Läs gärna på Bionet’s sidor,
http://www.bionetonline.org/svenska/default.htm.
Läs följande som är utdrag därifrån:
tre exempel på genmodifierade grödor
Raps som är resistent mot bekämpningsmedel Forskarna har överfört en gen till rapsplantan som gör plantan resistent mot vissa bekämpningsmedel. Genen kommer från en bakterie som har förmågan att motstå bekämpningsmedel. När odlaren besprutar sin raps, kan han eller ho utrota de flesta skadedjuren utan att skada de genmodifierade rapsplantorna.
Fördelar:
Odlaren kan få en större skörd eftersom det är lättare att utrota skadeinsekter.
I vissa fall kan man använda mer miljövänliga bekämpningsmedel.
Man kan också skona miljön genom att använda mindre mängd bekämpningsmedel.
Nackdelar:
Gener från den genmodifierade rapsen kan överföras till skadeinsekterna. Insekterna kan då bli resistenta mot bekämpningsmedlet och besprutningen blir verkningslös.
Rapsen kan pollinera ogräs - till exempel åkerkål, som förekommer i rapsfält. När rapsen pollinerar kan dess gener överföras till åkerkålen. Åkerkålen blir då också resistent mot bekämpningsmedlet.
Majs, sojabönor och sockerrör är andra exempel på växter som blivit föremål för genmodifiering för att tåla besprutning.
Insektsdödande sockermajs Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Detta innebär att odlarna inte längre behöver bekämpa insekterna med giftbesprutning. Den genmodifierade majsen kallas Bt-majs, eftersom den nya genen i växten kommer från bakterien Bacillus thuringiensis.
Fördelar:
Odlaren behöver inte längre använda insektsgift för att blir kvitt skadeinsekterna. Den omgivande miljön utsätts inte för stora mängder skadliga insektsgifter.
Odlaren behöver inte längre gå omkring med en tank med giftspray klädd i mask och skyddskläder.
Nackdelar:
Det finns en risk att de oönskade insekterna till slut kan utveckla tolerans mot växtens gift, att de med andra ord blir resistenta. Genmodifierad majs förgiftar insekterna under en längre period än odlaren som besprutar sin gröda en eller ett par gånger. På detta sätt vänjs insekterna vid giftet. Om det händer kan både besprutningen och användningen av den genmodifierade Bt-majsen blir utan effekt.
Även andra insekter än de oönskade riskerar att dödas. Det kan vara rovinsekter som äter skadeinsekterna. Eller attraktiva insekter som fjärilar. I USA, där Bt-majs odlas i stor omfattning, debatterar man mycket Bt-majsens skadliga effekter på den vackra monarkfjärilen.
Bomull och potatis är andra exempel på växter som genmodifierats för att producera insektsgifter.
Hållbara tomater De långtidshållbara genmodifierade tomaterna är de första genmodifierade livsmedel som konsumenterna kunnat köpa. Dessa tomater kom på marknaden i USA 1994. De har blivit genetiskt modifierade för att förbli fasta och färska under längre tid. Detta har blivit möjligt genom att de genmodifierade tomaterna producerar mindre av det ämne som får tomater att ruttna.
Fördelar:
Eftersom tomaterna håller sig färska längre kan de få solmogna innan de skördas. Detta ger en tomat som smakar bättre.
De genmodifierade hållbara tomaterna tål längre transporter. Det betyder att odlarna inte behöver skörda tomaterna gröna för att de skall tåla transporten bättre.
För odlarna är det också en fördel att alla tomater kan skördas samtidigt.
Nackdelar:
De första genmodifierade tomaterna som utvecklades av forskare innehöll gener som gjordes dem resistenta mot antibiotika. Antibiotika används av läkare och veterinärer för att bekämpa infektioner. Om de transplanterade generna sprids till djur och människor kan detta innebära försämrade möjligheter att behandla infektionssjukdomar. I dag kan forskarna modifiera tomater genetiskt utan att gener för antibiotikaresistens följer med.
Jordgubbar, ananas, paprika och bananer är andra exempel på livsmedel som genmodifierats för att hålla sig färska längre.
GMO, att ha eller inte ha.
03-04-2012, 10:31
Visserligen inte bladmögel, men tänk så mycket god ost vi vi fhar tack vare mögel, för att inte tala om vilka medicinska landvinningar inom medicin vi gjort tack vare möglet. Nej, jag tror inte att människan ska manipulera med det naturliga ekosystemet för mycket.
zon 1
