flätat pilstaket som ska sitta där. Det handlar om en säsong och bräder som säkert är minst tio år gamla, kan det finnas skadliga ämnen kvar då?

[Gossen Ruda]

Jag har läst den här tråden med stort intresse då jag själv tänker använda impregnerat virke i min blivande köksträdgård helt tillfälligt. Min tanke är att använda gamla plank som sett sina bästa dar till att stadga upp mina bäddar innan jag flätat pilstaket som ska sitta där. Det handlar om en säsong och bräder som säkert är minst tio år gamla, kan det finnas skadliga ämnen kvar då?

De är förmodligen ganska urlakade. Halten koppar, där det används, är störst i början likaså urlakningstakten och båda sjunker med tiden. Själv använder jag tryck numera bara runt komposten. De håller ungefär i 20-30 år, sen är det nästan bara pulver kvar. För övrigt är det betong i olika former som gäller plus lite järnvägssliprar. Kom på att staketet runt tomten också är gjort av tryck, stolpar och två längsgående bräder.

[Rubecula]

Ni som undviker tryckimpregnerat, vad bygger ni era komposter av? Lecablock tycker jag blir för klumpigt och utrymmeskrävande; bra dimensionerat virke i lärk eller kärnfuru verkar svårt att få tag på här. Funderar på hörnstolpar i tryckimpregnerat och spjälor i lärk, för att åtminstone minimera impregneringen. Den lärk som finns att få tag på verkar dock avsedd för altaner...

I järnvägsslipers snackar vi riktiga gifter. Kreosot är inte att leka med.

[*Stintan*]

Hej!
Koppar är ett livsviktigt ämne för levande varelser. I våra svenska jordar är ofta kopparhalten för låg så man gödslar med koppar för att få vetttiga skördar. Man får inga förgiftningssymptom av koppar. Det räknas som ofarligt. Är man rädd för koppar så är vattenledningar ett problem. Det är därför man inte ska använda varmvatten ur ledningarna när man gör välling till småbarn. Det kan förorsaka diarréer.
Köper man sylt från någon medlem i syltakademin så är den kokt i koppargrytor. Sylten är förmodligen olämplig till spädbarn.
Fiskar kan vara känsliga för koppar. Mina tester med sebrafisk i vårt kranvatten förorsakade ryggradskrökningar på ca 90% av ynglen men då har vårt vatten en hög kopparhalt på grund av rören.
MVH
Jan Lindgren

Jag har då aldrig sett en koppargryta som inte är förtennad (heter det så?) är du säker på att grytorna som används inte är det? Det används väl koppargrytor för att koppar leder värme bättre än rostfritt och sylten därför snabbare kokar upp vilket är en fördel, inte för att det ska hamna koppar i sylten.

[andersen]

De är förmodligen ganska urlakade. Halten koppar, där det används, är störst i början likaså urlakningstakten och båda sjunker med tiden. Själv använder jag tryck numera bara runt komposten. De håller ungefär i 20-30 år, sen är det nästan bara pulver kvar. För övrigt är det betong i olika former som gäller plus lite järnvägssliprar. Kom på att staketet runt tomten också är gjort av tryck, stolpar och två längsgående bräder.

Hjälp sätter kaffet i vrångstrupen.. har du ingen tanke på kreosot Gossen ruda? när du använder järnvägssliprar?

[Jan Lindgren]

Jag har då aldrig sett en koppargryta som inte är förtennad (heter det så?) är du säker på att grytorna som används inte är det? Det används väl koppargrytor för att koppar leder värme bättre än rostfritt och sylten därför snabbare kokar upp vilket är en fördel, inte för att det ska hamna koppar i sylten.

Hej!
Jag har gått på syltkurs för Jan Hedh. Han gillade inte när jag ansåg att det var olämpligt med oförtennade koppargrytor. Kompisen använder aldrig koppargrytor när han gör sylt av våra bär. Sylten vi gjorde på kursen var inte särskilt god så jag rekommenderar inte Jan Hedhs bok i ämnet. Maten och brödet Jan gjorde på kursen var däremot utsökt.
MVH
Jan Lindgren

[Gossen Ruda]

Kreosoten är lite orättvist baktalat. Man kan möjligen få problem om man dricker kroesot eller tuggar på sliprar men annars är det inget farligt. Kreosot är inte vattenlösligt varför växter inte kan ta upp ämnet via rötterna. Det kan fastna mekaniskt på rotfrukter men försvinner vid tvätt eller skalning. Det har gjorts undersökningar i Danmark som visar på detta. Dessutom är det rätt hårt bundet till träet. Sliprarna kan svettas kreosot när de är färska men inte begagnade.

Redigerat av Gossen Ruda: 15-01-2012, 17:11

[Bengalow]

Ja, vore kreosoten så farligt som ryktet talar om, så skulle nästan varenda människa med träkåk ha blivit sjuk. Det var den viktiga ingrediensen i Cuprinol, som väldigt många använde förr. Och när vi talar om koppar i tryckimpregnerat, så åker väl resten av svenska husbehandlare på sjukdomar av Falu rödfärg, som innehåller koppar.
Somliga "skeptiker" låter som domedagsprofeter när dom pratar om "gifter" inom träbehandling. Vad med lite förnuft och sinne för proportioner? Då kan det bli en vettig diskussion...

[Rubecula]

Ingen som har svar på min fråga? Var får man tag på lärk eller kärnfuru i bra dimensioner och kvalitet lämplig för komposter? Känns lite overkill med altanvirke, men annars får det bli det.

[Cilla]

Ni som undviker tryckimpregnerat, vad bygger ni era komposter av?

Jag flätar ofta för öppna trädgårdskomposter. Håller längre än jag trott, gjort det på flera ställen med olika tekniker, avstånd och träslag.

Cillas trädgårdar

För slutna matkomposter har jag köpt Mullbanken och beställt obehandlat (har den som utgått med två lutande lock som en "takås"). Håller lika länge som impregnerade, dvs det är andra faktorer som får dem att rasa samman innan träet ätits upp. Min nästa matkompost kommer att vara ett självbygge med Mullbanken som förebild, där jag använder betydligt grövre virke för iseoleringens skull och gör båda sidor bekvämt upplyftbara (klenare virke men isolerat).