Drar l�ven p� ett f�llt tr�d ur vatten ur tr�det? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Drar l�ven p� ett f�llt tr�d ur vatten ur tr�det?

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 14:00 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	Intressant tr�d. En fr�ga bara. "Sl�jdvirke" b�r allts� torka l�ngsamt f�r att inte spricka. Inneb�r det d� att man om m�jligt ocks� b�r v�lja �rstid f�r att kapa tr�det f�r att f� b�sta resultat? -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Huggorm Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 14:14 L�nk hit: #22
Moderator Antal inl�gg: 18 405 Medlem sedan: 27-01-2007 Medlem nr: 9 009	CITAT (Stintan @ 11-09-2015, 15:00) Intressant tr�d. En fr�ga bara. "Sl�jdvirke" b�r allts� torka l�ngsamt f�r att inte spricka. Inneb�r det d� att man om m�jligt ocks� b�r v�lja �rstid f�r att kapa tr�det f�r att f� b�sta resultat? Ja, helst vintern n�r det �r s� lite sav som m�jligt i tr�det. Man kan ocks� spr�cka stocken genom centrum f�r att bli kvitt en del sp�nningar men d� f�r man f�rst�s mindre tr�bitar

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 15:33 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Stintan @ 11-09-2015, 15:00) Intressant tr�d. En fr�ga bara. "Sl�jdvirke" b�r allts� torka l�ngsamt f�r att inte spricka. Inneb�r det d� att man om m�jligt ocks� b�r v�lja �rstid f�r att kapa tr�det f�r att f� b�sta resultat? �ven om tr�den h�ller mer v�tska under fotosyntesprosessen under sommartid s� f�rsvinner antagligen mer vid avdunstning (med eller utan l�v) om sommaren �r varm. P� s�gverket d�r jag v�xte upp d�r de bearbetade timmer v�xt i zon 6-7 och �ven timmer fr�n nordluga grannl�nder s� h�ll de stockarna i vattenf�llor i havet och d�refter travades de p� land var de sprinklades med vatten under carma och soliga dagar. Detta timmer blev visserligeninte f�r sl�jdarbeten men man minimerar den m�ngd som m�ste kasseras f�r att det spricker eller sl�r sig vid upps�gning. Och det �r inget nytt p�hitt, s� kallad svartek som anv�ndes i Storbritannien redan p� medeltiden f�r att timra stommen till hus �r ju vanlig quercus robur som man lade i k�rrmark f�r att "torka" (d�r �dringen i tr�et som f�ljd svartnat av kemiska processer i k�rrsumpen och just den effekten kan man ju f� snabbt p� ek genom att skura med medel som inneh�ller ammoniak). Torktiden blir l�ngre och virket d�rmed dyrare men man slipper i h�gre grad plank och reglar som vrider sig (eller �r spruckna). Ska man elda tr�et spelar det ju ingen roll. CITAT (Huggorm @ 11-09-2015, 15:14) Ja, helst vintern n�r det �r s� lite sav som m�jligt i tr�det. Man kan ocks� spr�cka stocken genom centrum f�r att bli kvitt en del sp�nningar men d� f�r man f�rst�s mindre tr�bitar Eller att man torkar stocken i fuktig milj�. Spr�cker du stocken borde den ju torka snabbare och d� borde v�l det bli mer sp�nningar?

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 15:51 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Gossen Ruda @ 11-09-2015, 11:45) Vi pratar nog om olika saker. Jag pratar om att bladen drar ut fukt ur tr�det, du om att fukten skall stanna kvar. Om ett tr�d f�lls och grenarna kapas och man sen l�ter det ligga ruttnar det oftast innan det �r torrt. Lite sortberoende. L�ter man grenaran vara kvar torkar det dock snabbare. Det finns litteraturuppgifter om att en stor bj�rk dricker ett par hundra liter vatten per dygn. Om inte l�ven avdunstar detta vad h�nder d�? �r uppgiften fel? Om nu l�ven inte drar ut fukt ur tr�det varf�r �r det d� fel att l�ta dem vara kvar om tr�det skall torka l�ngsamt? �n igen...blad DRAR INTE ut v�tskan. Kapill�rerna i bladen har ingen kraft att "dra" eller "suga" ut. Vattner pyser ut f�r att kapill�rerna �r �ppna n�r de tar upp koldioxid. Vattnet pressas upp di genom tryck som �r h�gst i r�tterna. Om du �ppnar ventilen till din kran/armatur/blandare p� diskb�nken s� �r det inte s� att det finns n�gon mekanism i armaturen som "suger" eller "drar" upp vattnet. Vattnet pressas upp genom ledningarna av undertryck. Likartat med tr�den. Fr�gest�llaren som vill sl�jda har f�rt ett tips som inte �r fel om veden ska anv�ndas till br�nsle, d� spelar det ingen roll om tr�et sl�r sig eller spricker f�r att det torkar snabbt. Men du f�r ingen Malmstensm�bel av virket. Men det spelar kanske mindre roll nuf�rtiden .....att st�lla sig och peka med hela handen utan att ha koll p� var man st�r eller var man pekar handlar v�l om att "bygga varum�rke" (f�rr kallades det f�r efterblivet) men d� f�r man v�l �gna tid p� IKEA f�r att hitta en rak gavel eller sk�plucka om man vill ha m�bler i massivt tr�. Jag har inte ens p�st�tt att "vattnet ska stanna kvar", det framg�r klart av min argumentation att en l�ngsam torkprocess �r det som kr�vs f�r att minimera risk att tr�et spricker och eller vrider sig d�refter.

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 16:06 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Tapio @ 11-09-2015, 13:36) Halaj! Oj, vilken intressant diskussion det blev av min simpla fr�ga! J�ttetack, alla som bidragit! :-) Min tanke med att l�ta l�ven och grenarna vara kvar var att stammen (och grenarna) torkar j�mnare d�, inte bara att tr�det torkar snabbare. F�r jag gissar att tr�t spricker f�r att det torkar olika fort p� olika st�llen i veden. Har l�st n�nstans att en vedklabbe torkar till 80 % i �ndtr�et. Torkar all ved i samma tempo uppst�r ju inga sp�nningar i veden. Jag tror att man skall vara f�rsiktig med att titta p� hur tr�varuindustrin g�r. F�r de har ju en viktig faktor att ta h�nsyn till: l�nsamhet. Den faktorn g�r ju bort i detta fallet. //T Jag f�rst�r inte din kommentar om l�nsamhet, du f�ruts�tter att en viss process g�rs i l�nsamhetssyfte och inte f�r att det fr�mjar ett visst �nskat resultat i sj�lva produktbearbetningen? Ja man f�r b�ttre betalt f�r virke av b�ttre kvalitet och den kvaliteten �r inte bara beroende av var tr�det har v�xt. En senvuxen fura som levt en bra bit norrut �r i alla fall r�tt v�rdel�st f�r vissa typer av konstruktioner om det snabbtorkas f�r folk vill inte betala s�rskilt mycket f�r exempelvis vridna och spruckna d�rr- och f�nsterkarmar. Och det �r v�l inget osunt i det?. Jag har generellt inget emot IKEA, f�r h�r �r ju relevant i sammanhanget om fol �r villig och betala f�r kvalitet. Tr�varuindustrin arbetar inte ideellt f�r att f�rvara och bearbeta produkter gratis till dem som �r n�jd med en skev bokhyllegavel fr�n IKEA f�r n�n femtiolapp i alla fall.

Tapio Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2015, 17:17 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 1 400 Medlem sedan: 05-10-2003 Medlem nr: 2 402	Halaj! Det ligger mer �n en gravad hund h�r! Jag b�rjar med bilden. Det m�ste vara 4-5 �r sedan jag ringbarkade dessa bj�rkar. Nog �r de lite glesare och gulare �n bj�rken till H, men skillnaden �r inte markant. S� vi kan nog sluta oss till att vattentransporten inte sker bara n�rmast under barken. Jag har l�st l�nken i inl�gg #11. Den d�r professorn sov nog under fysiklektionerna. Allts�: det finns n�gra fysikaliska storheter som aldrig kan bli l�gre �n noll. Tex: ljus. Man kan aldrig n� ett tillst�nd m�rkare �n fullst�ndig m�rker. M�rker �r ingen egen storhet, utan fr�nvaro av ljus. Temperatur. Man kan aldrig n� ett tillst�nd kallare �n 0 Kelvin. kyla �r ingen egen storhet, utan fr�nvaro av v�rme. Tryck. Man kan aldrig n� ett tillst�nd l�gre �n fullst�ndigt vakuum. Sug �r ingen egen storhet, utan fr�nvaro av tryck. CITAT En stor tr�dkrona med hundratusentals blad/barr utvecklar ett mycket stort undertryck, ca. -2 MPa eller -20 atmosf�rer (minustecknet anger att det �r fr�ga om undertryck). Det h�r �r svammel. T�nk en given volym, fylld med luft. Trycket �r luftens molekyler som studsar mot volymens v�ggar. Pumpar man nu ut all luft s� att inga molekyler finns kvar f�r man fullst�ndigt vakuum. L�gre tryck �n s� kan man inte f�! Hur skulle det g� till? Man kan ju inte f� ett negativt antal molekyler! Man kan bara f� noll! Nu till det konstiga: det drivande till v�tsketransporten �r tryckskillnader s�ger ni (och professorn). Men det som tr�det har att spela med �r ju tryckskillnaden mellan atmosf�rstrycket och vakuum. Trycket i en v�tskepelare ber�knas enligt: P=rogh d�r: P: tryck ro: v�tskans densitet g: gravitationen h: pelarens h�jd Med ett atmosf�rstryck p� 101 kPa f�r vi: h=P/(rog)=>101000/(10009,81)=10,3 Atmosf�rstrycket kan allts� bara trycka upp vatten drygt tio meter! Det h�r �r ju gamla nyheter f�r den som f�rs�kt suga upp vatten ur en brunn t.ex. Det g�r bara att suga upp vatten ca 7 meter (det tillkommer en dynamisk faktor n�r vatten str�mmar). Men vi vet ju att tr�d v�xer h�gre �n s�. //T Redigerat av Tapio: 11-09-2015, 17:26 Bifogade fil(er) bj_rk.jpg ( 109.84k ) Antal nedladdningar: 3

Tapio Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2015, 17:50 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 1 400 Medlem sedan: 05-10-2003 Medlem nr: 2 402	CITAT (jo i �-bro @ 11-09-2015, 17:06) Jag f�rst�r inte din kommentar om l�nsamhet, du f�ruts�tter att en viss process g�rs i l�nsamhetssyfte och inte f�r att det fr�mjar ett visst �nskat resultat i sj�lva produktbearbetningen? Ja man f�r b�ttre betalt f�r virke av b�ttre kvalitet och den kvaliteten �r inte bara beroende av var tr�det har v�xt. En senvuxen fura som levt en bra bit norrut �r i alla fall r�tt v�rdel�st f�r vissa typer av konstruktioner om det snabbtorkas f�r folk vill inte betala s�rskilt mycket f�r exempelvis vridna och spruckna d�rr- och f�nsterkarmar. Och det �r v�l inget osunt i det?. Jag har generellt inget emot IKEA, f�r h�r �r ju relevant i sammanhanget om fol �r villig och betala f�r kvalitet. Tr�varuindustrin arbetar inte ideellt f�r att f�rvara och bearbeta produkter gratis till dem som �r n�jd med en skev bokhyllegavel fr�n IKEA f�r n�n femtiolapp i alla fall. Halaj! F�rst st�ller du en fr�ga, och sen svarar du p� den sj�lv! Allt i ett och samma inl�gg! P� br�dg�rdar kan man k�pa virke i alla m�jliga storlekar och dimensioner. Men bara i gran eller fura. Vill man ha r�tbest�ndigt virke tillhandah�lls tryckt s�dan. Men jag gillar inte s�dant �ckel-p�ckel, utan �r beredd att slanta upp rej�lt f�r att f� tr�sorter som �r naturligt r�tbest�ndiga. Men allmogen �r inte villig att betala extra f�r s�dant, och d�rf�r finns det inte att k�pa heller. F�rr i tiden skiljde s�garna p� k�rn-och splintved. Den b�sta veden (k�rnveden) gick till f�nster-och d�rrkarmar (med prisskillndad s�klart), men numera s�ljs f�nster med vilket skitvirke som helst. Ur led �r tiden. Det var b�ttre f�rr, och ju f�rr, desto b�ttre. //T

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 18:29 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	Men trycket finns ju i hela tr�det inte bara i roten. Det st�r inte att trycket bara finns i roten utan att det �r starkast d�r trycket finns allts� i stam och grenar tre meter fr�n toppen d�r "ventilerna" i form av kapill�rerna i gr�nmassan d�r trycket �r obefintligt. Rottrycket beh�ver inte ensamt jobba sig upp i kronan p� 30 meter h�ga tr�d. Kapar du tr�det finns fortfarande tryck i tr�det som antagligen pressar ut v�tskan (genom kapill�rerna om de h�ller �ppet och ev kapade grenar).�nden p� stammen brukar dock inte vara i n�rheten av att vattna lika mycket som stubben. Ditt resonemang visar inte att professorn sov utan att du l�ser slarvigt. V�n av ordning och som �r lite yrkesskadad i att vara petig med kausalitetskedjor (orsak och verkan bakom h�ndelser och fenomen) undrar d� varf�r? Det med trycket �r k�nd, testad och verifierad kunskap sedan l�nge, redan n�r jag hade biologi p� h�gstadiet och gick p� Mulleskola och jag �r inte purung. Visst man kommer inte ih�g allt men jag �r lite f�rv�nad �ver "jorden �r platt" reaktionen p� ett odlar forum (?).

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 20:16 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	Trycket f�ruts�tts vara proportionellt avtagande ut�t upp�t. Det kan dock bli obalans om n�gon gren v�xer ut och f�r blad med annan pigmentering. Blad utan, eller med mindre, pigmentering, dunstar ut mer vatten, d.v.s. har ventilerna mer �ppna om man s� vill och tryckes p�verkas och blir annorlunda i den grenen/kvisten j�mf�rt med andra normalpigmenterade (eller tv�rtom d�r variegerat tr�d eller buske skjuter normalgr�na skott). Om det d� beror p� att blad med lite eller inget pigment f�r slita h�rdare med fotosyntesen �r jag dock inte klar �ver men i f�rl�ngningen kan det bli obalans i hela tr�det/busken.

Tapio Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2015, 22:18 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 1 400 Medlem sedan: 05-10-2003 Medlem nr: 2 402	oj! //T Redigerat av Tapio: 11-09-2015, 22:37

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 22:18 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	CITAT (jo i �-bro @ 11-09-2015, 19:29) Men trycket finns ju i hela tr�det inte bara i roten. Det st�r inte att trycket bara finns i roten utan att det �r starkast d�r trycket finns allts� i stam och grenar tre meter fr�n toppen d�r "ventilerna" i form av kapill�rerna i gr�nmassan d�r trycket �r obefintligt. Rottrycket beh�ver inte ensamt jobba sig upp i kronan p� 30 meter h�ga tr�d. Kapar du tr�det finns fortfarande tryck i tr�det som antagligen pressar ut v�tskan (genom kapill�rerna om de h�ller �ppet och ev kapade grenar).�nden p� stammen brukar dock inte vara i n�rheten av att vattna lika mycket som stubben. Ditt resonemang visar inte att professorn sov utan att du l�ser slarvigt. V�n av ordning och som �r lite yrkesskadad i att vara petig med kausalitetskedjor (orsak och verkan bakom h�ndelser och fenomen) undrar d� varf�r? Det med trycket �r k�nd, testad och verifierad kunskap sedan l�nge, redan n�r jag hade biologi p� h�gstadiet och gick p� Mulleskola och jag �r inte purung. Visst man kommer inte ih�g allt men jag �r lite f�rv�nad �ver "jorden �r platt" reaktionen p� ett odlar forum (?). P� vanlig svenska, du svamlar. Jag orkar dock inte r�tta alla dina tokigheter nu, n�jer mej bara med en r�ttning. Du pratar om kapill�rer i gr�nmassan. �r det m�jligen bladens klyv�ppningar du menar s� skriv det. Mej veterligen finns det inga kapill�rer i bladen. Vad �r det f�r "tryck" du pratar om? Var skapas det? Storlek? Redigerat av Gossen Ruda: 11-09-2015, 22:20 -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 22:46 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Gossen Ruda @ 11-09-2015, 23:18) P� vanlig svenska, du svamlar. Jag orkar dock inte r�tta alla dina tokigheter nu, n�jer mej bara med en r�ttning. Du pratar om kapill�rer i gr�nmassan. �r det m�jligen bladens klyv�ppningar du menar s� skriv det. Mej veterligen finns det inga kapill�rer i bladen. Vad �r det f�r "tryck" du pratar om? Var skapas det? Storlek? Tokigheter? Kalla det vad du vill det finns s�kert professorer i neuropsykiatri som skulle finna dej ytterligt intressant, de skulle s�kert ha lite bokst�ver att ge dig. Fr�gor av tr�dskapare: 1) Drar l�v ur vatten ur f�llda tr�d? Svar: Nej, bladen drar inte vatten ur tr�d som fortfarande st�r p� rot och de f�r inte krafter som g�r det n�r de f�llts. Fr�ga 2) Finns n�got skonsamt s�tt att torka tr� snabbt utan att det spricker? Svar: Tr�et spricker f�r att v�tska f�rsvinner i snabbare takt �n tr�et justerar sig genom att krympa (tr� krymper inte p� l�ngden i fiberriktningen. Det finns antagligen metoder med vilket man kan torka tr� snabbt utan att f� den normala sprickbildningen. Skulle kunna t�nka att �nga och visst tryck skulle kunna funka men det blir r�tt kostsamt f�r annat �n mycket sm� m�ngder. Men f�r att svara utifr�n premisserna om vad genomsnittliga villa�garen har f�r m�jlighet att torka ett par ekstockar eller slanor snabbt utan att det blir sprickor...nja, knappast. men �r inte l�nsamhet ett problem f�r sl�jderiet s� kan man v�l bygga ett 15 meter l�ngt och en meter bred Attefallshus och inreda det som turkisk bastu till de f�llda tr�den. N�gon m�nad eller tv� kan s�kert sparas i torktid.

Huggorm Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	11-09-2015, 23:07 L�nk hit: #33
Moderator Antal inl�gg: 18 405 Medlem sedan: 27-01-2007 Medlem nr: 9 009	Skall man ha sm�bitar att snickra av kan man prova att torka i mikrov�gsugn. Men man f�r k�ra i perioder f�r tr�et blir ganska varmt och m�ste f� svalna emellan�t.

Tapio Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	11-09-2015, 23:12 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 1 400 Medlem sedan: 05-10-2003 Medlem nr: 2 402	CITAT (jo i �-bro @ 11-09-2015, 23:46) Tokigheter? Kalla det vad du vill det finns s�kert professorer i neuropsykiatri som skulle finna dej ytterligt intressant, de skulle s�kert ha lite bokst�ver att ge dig. Halaj! H�r, precis h�r, straffade du ut dig sj�lv. Dra! Hitta n�got annat forum. F�r h�r �r ditt snack inte OK. Alldeles oavsett dina kunskaper. //T

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 06:42 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Jag har l�rt mig n�got nytt idag. Det �r inte osmosen som suger upp vattnet i tr�den, det hj�lper dock till men f�rklaringen heter transpirationssug. Detta f�rklaras v�ldigt tydligt i den h�r videon. https://www.youtube.com/watch?v=9qC5umInt-k Det finns fler videor i samma serie. Jag vet inte om ber�ttaren �r professor men han �r duktig. Samma sak som jag har upprepat flera g�nger f�rklaras h�r, det �r bladen som suger upp vattnet. H�r finns en snabbsammanfattning. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/tekn...ticle232261.ece -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 07:40 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Tapio @ 12-09-2015, 00:12) Halaj! H�r, precis h�r, straffade du ut dig sj�lv. Dra! Hitta n�got annat forum. F�r h�r �r ditt snack inte OK. Alldeles oavsett dina kunskaper. //T Tapio, du st�llde en fr�ga p� vilken jag svarade utifr�n vad jag visste och kom ih�g fr�n det jag l�rt mig som liten. Detta omr�de �r inte mitt yrkesomr�de verf�r jag l�nkade till yrkesm�nniskors svar p� liknande fr�ga. D� kommer Gossen Ruda och kallar det "svammel" och argumentet till varf�r mitt svar till dig �r fel �r att han ju "k�nner det sj�lv". Gossen Ruda anv�nder avatar av en bild av ett barn men �r antagligen en medel�lders person. Och personer som g�r s� (tyv�rr �r de r�tt frekventa p� diskussionsforum av olika slag och jag har slutat vara �verseende, jag kallar en spade en spade och det �r ett st�rigt beteende som om det uppvisas i verkliga livet kan f� en arbetsgivare att undra om m�nniskan har DAMP). Du �r inte n�jd med svaret du fick, vilket i sig inte �r fel. Det framg�r inte hur de testar tr�dtrycken som skjutsar upp vatten, men jag �r inte s�ker p� att din teori heller �r r�tt. V�ningarna �verst i exempelvis Turning Torso eller h�gre hus f�r v�l alla vatten ur kranen n�r de �ppnar ventilerna. Men n�r du verkar l�sa s� selektivt f�r att erh�lla ett visst �nskat svar (som man inte kan ge om man inte vill p�st� n�got man antar vara osant) s� kanske det �r du som �r p� fel forum?!?! Jultomten i Rovaniemi kanske har n�got forum som inte konkursf�rvaltaren st�ngt?

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 07:46 L�nk hit: #37
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	CITAT (Gossen Ruda @ 12-09-2015, 07:42) Jag har l�rt mig n�got nytt idag. Det �r inte osmosen som suger upp vattnet i tr�den, det hj�lper dock till men f�rklaringen heter transpirationssug. Detta f�rklaras v�ldigt tydligt i den h�r videon. https://www.youtube.com/watch?v=9qC5umInt-k Det finns fler videor i samma serie. Jag vet inte om ber�ttaren �r professor men han �r duktig. Samma sak som jag har upprepat flera g�nger f�rklaras h�r, det �r bladen som suger upp vattnet. H�r finns en snabbsammanfattning. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/tekn...ticle232261.ece Det f�rklarar de i artikeln ocks� men bladen suger inte vattnet, vattnet sugs upp�t av undertryck. De, bladen, �ppnar vissa celler f�r att ta upp koldioxid och i den processen l�cker/avdunstar"/svettas de ut v�tska, s� uppst�r undertrycket.

jo i �-bro Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 08:02 L�nk hit: #38
Medlem Antal inl�gg: 130 Medlem sedan: 03-09-2015 Medlem nr: 82 615	Jag vet inte om inst�llningen till f�rklaringen av vissa processer grundas i aversion mot att man f�rklarar "levande ting" i tekniska termer men mycket �r r�tt mekaniskt reglerat utan att n�gon del av den levande indivien k�nner efter vad som beh�vs och ska g�ras, bland v�xter likv�l som m�nniskor med vissa genetiska variationer och avvikelser. De som s�kte och uppt�ckte dna strukturen hos m�nniskor i syfte att uppt�cka, f�rklara och d�rmed kunna ha st�rre m�jlighet att behandla sjukdomar som cancer med framg�ng b�rjade dessa experiment med v�xter, f�r att droppa ett namn, Lore Zech. Det l�ter tydligen f�r m�nga som en "ot�ck" syssla.

Aqvakul Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 08:18 L�nk hit: #39
Medlem Antal inl�gg: 94 312 Medlem sedan: 07-10-2007 Medlem nr: 12 751	Min gymnasiekemi r�cker inte f�r att f�rst� alla teknikaliteter. Men jag kan avl�sa pajkastningen. Lite on�digt kanske, det g�ller ju inte precis n�gon av de stora livsfr�gorna.... -------------------- Har du ocks� ett stort monster under s�ngen? zon 1

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	12-09-2015, 08:49 L�nk hit: #40
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	CITAT (jo i �-bro @ 12-09-2015, 08:46) Det f�rklarar de i artikeln ocks� men bladen suger inte vattnet, vattnet sugs upp�t av undertryck. De, bladen, �ppnar vissa celler f�r att ta upp koldioxid och i den processen l�cker/avdunstar"/svettas de ut v�tska, s� uppst�r undertrycket. Du har h�vdat att det �r r�tterna som med rottryck trycker upp vattnet i tr�det, har du �ndrat dig? Och hur det med kapill�rer resp klyv�ppningar? Du tycks anv�nda en massa fackuttryck fast p� fel s�tt. Du skriver "bladen suger inte vattnet, vattnet sugs upp�t av undertryck". Var uppst�r detta undertryck om inte just i bladen? Redigerat av Gossen Ruda: 12-09-2015, 08:50 -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 25-06-2026, 09:24

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon