Hur f�r man b�st bort cigarettr�k p� uteplatsen? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

4 sidor

< 1 2 3 4 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Hur f�r man b�st bort cigarettr�k p� uteplatsen?, Det ryker fr�n min granne, vad g�ra?

Felix matte Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	02-05-2004, 20:02 L�nk hit: #41
Medlem Antal inl�gg: 14 005 Medlem sedan: 27-11-2002 Medlem nr: 429	Bygg ett plank eller en boda. Tips nr3... prata med grannen. Lycka till!

birgitek	02-05-2004, 20:15 L�nk hit: #42
G�ster	Jag vet, f�rbjud allt! R�kning, alkohol, bilar, flygplan, blommor, parfym, p�lsdjur, gr�smattor, plaskande font�ner, vindspel,vedeldning, musik, skrikande ungar m.m. Det mesta st�r n�gon. Framf�rallt f�rbjud f�glar, jag har f�gelfobi. �r livr�dd f�r dem p� samma s�tt som vissa �r livr�dda f�r ormar, spindlar med mera. Nej, allvarligt talat tycker jag nog att man f�r st� ut med lite st�rningar ibland och acceptera att vi alla �r olika och har olika vanor och ovanor. Birgit Ek

evarina Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-05-2004, 20:18 L�nk hit: #43
Medlem Antal inl�gg: 428 Medlem sedan: 16-04-2003 Medlem nr: 1 184	Svar till Mudan: Jag skulle s�tta upp ett skjul eller en t�t spalje som skydd mot r�ken. �r det mycket st�rande kan man klaga till f�reningen/�garen. Man har r�tt att g�ra som man vill med r�kning p� sin egen tomt, MEN man ska visa h�nsyn till sina grannar. Kan ni inte komma �verens om att de t ex bara r�ker i ena h�rnet av sin uteplats eller n�got i den stilen? Som inl�gg i r�kdebatten: Nej, det �r inte OK att r�ka hur som helst. Man m�ste faktiskt visa lite h�nsyn till sina medm�nniskor. Problemet med just r�k �r att man som medm�nniska inte kan undvika den, man blir p�tvingad ett missbruk som man inte vill ha. Om man �r t ex snusare s� drabbar man inte sin omgivning (mer �n att det �r �ckligt med prillor �verallt). Och det d�r med att sluta, det g�r om man vill!! och nuf�rtiden s� finns det massor med hj�lpmedel om man s� �nskar. Dessutom tycker jag att visst, r�kare har r�tt att r�ka, men jag har lika stor r�tt att SLIPPA r�ka!!

Ella Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-05-2004, 20:42 L�nk hit: #44
Medlem Antal inl�gg: 517 Medlem sedan: 22-04-2003 Medlem nr: 1 209	�ter en diskussion som ballar ur. Mudan undrade hur hon skulle g�ra f�r att bli av med r�kdoften fr�n grannarna... och s� blir det en helt annan diskussion. Mitt f�rslag till mudan �r att sn�llt och v�nligt prata med grannarna att h*n st�rs mycket av det och f�resl� dem att de r�ker p� en annan plats i tr�dg�rden s� att r�ken bl�ser till l�mpligare plats. Eller s� borde det fungera med ett t�tt vindskydd som styr r�ken �t ett annat h�ll, tex ett skjul som mudan sj�lv skrev. Jag har inte sj�lv n�gon erfarenhet av problemet s� ja �r teorretiker i det h�r fallet men jag tycker att det �r s� trist att en stilla enkel och oskyldig fr�ga ska komma bort bara f�r att det finns de som gillar att diskutera n�raliggande �mnen. -------------------- Ella

Fenja Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-05-2004, 22:06 L�nk hit: #45
Medlem Antal inl�gg: 11 272 Medlem sedan: 27-02-2004 Medlem nr: 2 892	�r det inte lite signifikativt p� n�got vis, att det f�rekommer oresonliga icke-r�kare h�r p� tr�den, men jag har inte sett r�ken av en slik r�kare?!! Fenja -------------------- "F�r l�nge sen dyrkade Egyptierna katten som en gud. Det har katten aldrig gl�mt."

evarina Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 08:26 L�nk hit: #46
Medlem Antal inl�gg: 428 Medlem sedan: 16-04-2003 Medlem nr: 1 184	Fenja: Det kan bero p� att r�karna inte f�r luften f�rpestad av icke-r�karna!! Varf�r ska jag finna mig i att bli p�tvingad ett missbruk jag sj�lv har valt bort? D�remot s� kan folk f� ha fest p� balkongen, borra i v�ggana, skjuta fyrverkerier, sprida g�dsel eller var tusan som helst bara det inte blir alltf�r ofta och de f�rvarnar om h�gljuda aktiviteter som sker sent p� vardagskv�llar.

Posse Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 09:08 L�nk hit: #47
Medlem Antal inl�gg: 2 137 Medlem sedan: 27-11-2002 Medlem nr: 432	CITAT (Fenja @ 02-05-2004, 23:06) �r det inte lite signifikativt p� n�got vis, att det f�rekommer oresonliga icke-r�kare h�r p� tr�den, men jag har inte sett r�ken av en slik r�kare?!! Fenja Antyder du att att r�kare �r mer toleranta mot icke-r�kare �n vice versa? Kanske tolerantare rent generellt? (Kul formulering det d�r med: "...jag har inte sett r�ken av en slik r�kare")

anna. Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 11:42 L�nk hit: #48
Medlem Antal inl�gg: 241 Medlem sedan: 18-04-2004 Medlem nr: 3 321	Jag f�rst�r att om man �r allergisk eller om man har grannar som kedjer�ker rakt mot en s� �r det jobbigt. Men om de bara r�ker som "normala" r�kare g�r? Jag brukar sitta ute r�tt mycket p� uteplatsen nu n�r det b�rjar bli varmt, kan sitta n�gra timmar. Och ibland kommer n�gon av grannarna ut och r�ker en cigarett, vilket tar ca 5 minuter, sen g�r de in igen. Personligen tycker inte jag att det �r ett s� stort st�rningsmoment, det �r s� kort tid det r�r sig om. Och n�r det �r utomhus s� blir r�ken mycket mer utsp�dd �n om det hade varit inomhus, och risken f�r r�kningsrelaterade sjukdomar fr�n s� utsp�dd r�k torde vara ganska liten. Som andra har p�pekat finns det m�nga fler st�rningsmoment fr�n grannar som jag personligen tycker �r mycket v�rre �n fem minuters r�k en g�ng i timmen. Till exempel n�r de borrar med betongborr i sovrumsv�ggen klockan nio p� morgonen (jag jobbar sent p� kv�llen och sover l�nge), s� att man m�ste ha �ronproppar f�r att inte f� ont i �ronen och riskera tinnitus. Men som sagt, om man �r allergisk mot r�k s� kan man ju prata med grannen och komma �verens om n�got. -------------------- www.uglyelephant.se

Ingo Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 12:18 L�nk hit: #49
Medlem Antal inl�gg: 723 Medlem sedan: 24-04-2003 Medlem nr: 1 235	CITAT (Copycat @ 02-05-2004, 20:21) Sj�lv spyr jag faktiskt �ver lukten av surstr�mming, hur kan en m�nniska �ta rutten fisk? Surstr�mming �r inte det minsta rutten. Den �r j�st. -------------------- H�lsningar Ingo, zon III

Kakaduan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 12:28 L�nk hit: #50
Medlem Antal inl�gg: 789 Medlem sedan: 28-01-2004 Medlem nr: 2 733	T�nk att s�dana h�r fr�gor alltid drar ig�ng rena kriget! Vi som inte r�ker �r ju inte "ute" efter n�gon! Vi vill ju inte j�vlas, men s�ger man n�got tar det alltid hus i helvete. I tidningen Metro diskuterades f�r ett tag sedan r�kf�rbud p� krogar och restauranger. Icke-r�karna ville ha totalt r�kf�rbud och r�karna ville �tminstone ha delar av lokalerna att r�ka i. D� skrev n�gon en sak som jag tyckte var s� bra: "Att till�ta r�kning i en del av en lokal �r som att till�ta att folk pinkar i en del av simbass�ngen". Jag tyckte att det var en bra illustration av problemet. Hej hopp fr�n en icke-r�kare som g�rna skulle se en l�sning som passar alla, men som inte kan komma p� en! Kakaduan

Fenja Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 12:36 L�nk hit: #51
Medlem Antal inl�gg: 11 272 Medlem sedan: 27-02-2004 Medlem nr: 2 892	Posse, ja, jag tror att r�kare �r betydligt mycket mer toleranta mot icke-r�kare �n tv�rt om. Den generella toleransen torde handla mer om var och ens grundl�ggande syn p� m�nniskor och omgivning. Jag fr�gar alltid om det �r okay att jag r�ker, till och med utomhus, om det �r icke-r�kare med. Jag har aldrig sett en r�kare bli s� kategoriskt hysterisk eller f�rd�mmande f�r att denne inte f�r r�ka, som icke-r�kare kan bli i en situation d�r det r�ks och s� vidare... Tr�kigast av allt �r n�r diskussionen f�rs borton allt f�rnuft av till exempel stadsbor i fotriktiga skor, med ergonomiskt korrekt utformad ryggs�ck som �r fylld med kravmat. Men de kanske har VALT, och inte p�tvingats, att bli f�rgiftade av bilavgaser, fabriksutsl�pp och annat i b�de luft och vatten och d� �r det v�l inte samma sak, eller? Fenja -------------------- "F�r l�nge sen dyrkade Egyptierna katten som en gud. Det har katten aldrig gl�mt."

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 12:59 L�nk hit: #52
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	Fenja. Det handlar inte om att icke r�kare ska vara lika toleranta som r�kare, det blir heldumt att st�lla upp fr�gan s�. Jag menar att vi som inte r�ker m�ste f� v�lja sj�lva om vi ska bli utsatta f�r r�k. Och d� kan man inte v�nda p� fr�gan som du g�r eller? Sedan �r det ju s� att bilavgaser fabriksutsl�pp och annat jobbar man med att f� en b�ttre milj� tex s� sitter det kattalysator p� bilarna i dag och olika filter p� fabriksskorsternarna, s� man kan inte bara s�ja att milj�n �r d�lig ni som bor d�r f�r skylla sig sj�lv. Samma sak �r det v�ll med olika droger i samh�llet iklusive tobak att det arbetas p� att f� ner drog andv�ndningen och p� sikt f� bort alla droger eller minska dom. -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

Posse Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 13:02 L�nk hit: #53
Medlem Antal inl�gg: 2 137 Medlem sedan: 27-11-2002 Medlem nr: 432	CITAT (Fenja @ 03-05-2004, 13:36) Posse, ja, jag tror att r�kare �r betydligt mycket mer toleranta mot icke-r�kare �n tv�rt om. Den generella toleransen torde handla mer om var och ens grundl�ggande syn p� m�nniskor och omgivning. Jag fr�gar alltid om det �r okay att jag r�ker, till och med utomhus, om det �r icke-r�kare med. Jag har aldrig sett en r�kare bli s� kategoriskt hysterisk eller f�rd�mmande f�r att denne inte f�r r�ka, som icke-r�kare kan bli i en situation d�r det r�ks och s� vidare... Tr�kigast av allt �r n�r diskussionen f�rs borton allt f�rnuft av till exempel stadsbor i fotriktiga skor, med ergonomiskt korrekt utformad ryggs�ck som �r fylld med kravmat. Men de kanske har VALT, och inte p�tvingats, att bli f�rgiftade av bilavgaser, fabriksutsl�pp och annat i b�de luft och vatten och d� �r det v�l inte samma sak, eller? Fenja Ha, ha, ha - det �r d� f�r v�l "att r�kare �r betydligt mycket mer toleranta mot icke-r�kare �n tv�rt om". Aprop� f�rnuft kommer jag att t�nka p� en typ r�dda-milj�n-kurs jag deltog i f�r n�gra deccenier sedan. P� undervisningspassen ondgjorde sig av naturliga sk�l alla deltagare �ver alla typer av milj�f�rst�ring och d�rmed f�rknippade h�lsorisker. Och p� rasterna stod r�karna och bolmade ikapp ute p� trappen.

Copycat	03-05-2004, 13:25 L�nk hit: #54
G�ster	�r det n�gon som funderat �ver hur m�nga skattekronor som g�r bort i Sverige om alla icker�kare fick som dom ville? Och kom nu inte med att r�krelaterade sjukdommar kostar si och s� mycket, dom som d�r i f�rtid vinner staten outbetalda pensionspengar p� ocks�. S� l�nge r�karna skall beh�va betala s� h�g skatt p� sin "last" s� skall ingen komma och s�ga att r�krelaterade sjukdommar kostar staten en massa. Skatten fr�n r�kare b�r t�cka den f�rlusten.

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 13:36 L�nk hit: #55
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	Kostnad f�r r�kare i samh�llet �r saxat R�kning kostar samh�llet minst 26 miljarder per �r Sjukv�rd och minskad produktion p� grund av r�kning kostar det svenska samh�llet minst 26 miljarder kronor varje �r. Det visar rapporten �R�kning - produktionsbortfall och sjukv�rdskostnader� av docent Kristian Bolin och professor Bj�rn Lindgren vid Lunds Universitets Centrum f�r H�lsoekonomi. De har p� uppdrag av Statens folkh�lsoinstitut. ber�knat r�kningens kostnader under �r 2001. Ber�kningarna bygger dels p� det produktionsbortfall som orsakas av r�kning genom sjukskrivningar, f�rtidspensioneringar och f�rtida d�dsfall och dels p� kostnaderna f�r sjukv�rd av de m�nniskor som drabbats av r�krelaterade sjukdomar. Studien �r begr�nsad till �ldersgruppen 35-84 �r. Det �r endast kostnaderna f�r cigarettr�kning som ber�knats. Orsaken �r att det �r cigarettr�kningens h�lsoeffekter som �r b�st kartlagda och d�rf�r ger det tillf�rlitligaste underlaget f�r kostnadsber�kningar. Av samma sk�l ber�knas kostnaderna endast f�r ett begr�nsat antal sjukdomar vars samband med r�kning s�kerst�llts av den epidemiologiska forskningen. Dit h�r cancer i �vre luftv�garna, lungorna, bukspottk�rteln, njurarna och urinbl�san, sjukdomar i andningsorganen som kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, lunginflammation och de vanligaste hj�rt- och k�rlsjukdomarna. P� grund av begr�nsningarna blir uppskattningen av kostnaderna f�r produktionsbortfall och sjukdom mycket f�rsiktig. Under 2001 ber�knas omkring 7 000 m�nniskor i Sverige ha avlidit som f�ljd av sin r�kning. Det motsvarar 90 000 f�rlorade levnads�r och 12 000 arbets�r. 1 200 personer f�rtidspensionerades p� grund av skadeeffekter av r�kning. Det motsvarar 4 500 f�rlorade arbets�r. F�r sjukv�rden medf�rde r�kningen 73 000 v�rdtillf�llen och 570 000 v�rddagar i sluten sjukv�rd. De medicinska skadeverkningarna av r�kningen kostade 8,2 miljarder. Kostnaderna f�rdelas p� f�rlorade arbets�r med sex miljarder kronor och p� h�lso- och sjukv�rdskostnader med 2,2 miljarder. Summan 8,2 miljarder motsvarar 34 procent av kostnaderna f�r de sjukdomar som har ett s�kerst�llt samband med r�kning och motsvarar 2,6 procent av kostnaderna f�r alla sjukdomar. Ut�ver detta ber�knas 18 miljarder kronor i kostnader f�r sjukskrivningar tillkomma. Den samlade kostnaden blir 26 miljarder kronor. Det �r 6,7 procent av v�rdkostnader och produktionsbortfall p� grund av samtliga sjukdomar i Sverige 2001. Ber�kningarna visar hur mycket st�rre produktionen och hur mycket mindre sjukv�rdskostnaderna skulle ha kunnat vara i Sverige om ingen r�kte. - Kostnaderna f�r r�kningen �r oacceptabelt h�ga, s�rskilt med tanke p� att de skulle g� att f�rebygga, s�ger generaldirekt�r Gunnar �gren, Statens folkh�lsoinstitut. �tg�rder mot tobaksbruket tillh�r de mest kostnadseffektiva insatser som finns att tillg� f�r att f�rb�ttra folkh�lsan. Alla investeringar i arbetet med att minska r�kningen blir synnerligen l�nsamma. Texten finns h�r f�r den som vill l�sa mera http://www.tobaksfakta.org/view.asp?id=2007 -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

Copycat	03-05-2004, 13:45 L�nk hit: #56
G�ster	Andersen ! Du som �lskar att s�tta in saxade saker. Hur mycket betalar Svenskarna i tobaksskatt? Det vore kul att se skilnaden. Det du belyser �r enbart negativa saker. Hur m�nga �r sysselsatta i tobaksindustrin i Sverige? Vad skulle det kosta staten om man totalf�rbj�d r�kning i form av arbetsl�shet och f�rlorad tobaksskatt? �terkom g�rna n�r du har dessa svar ocks�, Andersen.

andersen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 14:09 L�nk hit: #57
Medlem Antal inl�gg: 4 131 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 51	copycat.�r 2002 s� var tobaks skatten ca 8miljarder. men i dag �r den l�gre pga anpassning till EUs regler 1januari 2004. �vriga fr�gor �terkommer jag till.( m�ste logga ut nu) -------------------- Problemet �r inte de onda m�nniskorna utan de goda m�nniskornas tystnad. Martin Luther King. Oerh�rda summor har l�mnat v�lf�rdssystemen genom de skattel�ttnader som nu genomf�rs och inte m�nga opponerar sig. Gunilla T. Att inte cykla �r att g� f�r l�ngt. Redigerat av andersen: Idag, 45929 g�nger.

Copycat	03-05-2004, 14:16 L�nk hit: #58
G�ster	Andersen ! Cigaretterna har INTE blivit billigare sen ny�r. Det skulle vara �nsket�nkande att staten skulle g� med p� en skattes�nkning av tobak. Inte heller alkoholskatten h�ller samma m�tt som resterande EU. Jag tycker att vi tappat tr�den p� n�got vis. Problemet �r ju inte bara skaderiskerna f�r r�kare/passiva r�kare, utan vad man skall g�ra �t obehaget. Jag s�ger som tidigare , �r man s� mycket allergisk mot grannens r�k, s� kanske man b�r se sig om efter ett l�mpligare boende. Men det var ju inte ens der som efterfr�gades fr�n b�rjan, utan vad tar bort r�klukten.

Copycat	03-05-2004, 14:19 L�nk hit: #59
G�ster	F�rresten, approp� borttappade tr�dar. Det verkar som att Andersen �r expert p� borttappade tr�dar.

Fenja Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-05-2004, 14:23 L�nk hit: #60
Medlem Antal inl�gg: 11 272 Medlem sedan: 27-02-2004 Medlem nr: 2 892	En fr�ga till Andersen: Hur m�nga av de som d�tt av "r�kningens skadeverkningar" skulle ha d�tt �nd�, p� grund av predisposision f�r att f� den sjukdom de avled av? DET �r en fr�ga som jag vet att vakna forskarteam studerar n�rmare, har dock ej tagit del av vad de kommit fram till �nnu. Men du vet kanske det med...? Mvh Fenja -------------------- "F�r l�nge sen dyrkade Egyptierna katten som en gud. Det har katten aldrig gl�mt."

G� till: Sm�prat

4 sidor

< 1 2 3 4 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 03-09-2025, 11:16

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon