Sinnenas trädgård, läsecirkel kring boken? Alternativ

[EsterM]

Trevlig bok. Det var fint att läsa om de gamla trädgårdsmästarna, synd att bara att ungdomar inte förstår att uppskatta och ta tillvara på all kunskap innan det är för sent.

[Natur liv]

Det verkar som om trädgårdsintresset ofta stiger med åldern, men jag hoppas förstås att det finns en och annan i yngre ålder som vill ta chansen att utbilda sig till trädgårdsmästare. Synd att jag själv inte förstod mitt intresse när jag var yngre.

[EsterM]

Ska vi fortsätta med del 1 s 17 -26 ?

[Natur liv]

Ska vi fortsätta med del 1 s 17 -26 ?

Ja, jag tycker absolut att det passar att läsa vidare nu när alla har boken. Om vi läser nu under veckan så hinner vi diskutera, fråga och tycka när helgen närmar sig.

[Klint]

Ja nu läser vi vidare, såklart?!
Mitt trädgårdsintresse vaknade också väldigt sent. Min morfar odlade grönsaker, ett minne är att han hade en gammal säng med ståendes i landet där silade han jorden, vet inte om det var botten till sängen eller om han hade gjort om den så det blev ett jättesåll.
Farmor odlade blommor, hon hade ingen bra ekonomi men hade det alltid väldigt fint i trädgården.
Mina föräldrar hade nog inte tid, vi odlade potatis, och jag hatade och plocka upp de jordiga knölarna!
Så det kanske ligger i mina gener jag vet inte.

[silos]

Tyvärr så klarar jag inte av att läsa något för närvarande:(
Åter igen har jag blivit sjuk i förkylning och är dessutom fortfarande så trött efter mycoplasma infektionen.
Kramar från Kyllikki

[Klint]

Vad tråkigt Silos, jag är också förkyld men inte så dålig orkar läsa, försök att bli stark igen det är viktigast boken finns kvar å vi med!

[Natur liv]

Tyvärr så klarar jag inte av att läsa något för närvarande:(
Åter igen har jag blivit sjuk i förkylning och är dessutom fortfarande så trött efter mycoplasma infektionen.
Kramar från Kyllikki

Hoppas att du blir bättre snart! Du kan väl följa tråden så gott du orkar och läsa boken när du kan så småningom.

Jag kommer att läsa först imorgon, då jag är ledig från jobbet. Jag ser fram emot att sitta i soffan med en kopp kaffe och med näsan nedsjunken i trädgårdsbilderna i boken. Det brukar vara ett bra sätt att låta trädgårdstankarna sprida lite vårglädje mitt i vinterrusket.

[silos]

Tack Klint och Natur Liv!
Jag skrev alldeles nyss ett långt inlägg om hur mitt trädgårds intresse började,men råkade trycka på fel knapp så det försvann.
Det var som liten flicka det hela började!
Trädgårdar är så viktiga och jag önskar att alla som ville fick tillgång till en bit av gjord!
När jag bott i lägenhet så har jag sått blomm frön i rabatter intill entrén och det var uppskattat!

[Natur liv]

Nu har jag satt mig i soffan med en kopp kaffe med boken i knät. Från cd-spelaren hörs min favorit-cd ”Skogen”. Rummet fylls av fågelkvitter och trädsus. En perfekt miljö att läsa ”Sinnenas trädgård”.

Fast jag har inte kommit längre än till rubriken i det första kapitlet:
”Trädgården och naturen – läroplatser för livet”

Vilken bra rubrik! Precis så tänker jag. I naturen syns livets kretslopp tydligt. Allt utvecklas vidare, på olika sätt beroende på förutsättningarna. I trädgården försöker jag antagligen efterspegla det här kretsloppet. Jag ser gärna att växter kommer upp nästa säsong.

Fast alla gör inte det. Timjan till exempel. I min förra trädgård var den härdig året om. Inte alls så vid torpet. Det blir att plantera nytt lite varje år.

Nä, nu vill jag läsa vidare ...

[Natur liv]

Det är så många tänkvärda ord och särskilt rubrikerna slår huvudet på spiken. Det är klokt sagt det här om att trädgården är en plats att vara sig själv på och en plats att hämta kraft från. Speciellt viktigt om man har drabbats av något sorgligt eller ledsamt.

Författaren skriver att hon har en meditationssten. Kanske är det en sådan plats jag far efter när jag ställer ut stolar, bänkar och alla möjliga sittplatser överallt i trädgården. Så fort jag ser någon skön sittplats i affärer eller på allmänna platser utbrister jag ”den där skulle passa vid torpet”. Min sambo säger att jag inte skulle få plats med några växter om jag skulle ha tagit hem alla sittplatser jag vill ha.

Har ni några särskilda meditationsplatser i trädgården?

[Natur liv]

När författaren startade sin trädgård började hon med lättodlade alpiner. De verkar vara riktiga överlevare. På bilderna från fjällen och skärgården är det så vackert. Kargt, med färgglada inslag. Lågväxande växter som överlever mot alla odds.

Min trädgård är ju på ett gammalt gruvområde. Så fort jag gräver eller skrapar bort mossa dyker det upp sprängsten. Kanhända skulle det vara vackert att fortsätta rensa i en del av trädgården och plantera lågväxande fjällväxter. Kanske i den hörna där jag vill bygga en ruin. Hmmm … jag får fundera vidare …

Har ni hunnit läsa det första kapitlet?
Jag vill gärna läsa vidare, det är många, vackra bilder så det är relativt enkelt att läsa. Kapitel 2 är lite längre, men det är nog ändå enklare att bestämma kapitelvis. Vi kan ju ta längre tid på oss istället om vi vill.

Är det ok att vi fortsätter att läsa kapitel 2, sid 29 - 77?

[Klint]

1 kapitel i veckan hinner vi väl med?
Jag har inget tänkt meditationsställe i trädgården, det blir lite olika jag sitter nog helst i naturen och filosoferar, gärna vid vattnet. Mycket vackra bilder i boken är det.
Vår trädgård känns lite ofärdig så vi har inte så många fasta sittplatser, vi har en men sen flyttar vi runt lite med lösa stolar vi har en sittgrupper i lövskogen på väg mot sjön, där är det mysigt om det regnar lite trädkronorna skyddar!

[EsterM]

Jag har en sten högst upp i min trädgård. Jag är nästan aldrig där, men när jag väl kommer dit så känns det väldigt rofyllt att bara sitta där och se ner på hus, trädgård och omgivningen. Det skulle kunna bli min meditationssten.
Jag tycker också att vi fortsätter med nästa kapitel.

[Natur liv]

Nu har jag börjat att läsa kapitlet om sinnenas trädgård på äldreboendet. Intressant det här med betydelsen av markmaterialet. Att grus, gräs osv bidrar till olika upplevelser och att balansen tränas. Jag som trodde att en trädgård för äldre skulle vara plana ytor av asfalt (för rullstol och rullator) fick mig en tankeställare när jag läste att de medvetet har placerat ut trappsteg, gräs och grus för att människor ska få använda sin kropp när så är möjligt.

Nu ska jag läsa vidare ...

[Natur liv]

"Att leva tills man dör" ... är viktigt tycker jag. Precis som man skriver i boken.

Tänk att något så enkelt som en trädgård kan betyda så mycket för de som bor på äldreboenden, anhöriga och personal. En sten med mossa på fick en dam att minnas sin hemstad.

[Natur liv]

Jag läser vidare i det tredje kapitlet idag. Det handlar om Haga hälsoträdgård. Det är ett rätt långt och innehållsrikt kapitel, sidan 79 - 129, så jag får se hur långt jag hinner idag och fram till helgen. En bit på väg hoppas jag.

[Natur liv]

Just nu har jag kommit fram till den del som handlar om de fem rummen på Haga. Intressant att i rummet för vila ska det inte finnas konkurrerande växter, inte färgglada växter som konkurrerar ut vilan. Mest bara enkla, randiga gräs, bambu, druvlilja och sådant. Reducerat ljus i taket.

De ville med det rummet ge de besökande "en möjlighet att värdesätta vilan i sina liv som en lika naturlig del som vi värdesätter aktivitet och produktion".

Klokt! Jag skulle önska att alla fick chansen att värdesätta vilan, så slapp vi en stor del av jakten på att "vara duktig" och prestera. Ibland till priset av den egna hälsan.

[Natur liv]

Det här kapitlet ger mycket om man vill starta en hälsoträdgård med behandling osv. Jag hade ett tag svårt att hitta en anknytning för mig själv, så jag bestämde mig för att fundera på det här med kreativitet. De skriver i boken:

”Kreativitet, lust och glädje var delar som vi medvetet arbetade med i trädgården. Meningsfulla aktiviteter främjar hälsan, ger mening i livet och är en stor betydelse för vårt identitetsskapande. Att använda vår inneboende förmåga till kreativitet gör att vi utvecklas som individer. Som människor har vi en unik förmåga att använda våra händer, men att använda oss av den förmågan genom att vara kreativa är något som vi verkar ha glömt bort.”

Jag tror faktiskt att det är självbehandling jag sysslar med i torpet. När jag påtar i jorden med fingrarna, flyttar en växt eller bara sitter på en stol och känner dofterna och lyssnar till trädgårdens ljud så känner jag alltid glädje och jag får ofta lust att göra något. Jag släpper snabbt vardagsbekymmer, jobbet eller annat energikrävande när jag är i växternas värld.

I trädgården är det lätt att vara kreativ, jag kan göra som jag vill och slipper tänka på hur andra skulle ha gjort. Visserligen låter jag mig ofta inspireras av andra, men ofta är det stundens ingivelse och min egen experimentlusta som gör att det blir som det blir i trädgården.

Som det här med att odla i weber-grillen. Det började som nödtvång, när jag skulle ta med mig växter från ett tidigare boende för mellanförvaring vid husvagnen. Då planterade jag helt enkelt i allt jag hittade. Grillen stod nära till hands. Växterna trivdes så bra att jag aldrig verkar få tomt i grillen, det är som en slags plantskola i miniatyr. Nu har jag ytterligare några grillar som börjar rosta sönder, så till sommaren kan jag kanske göra en installation. Det ska bli kul!

Hur tänker ni kring det här med kreativitet, lust och glädje?

[EsterM]

Jag ligger lite efter med läsandet, men kommer nog ikapp i helgen.