Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          3 sidor V  < 1 2 3 >  
          Skriv svarNytt inlägg
          > ni 30+ som hade en jobbig ungdom..., skulle vilja prata med nån...
          Ella
          Inlägg 09-05-2004, 08:53
          Länk hit: #21


          Medlem
          Antal inlägg: 517
          Medlem sedan:
          22-04-2003
          Medlem nr: 1 209



          Hej Martina

          Missförstånd händer varje dag så det är helt okej wub.gif

          Jag kan inte lova att tolvstegsprogrammen kan hjälpa just dig men det finns oerhört många som får hjälp av dem. Al-anon som jag är med i finns i 100 länder, inte hade det varit så stort om det inte hade hjälpt. Det älsta tolvstegsprogrammet började på 50 talet. Tolvstegsprogram är ett mycket väl beprövat koncept.

          I tolvstegsprogrammen jobbar man med sig själv, framför allt med sina relationer och när man fungerar bättre i relatoner så brukar ångest och sånt minska på köpet. Bara att sitta i grupp och upptäcka att man inte är ensam om sina egengheter är fantastiskt. Och den biten som du efterlyser någon som har varit med längre som berättar hur den gjorde och om vad den har vunnit, det är fantastiskt.

          Jag vet inte riktigt vad jag ska berätta det är så stort och så annorlunda jäntemot allt annat.

          Jag tror ju att OA säkert är som klippt ch skuret för dig, men det är ju inte så stort i sverige, har du tur och du bor i en storstad så finns det kanske där. Jag hittar inte ens någon hemsida som hör till dem... men de finns i min stad...

          Annars så är det ju faktiskt inte så hånket, det finns säkert ett tolvstegsprogram i närheten som du fyller kriterierna för att gå in i. ACoA som tex är till för alla som vuxit upp i en dysfunktionell familj. Hur många har egentligen vuxit upp i en riktigt välfungerande famil?!

          http://www.acoa-sverige.org/

          Al-anon (börjar jag bli tjatig) som är till för alla som är anhöriga eller vänner till alkolister. Med tanke på att 10% av befolkningen är alkolister och att alla har en mamma och en pappa och mormor och morfar, klasskompisar och arbetskamrater osv i all oändlighet. Finns det verkligen någon som inte har någon... Det viktiga är att man kan känna sig hemma i sin grupp och att man känner igen sig i deras erfarenheter.

          Grundstrukturen för ett möte brukar se likadan ut i alla grupper, vissa variationer finns. Först läses en välkomsttext, sedan läses de tolv stegen och många grupper läser även de tolv traditionerna. Efter detta introdocueras dagens tema med någon sorts text. Temat kan vara tex ett steg eller ett fritt tema eller en tradition. Fritt tema kan vara nästan vad som helst, det går liksom inte att rama in. Efter att temat introduceras så börjar delningarna; där varje enskild medlem får en chans att prata om temat eller om något annat som ligger varmt om hjärtat just då. Ingen avbryter. Vill man inte säga något så räcker det att man säger sitt namn och sin anknytnning till problemet tex; Hej jag heter Ella och min XXX är alkolist. Efter delningarna avslutas mötet med en avslutningstext och min grupp och många andra läser även sinnesrobönen.

          http://www.al-anon.a.se/

          Jag har läst dina inlägg och jag ser en människa som har det jättejobbigt men också en människa som är motiverad och lägger mycket energi och tid på sin kamp för att må bättre. Jag tror visst att du kommer att lyckas men att det kommer att ta tid.

          Det enda rådet som jag verkligen vill ge dig är att: ge det du prövar tid. Just det rådet var det viktigaste för mig när jag började i mitt tolvstegsprogram. En kvinna sa till mig; du ska bestämma dig för att gå 10 gånger eller vartenda gång fram till jul eller något sånt. Och visst kom prövningen. 4 gången jag gick tror jag att det var som det var ett tema som jag inte stod ut med. Jag visste att det skulle komma en sådan gång så jag gick dit även nästa vecka och sedan dess har jag aldrig ångrat det.

          smile.gif smile.gif smile.gif

          Har du fler frågor får du gärna fråga mig! Du får också gärna maila till mig om du vill.

          Styrkekramar från Ella


          --------------------
          Ella
           
          Citera
          MariaS
          Inlägg 09-05-2004, 10:54
          Länk hit: #22


          Medlem
          Antal inlägg: 12 573
          Medlem sedan:
          05-03-2004
          Medlem nr: 2 930



          Hej Martina.
          Jag återkommer igen. Du ska vara glad att du har föräldrar som ställer upp. Min mor slutade bry sig när jag var fem år, samtidigt som hon slängde ut min far och vägrade honom att träffa oss barn!

          Ändå har jag kämpat hela mitt liv för att få någon form av bekräftelse?! Detta var anledningen till att jag slutade äta och sova.

          Jag vet hur trött och slut du känner dig. När jag började i min trädgård, ska du inte tro att det gick över en helg inte. Utan det började, liggandes på en filt bredvid en rabatt, där jag låg och "påtade" med en gaffel i ogräset. Efter ett tag, började jag packa en picknickkorg som jag tog med mig ut runt hörnet. Där låg jag med min gaffel, tuggade lite försiktigt på en macka och rensade några kvadratdm till.

          I slutändan tog det hela ett år och tio månader att komma tillbaka som en normal (?!) människa.

          Att prata om sina problem med människor som förstår, hjälper enormt. Särskilt om de har gått igenom något liknande.

          Du får jättegärna maila till mig, bara att någon LYSSNAR är halva processen.

          MariaS
           
          Citera
          kerstin z5-6
          Inlägg 09-05-2004, 14:28
          Länk hit: #23


          Medlem
          Antal inlägg: 21 879
          Medlem sedan:
          10-01-2003
          Medlem nr: 559



          Suck , ja jag har förstått att den är bedrövligt med vårdinsatser för ungdomar idag ...Tur att du hittat alternativ som hjälper till-
          Det viktiga är att du känner att det fungerar smile.gif


          --------------------
          Kerstin

          Ut sementem feceris, ita metes
          (Cicero)
           
          Citera
          La Strega
          Inlägg 09-05-2004, 16:26
          Länk hit: #24


          Medlem
          Antal inlägg: 469
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 307



          Känner att jag borde skriva nånting nu när så många bryr sig..(tack för det!) men det är såhär att jag har en väldigt jobbig dag idag...så jag väntar nog tills imorn med svaren....orkar inte med det idag...blir för mycket...hoppas det är ok.... sad.gif


          --------------------
          Martina I Motala Zon 2
           
          Citera
          cala98
          Inlägg 09-05-2004, 19:11
          Länk hit: #25


          Medlem
          Antal inlägg: 335
          Medlem sedan:
          08-02-2004
          Medlem nr: 2 784



          Hej Kämpe!
          Du behöver inte svara, försök att få i dig all omtanke som du får. Jag känner så starkt för dig. Kramar från Cala och kaninerna
           
          Citera
          magiana
          Inlägg 09-05-2004, 19:42
          Länk hit: #26


          Medlem
          Antal inlägg: 232
          Medlem sedan:
          10-03-2004
          Medlem nr: 2 970



          Du kommer att klara det här. Det är okej att inte orka ibland. Vägen till tillfrisknande kommer att gå upp och ner, men glöm inte bort att berömma dig själv när du gör framsteg, även om det är pyttelitet. Det kan vara svårt att berömma sig själv, man tror kanske att man är självgod då, men det är man inte. Försök också att vara snäll mot dig själv, man måste inte ha skyhöga krav på sig själv. Varje pyttesteg räknas ju.

          Det finns ett ordspråk som säger ungefär såhär: "Ju större svårigheter man övervinner, desto ljuvare är segerns sötma!"
           
          Citera
          La Strega
          Inlägg 09-05-2004, 19:55
          Länk hit: #27


          Medlem
          Antal inlägg: 469
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 307



          Ush jag är så trött på mig själv...hade ju lyckats öka upp maten å tills igår var allt rätt okey...men sen så har jag läst massor på internet om pollenallergi (är allergisk mot björk tror jag) och korsreaktioner å de står att man kan bli dålig av massa mat när man har pollenallergi...fram tills för ett par dagar sen bestod min kost av müsli/flingor med sojamjölk, tomatsoppa och broccolisoppa (det enda jag visste var okey) men nu så stod det att pollen korsar med soja, tomat o broccoli...så nu kan jag inte äta det längre...fasst jag levt på det i över en månad å inget har hänt så vågar jag inte nu bara för att det stod så...
          så idag köpte mamma havremjölk...vad gör jag då? jo jag letar på internet för att se om det går att vara allergisk mot havre, samtidigt som jag sitter å äter havremjölk med flingor, och jovisst kunde man vara allergisk mot det! fick världens ångestattack och har inte rört mer av havredrycken (trots att inget hände och att jag har havregryn i müslin som jag ätit varje dag)
          hittade även en artikel om majsallergi, så flingorna är oxå jobbiga nu....

          ush såna här dagar vill jag bara dö...är så jävla trött på mig själv...ja menar sån här var jag inte för en vecka sedan? varför ska jag va sån nu? och det är ju helt sjukt! jag VET ju att jag tål maten, endå vågar jag inte äta för att de finns de som reagerat....
          och pga av att det blivit så ångestladdat med maten senaste dagarna så har jag knappt ätit nånting idag...och då får jag ångest över det med, vill inte hamna i det tillståndet att jag inte äter alls igen...det är så förbannat jobbigt att börja äta igen...å nu när jag var på god väg...så bara rasar allt igen....

          Orkar inte mer... sad.gif


          --------------------
          Martina I Motala Zon 2
           
          Citera
          magiana
          Inlägg 09-05-2004, 20:06
          Länk hit: #28


          Medlem
          Antal inlägg: 232
          Medlem sedan:
          10-03-2004
          Medlem nr: 2 970



          Har du kollat vilka symptom man får av en allergisk reaktion? Jag tror, helt utan att veta, att du blir inte dålig i magen av en allergisk reaktion.

          Kämpa på bara! Det kommer att ordna sig.
           
          Citera
          La Strega
          Inlägg 09-05-2004, 20:10
          Länk hit: #29


          Medlem
          Antal inlägg: 469
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 307



          Jo jag har gjort det....har en bok där det står att man kan vara allergisk mot alla livsmedel, och att man kan bli dålig (det där ni vet).
          ush jag får sån ångest...vågar inte äta alls snart...idag har jag bara fått i mig "silverthé"(vatten me socker) och bröd med mjölkfritt margarin på...=(


          --------------------
          Martina I Motala Zon 2
           
          Citera
          Lena N
          Inlägg 09-05-2004, 21:20
          Länk hit: #30


          Medlem
          Antal inlägg: 807
          Medlem sedan:
          15-11-2002
          Medlem nr: 361



          CITAT (La Strega @ 08-05-2004, 21:16)
          har mått dåligt sen jag var 13år (fyller 18 snart)  

          Om det är någon hjälp för dig att veta det, så är de åren de värsta i livet! Sedan blir det bara bättre och bättre. Iallafall för den som kämpar som du.

          Själv blir jag snart 60 och har fått mina smällar i livet precis som alla andra. Dock har jag ingen erfarenhet av problem som liknar dina. Mina bästa må-bra-medel är katt och trädgård. Båda har du ju redan upptäckt själv.

          Om du har svårt för mat som är "misstänkt" för det ena eller andra så kanske du ska prova s k Stenåldersmat. Jag har hållit på med den ett halvår och tycker den verkar bra. Riktigt hur bra vet jag inte eftersom jag syndar en hel del. rolleyes.gif

          Inser att de flesta här har gett bättre råd än jag, men vill ändå dra mitt lilla strå till stacken.

          Ta en dag i taget och njut av allt positivt som du kan hitta.


          --------------------
          Lena
          Norra Skåne, zon 2-3

          "Jordens frukter tillhör alla, men jorden tillhör ingen" Rousseau.
           
          Citera
          råse-marie
          Inlägg 10-05-2004, 06:55
          Länk hit: #31


          Medlem
          Antal inlägg: 1 182
          Medlem sedan:
          10-04-2004
          Medlem nr: 3 210



          Citat:
          blev erbjuden medicin igen, vägrade, men jag gick med på samtalsterapi bara för att de skulle sluta tjata..

          Hej La strega!

          Funderar lite på vad du skulle få och varför du vägrar.
          Tycker inte att man ska gå med på samtalsterapi bara för att få slut på tjatet, utan för att man tror på det och att man har förhoppning på att det ska hjälpa.

          Tycker att det verkar som att du har många som försöker hjälpa dig.
          man får bara se upp så det inte blir för mycket så att DET stressar en!
          Vissa behandlingar tar det ju lång tid innan man ser resultat,så man måste tro på varje sak man ger sig in på annars tror jag aldrig att det funkar!!!

          Skulle ni kunna försöka att ta bort datorn så du inte kan slå upp alla konstigheter förrän du återfått krafterna och blivit bättre????

          Hoppas du snart mår lite bättre så du kan ta dig ut .....tänk att ligga i hängmattan under skuggan av ett träd och läsa en bra bok
          rolleyes.gif
          Kram från Råse-marie = Rose-marie
           
          Citera
          Ingrid på Västku...
          Inlägg 10-05-2004, 07:11
          Länk hit: #32


          Medlem
          Antal inlägg: 5 498
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 20



          CITAT (Lena N @ 09-05-2004, 22:20)
          CITAT (La Strega @ 08-05-2004, 21:16)
          har mått dåligt sen jag var 13år (fyller 18 snart)  

          Om det är någon hjälp för dig att veta det, så är de åren de värsta i livet! Sedan blir det bara bättre och bättre. Iallafall för den som kämpar som du.

          Kan bara understryka det utan att ha haft problem och sjukdomar av sådan magnitud själv. Vill aldrig nånsin tebaks till 16-25 årsåldern, det var och för
          mig helt ovetandes när den pågick den värsta tiden ....

          Kan bara understryuka att motion/kroppslig rörelse (nån form som Du kan tycka om) samt avkopplign trädgård/Natur är mycket bra vägar att ta.....

          Hälsar Ingrid
           
          Citera
          Posse
          Inlägg 10-05-2004, 08:34
          Länk hit: #33


          Medlem
          Antal inlägg: 2 137
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 432



          CITAT (La Strega @ 08-05-2004, 23:04)
          Kerstin z5-6: Jag har gått på barn o ungdoms-psyk sen jag var 14...har gått på vanlig samtalsterapi hos flera olika terapefter + att jag provat KBT, men det funkade inte alls med terapeften, det fanns inte fler och jag fick inte gå på vuxenpsyk. käkade antidepp i 2år som inte hjälpte, slutade med dem för 1½år sedan...har blivit erbjuden lugnande +sömntabletter (trots att jag inte har sömnproblem!?) har inte varit på bup på 1½år förutom nån gång ibland så jag får sjukintyg(=pengar)

          Blev inlagd 3dygn med dropp för 6veckor sen (var totalt uttorkad, kunde inte stå på benen =( ), (de la in mig i en skrubb utan fönster och tv på hjärtavdelningen pga av platsbrist) de skickade hem mig fasst jag knappt kunde stå upp utan hjälp, jag fick i mig nån deciliter vätska om dagen och åt ingenting.
          Pga av att jag var inlagd så vill de ju att man gör återbesök efter nån månad (förra veckan), blev erbjuden medicin igen, vägrade, men jag gick med på samtalsterapi bara för att de skulle sluta tjata...får nog brev med en tid i veckan som kommer.....
          så bra hjälp får man av sjukvården i motala...

          Det är en cynisk och grym nyliberal politik när politikerna - medan de ständigt gnäller om att folk är för mycket sjukskrivna - systematiskt skär ner möjligheterna att få vård... och god sådan. mad.gif

          Personligen rekommenderar jag att du ska ta till vara möjligheterna att få gå i samtalsterapi, sådan har jag goda erfarenheter av. smile.gif Visserligen kan det ofta kännas motigt de första åren wink.gif men torde vara klart att föredra framför piller, som kanske mest tjänar till att bedöva.
           
          Citera
          Nanna
          Inlägg 10-05-2004, 09:18
          Länk hit: #34


          Medlem
          Antal inlägg: 384
          Medlem sedan:
          26-06-2003
          Medlem nr: 1 783



          Hej... Jag vet inte om du redan har sett denna sida, eller om det kanske inte är något du vill se, eller tror hjäler. Men jag kollade runt och hittade SME Svensk Mötesplats för Emetofober. Men där står det mycket information (som du säkert vet) Och det finns en liten gästbok... Om du vill kan du ju titta på den:
          http://medlem.spray.se/sme/

          //Nanna


          --------------------
          * Dalarna i mitt hjärta.
           
          Citera
          ah56
          Inlägg 10-05-2004, 10:33
          Länk hit: #35


          Medlem
          Antal inlägg: 448
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 314



          Usch lilla gumman vad du har det jobbigt. På föräldranätet finns massor med snack och väldigt många är där inne. Det finns t.ex ett snack för "barn och föräldrar med ätstörningar" och massor av andra. Man behöver inte vara förälder för att delta i dessa. Det verkar också vara många experter och öven folk med egen erfarenhet både som förälder till barn med problem(inte bara småbarn) och att vara vuxen med problem. Du kan ju kolla.

          Ange en titel på hemsidanHoppas du kan finna någon som kan hjälpa dig.
          Många kramar Annika i Mölndal


          --------------------
          Annika i Mölndal Zon 2
           
          Citera
          La Strega
          Inlägg 10-05-2004, 13:57
          Länk hit: #36


          Medlem
          Antal inlägg: 469
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 307



          jobbig dag idag med..har fortfarande inte vågat äta annat än bröd...=(

          orkar inte svara på så mycket just nu....men jag svarade på ett mail om möjliga orsaker till min fobi nyss, och tänkte att jag kan ju lika gärna lägga upp svaret här oxå...nån kanske kommer på nåt...:


          vi har flera teorier om det där...

          en teori som jag kommit fram till med hjälp av ett medium:
          Hon sa att jag varit indian i ett tidigare liv, en ung krigare som dog i strid. En annan kvinna jag prata med sa att jag kanske blev skjuten/knivhuggen i magen och att det igentligen inte var meningen att jag skulle dö då, så det blev liksom inte färdigt, alltså måste jag gå igenom det här (har lite svårt att förstå själv men du kanske fattar på ett ungefär?)

          En annan teori:
          Med hypnosterapeften kom vi fram till att det hände nånting vid min födsel +när jag var 4år som har gett upphov till detta...
          och jag hade en väldigt dramatisk födsel, kom ut alldeles för snabbt och blev antagligen chockad för jag skrek inte eller nånting. och när jag var 4år blev jag svårt sjuk i maginfluensa +att mamma fick missfall det året +att min kusin (13år gammal och bästis med min storebror) dog, så det hände mycket det året.

          Har väl alltid haft emetofobi mer eller mindre men när jag var yngre kunde jag hantera det...när jag var 13 hade jag en kompis med bulimi!
          men för snart två år sedan blev jag svårt sjuk, njurbäckeninflammation, mådde jättedåligt (fasst "det" hände inte), men det var en ordentlig pers...och vintern efter var det ju sån maginfluensaepedemi och media tjatade om det varje dag och de skrämde upp mig rejält, vilket resulterade i att jag isolerade mig mer och mer, blev bättre framåt sommaren men sen i höstas var jag livrädd för att det skulle bli likadant igen, gick och oroade mig hela tiden vilket resulterade i magkatarr som bara blev värre å värre, åt mindre å mindre å slutade till sist å sen har det fortsatt så...har inte ätit en "Normal" måltid sen typ september...å jag som älskar mat igentligen! =(


          --------------------
          Martina I Motala Zon 2
           
          Citera
          La Strega
          Inlägg 10-05-2004, 14:05
          Länk hit: #37


          Medlem
          Antal inlägg: 469
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 307



          Ang. ålder och psykiska besvär; många som sagt att jag antagligen har mitt jobbiga nu och bara jag väl tar mig igenom det så kommer jag få må bra resten av livet....men det känns ju inte som nån tröst just nu...hur ska jag stå ut? när kommer vändningen? hur? vad ska jag göra? jag kommer ju svälta ihjäl om inte annat om jag inte får bukt på mina hjärnspöken snart!!?

          Ang SME: jo jag känner till dem...men som ni säkert märkt har jag väldigt svårt att prata/läsa/skriva om det där jag är rädd för...och på den sidan står det ju om det överallt, hela tiden..å de otäcka orden..."det" =( så jag har svårt för den sidan...men den har varit en hjälp för mina föräldrar..

          ska kolla den där föräldrasidan sen...

          Ang samtalsterapi, orkade inte stå på mig...men jag testar väl en gång ialf...kanske går jättebra, vem vet? om inte annat så fyller jag 18 om 2veckor och då kan jag säga nej utan att det blir tjat.*längta*

          Ang motion: vet att det är jättebra men jag kan inte nu..

          tack för alla tips!


          --------------------
          Martina I Motala Zon 2
           
          Citera
          Posse
          Inlägg 10-05-2004, 14:10
          Länk hit: #38


          Medlem
          Antal inlägg: 2 137
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 432



          CITAT (La Strega @ 10-05-2004, 14:57)
          ....

          Har väl alltid haft emetofobi mer eller mindre men när jag var yngre kunde jag hantera det...när jag var 13 hade jag en kompis med bulimi!
          men för snart två år sedan blev jag svårt sjuk, njurbäckeninflammation, mådde jättedåligt (fasst "det" hände inte), men det var en ordentlig pers...och vintern efter var det ju sån maginfluensaepedemi och media tjatade om det varje dag och de skrämde upp mig rejält, vilket resulterade i att jag isolerade mig mer och mer, blev bättre framåt sommaren men sen i höstas var jag livrädd för att det skulle bli likadant igen, gick och oroade mig hela tiden vilket resulterade i magkatarr som bara blev värre å värre, åt mindre å mindre å slutade till sist å sen har det fortsatt så...har inte ätit en "Normal" måltid sen typ september...å jag som älskar mat igentligen! =(

          Funkade det så att du var så rädd för att ev behöva spy, så att just därför oroade du dig till magkatarr? unsure.gif

          Ang samtalsterapi vill jag tillägga att jag tror det är bra att man läser mycket om samtalsterapi, psykoanalys o.dyl. så att man förstår hur det går till och funkar. smile.gif
           
          Citera
          kerstin z5-6
          Inlägg 10-05-2004, 14:28
          Länk hit: #39


          Medlem
          Antal inlägg: 21 879
          Medlem sedan:
          10-01-2003
          Medlem nr: 559



          Samtalsterapi fungerar inte bättre för att man läser om det, eftersom det är en känslomässig process och inte så mycket en interlektuelll .

          Du vet att det du är rädd för -är på många sätt ologiskt ,men oron viker inte för det .

          Samtalsterapi fungerar inte om man inte känner att"detta är rätt för mej " -då är det bättre med en annan , alternativ modell
          Kognitiv beteendeterapi är INTE samtal i den bemärkelsen .
          Däremot finns det många varianter inom det gebietet och det är tråkigt att du inte hittat rätt person ännu .Men ge inte upp.

          Sen tycker jag att vi ska undvika att skriva det ordet som Martina inte klarar att läsa .

          Även om det kan vara en viss träning" att se det så är du nog inte mogen för det just nu

          Hoppas du har en bättre dag snart smile.gif


          --------------------
          Kerstin

          Ut sementem feceris, ita metes
          (Cicero)
           
          Citera
          Posse
          Inlägg 10-05-2004, 16:47
          Länk hit: #40


          Medlem
          Antal inlägg: 2 137
          Medlem sedan:
          27-11-2002
          Medlem nr: 432



          CITAT (kerstin z5-6 @ 10-05-2004, 15:28)
          Samtalsterapi fungerar inte bättre för att man läser om det, eftersom det är en känslomässig process och inte så mycket en interlektuelll .

          Du vet att det du är rädd för -är på många sätt ologiskt ,men oron viker inte för det .

          Kanske feltolkade du mig - jag syftar på att det (enligt min erfarenhet) kan kännas mycket lättare att acceptera, tillgodogöra sig och uppskatta samtalsterapi som behandlingsform om man läser på ordentligt om företeelsen, och kanske läser om mängder andra som haft stor glädje av det.

          Annars kan det nog tyvärr vara lätt att uppleva terapeuten som en okänslig, snokande plågoande som kanske nästan alltid tar upp just sådant som man har allra, allra svårast att prata om. I Martinas fall handlar det väl om "spyfobin" och vad den ha för orsaker... och hur den kan botas. Vilket den naturligtvis kan! smile.gif
           
          Citera

          3 sidor V  < 1 2 3 >
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 04-09-2025, 04:02
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon