NYA PROBLEM! Alternativ

[Bettson]

Om den är riktigt färsk och inte gått upp i temperatur så lär du få en och annan havreplanta men det är ganska harmlöst, lätt att rensa bort.

Har hästägaren varit frikostig med hö så lär det bli lite timotej också. Men det gror ganska långsamt det med.

Får du för dig att hämta mera så bränn av det några veckor med malen trädgårdskalk och vatten. Gärna varmvatten. Vänta på temperaturen.

Det du får då är alltså inte färdig jord utan jordförbättring med gödselverkan. Det du slipper är ogräsen.

[Tesa]

..alltså det här med "bränning"... jag har då för mig att det är microlivet som sätter fart på förmultningen och därmed ökar aktiviteten(och därmed temperaturen) och det är därför det "bränner"...sen dör ogräsfrön och snigelägg och så när temperaturen blir tillräckligt hög...dvs uppemot 70 grader när det är riktigt fart....
Det räcker med syre och fuktigt material för att få igång en förbränning....efter 2 dagar så ryker det ur fuktigt pressat hö....

[kerstin z5-6]

Jo men Bettson talar om snabb- bränning med hjälp av kalk ...

[Bettson]

..alltså det här med "bränning"... jag har då för mig att det är microlivet som sätter fart på förmultningen och därmed ökar aktiviteten(och därmed temperaturen) och det är därför det "bränner"...sen dör ogräsfrön och snigelägg och så när temperaturen blir tillräckligt hög...dvs uppemot 70 grader när det är riktigt fart....
Det räcker med syre och fuktigt material för att få igång en förbränning....efter 2 dagar så ryker det ur fuktigt pressat hö....

Jag skulle nog fortfarande vilja säga att det är två saker.

Kemi startar bränningen. Det kan vara kväve, kalk tillammans med vatten och syre. Bränningen dödar mycket aktivitet i jorden. Bland annat den oönskade.

Microlivet återvänder med maskarna och gör jorden levande igen.

Visst räcker det med syre och vanligt gräsklipp. Men det är kvävet som startar förbränningen tillsammans med vatten och luft.

Om man jämför med människan som gjorde en kompostbyrå med nätbotten i lådorna, så hade hon det färskaste materialet i lådan högst upp.
Sedan flyttade hon ner efter hand. I lådan längst ner var den färdigbunna komosten som hade svalnat. Där gjorde maskarna sitt återtåg. de klättrade sedan till nästa låda när den svalnat.

[magiana]

Jag gick en kretsloppskurs en gång och där pratade vi mycket om kompost. Där fick jag lära mig att det är mikroorganismerna som skapar värmen genom sin aktivitet. De är de som skapar den kemiska förändringen i komposten om jag inte har fattat fel. Det där med nitrit och nitrat var svårt. Hur komposten fungerar har också att göra med förhållandet mellan kol och kväve. Dessutom har syret och vattnet i komposten en stor betydelse.

[MRLINDELL]

Alldeles rätt! Det är microorganismerna som bidrar med värmen. Man tillför spån/hyvelspån även lite torv för att tillföra kol & syre, man skall även röra om i en kompost, det blir förstås svårt i en megalimpa.

[Bettson]

Det finns många teorier om kompostering. Många av dem beskriver samma förlopp fast på olika sätt.

Visst ger microorganismer hög temperatur. Men jag har nog uppfattat ungefär så här.

Förmultning sker med hjälp av microorganismer. Det finns många olika sorter. Vissa finns i vanlig kall jord. Andra jobbar vid 30-40 grader. Vissa jobbar vid 70 grader. Ju högre aktivitet av microorganismer desto högre temperatur.

Microorganismer som skall starta en förmultning kräver kväve som "mat". Finns det inte tillräckligt med kväve så får man inte temperaturhöjningen, det är alltså kvävet som är starten i förloppet.

När förmultningen fortskrider så frigörs kväve i den organiska massan som ligger till förmultning. Förloppet kan då fortsätta självförsörjande.
Gradvis svalnar komposten och microorganismerna byts ut allt efter temperatur. När det blivit tillräckligt kallt kommer maskarna och impar in nytt microliv för vanlig jordtemperatur som det skall växa i. Det hela tar 6-12 månader.


Är något i den här blandningen fel, saknas kväve, är det för torrt, eller finns det inget syre så blir det ingen kompostering. Växtmaterialet ligger och ruttnar sönder. Har man tur så kommer det lite maskar från botten och börjar städa.

Som de flesta vet så har jag pratat om att snabb-bränna gödsel med kalk.
Detta är en kemisk process. Det jag vill uppnå är en temperaturhöjning och därmed en ogräsbekämpning. Det jag också får är en bindning av kväve så att det inte avgår som luftkväve och att det blir luktfritt.

Detta har jag använt som gödsel och jordförbättring och grävt ner direkt.
Jag har transporterat hem ganska stora mängder mellan 6-8 kubikmeter per år. Allt detta för att vår tunga lera är så kompakt. Tillsammans med grov sand så ger det ett fint resultat. Eftersom 6-8 kubik är ganska skrymmande är de bra att kunna gräva ner direkt. Förmultningen med microorganismer sker i rabatten. Det går långsammare men jag uppnår en strukturförbättring och gödselverkan direkt.

Det här är två olika metoder med samma mål på sikt.

Ju högre temperatur man har under längre tid desto fortare går förmultningen. Kommer man tillbaka till frågan om spån och hästskit så skulle jag rekommendera metod ett. Vanlig kompost. Ju svårare ett material är att bryta ner desto högre temperatur. Spån är tuffast, sedan kommer vedartade växter och lättast är vanligt gräs.

Metod två med kalk där förmultningen sker på plats i land och rabatter under växtsäsongen lämpar sig inte med spån. Detta fungerar med torv eftersom torv innehåller så mycket mullämnen. Man skall veta att förmultning alltid pågår i marken, men det tar längre tid.


Lätt kuriosa. Den torv som finns i torvmossar är vad naturen förmultnat själv på fyratusen år ungefär. Det tycker jag gör att man blir inspirerad att hjälpa till att ta tillvara på naturens resurser och hålla sitt eget trädgårdsavfall på tomten i kretslopp.

Kanhända har jag något sakfel i min beskrivning, jag är nog inte så pedagogisk. Men bra jord blir det i alla fall. Sedan gillar jag återvinningsprincipen i min snabbmetod. Först köper man torven för att ha som stallströ. Sedan återanvänder man för att ha i trädgården. Då är ju egentligen jordförbättringen bara till halva priset ekonomimänniska om jag är.

Fast ska man räkna rent ekonomiskt så får man nog bortse från vad det kostar att ha häst.