CITAT (Helen i Skåne @ 26-01-2003, 20:55)
Jag tycker synd om Gudrun precis som jag gjorde med Mona. När det är en man som klantat sig handlar det aldrig om deras privatliv eller vad deras fru, 65 säger eller tycker de får inte ens vara med på bild. När det är en kvinna som gjort dumheter blir det alltid så mycket privata grejor och dumheter som inte har betydelse för själva "brottet"...DET tycker jag är fult för man är mer sårbar när ens nära och kära blir involverade, DE har ju inte gjort något, de råkar bara ha en mamma eller särbo eller nåt som gjort fel. Jag önskar Gudrun lycka till även om jag håller med Eva...
[COLOR=green]Exakt så känner jag också.
Det var samma känsla när jag lyssnade på P4 och hörde följande
som jag ju skrivit om tidigare:
Den Finske reportern namngav de manliga och tillade sedan nonchalant
" och så de där tjejerna " om de kvinnliga åkare som också är avstängda.
Lika var det när den unga kvinnan for till USA med sin dotter som hon "kidnappade" på dagis. Jag undrar - Hur ofta sätter man ut namn och bild på "förövaren" ens när det gäller brutala mord? Aldrig! vågar jag påstå - Inte åtminstone innan vederbörande är dömd i domstol - Visst ja - Förutom de fåtal unika gånger det handlar om kvinnliga gärningsmän.
Då lämnas (hängs) till och med hennes föräldrar ut. Sorgligt!
Undran som infaller - Har vi eg. hunnit så långt avseende jämlikhet? Tror inte det!