| |
|
  |
Svärmor..., vad gör man? |
|
|
|
|
23-05-2004, 13:02
|

Medlem
Antal inlägg: 660
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 402

|
Hej Sia!
Jag förstår vad du menar. Exakt så där skulle min kära svärmor kunna göra.
Alla ni som har ett bra förhållande till era svärmödrar/-fäder/-söner/-döttrar kan skatta er lyckliga.
Nu fungerar tyvärr inte alla människor så att de frågar först och ger sen. Men är det verkligen rimligt att ge bort en massa överblivna saker som man själv inte vill ha och sen inte kunna ta ett vänligt "nej tack, det var snällt, men det här vill vi inte ha"?
--------------------
Kattgräs zon 3 (tror jag)
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 13:57
|

Medlem
Antal inlägg: 2 142
Medlem sedan: 09-01-2004
Medlem nr: 2 667

|
Tänk så glad jag blivit......att någon tänkt till för vår trevnads skull! Jag hade tacksamt tagit emot och bytt ut allteftersom jag hade annat att stoppa i jorden..... Tänk så glad jag varit......om jag hade haft en svärmor, i livet.....
--------------------
CITAT * Gardening - Nature's Prozac *
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 15:27
|
Medlem
Antal inlägg: 2 745
Medlem sedan: 09-03-2003
Medlem nr: 882

|
Heta känslor bara ordet svärmor nämns.
Det beror väl på att de flesta av oss har eller har haft en svärmor och är eller kommer att bli en svärmor.
Eftersom det är människor som står oss nära som är berörda så vill vi ju att det skall vara bra.
Men varför förhastade omdömen om andra. Bara för att det finns dåliga svärmödrar så behöver ju inte alla som är svärmödrar ta åt sig. Det finns faktiskt sagolika svärmödrar med lika fina svärdöttrar med god kontakt.
Det finns sagolika svärmödrar med bortskämda otacksamma svärdöttrar med dålig kontakt.
Det finns svärmödrar som är häxor och ett under att deras svärdöttrar över huvud taget står ut. Det finns även exempel på att svärmödrar kan spräcka äktenskap.
Rak kommunikation är ju det bästa men det finns också människor som tar åt sig något alldeles oerhört även om man skulle säga det hela på ett fint sätt.
Jag tror inte att någon av oss har det absolut rätta sättet att förhålla sig därför att alla människor är olika. Att diskutera saken däremot utan angrepp kan göra att man får flera infallsvinklar på hur man skall tackla det hela.
Jag tror nog att de flesta vill att det ska fungera med nära och kära men det gör det inte alltid med automatik. Det är något man måste jobba på.
Men varför inte kyla av alla heta känslor. De orsakar bara oreda. Har man ett bra förhållande så var glad för det, fundera över varför det är bra och dela med er av era tips.
Fungerar det dåligt så måste man ju göra något åt det också.
Jag funderar en hel del på varför det verkar så att svärmor på mannens sida har sämre rykte än svärmor på hustruns sida. Har det med manligt och kvinnligt att göra. Hustruns mamma tillåts många gånger påverka mera än mannens mamma utan att det tas som att "svärmor lägger näsan i blöt".
Jag längtar efter svärdöttrar. Det sak bli roligt att få en extradotter. Jag har ju bara pojkar.
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 16:59
|
Medlem
Antal inlägg: 67
Medlem sedan: 06-04-2004
Medlem nr: 3 172

|
Bettson, du låter så klok och snäll. Säkert får du en fin "extradotter" så småning om! /Sia
--------------------
[COLOR=green]Dont worry - Be happy tra la lala lala la....[FONT=Courier]
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 17:38
|
Medlem
Antal inlägg: 1 439
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 19

|
Jag undrar hur det kommer sej att en svärmor får för sej att hon kan stövla in i svärdotterns rabatter och rumstera om eller pracka på henne växter som hon inte ens vet om de är vad svärdottern önskar ha i rabatterna? (Går hon och köper gardiner också som hon tycker att svärdottern skall sätta upp?)
Att hon är mamma till svärdotterns man gör ju henne inte automatiskt till självskriven trädgårdsmästare i sonens trädgård. Det handlar faktiskt inte om otacksamhet från svärdotterns sida om hon inte vill ha den hjälpen!!!
Vore hon klok så inskränkte hon sej till att sköta sina egna rabatter och på sin höjd först fråga om svärdottern vill ha överblivna växter och i så fall be henne välja själv. Jag tror visst att svärmor anser att hon gör en välgärning fast det i själva verket handlar om tanklöshet.
/Gunvor - också svärmor!
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 18:21
|

Medlem
Antal inlägg: 3 056
Medlem sedan: 18-10-2003
Medlem nr: 2 460

|
Men vi vet ju inte om hon frågade sin son. Han kanske glatt svarade ja och hans åsikt bör väl också räknas? Christer, som är fascinerad över hur starka känslor detta ämnet väckt..
--------------------
Varför inte kika in på min blogg? dronten1.tradgardsblogg.se
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 20:19
|

Medlem
Antal inlägg: 807
Medlem sedan: 15-11-2002
Medlem nr: 361

|
CITAT (MariaS @ 22-05-2004, 13:22) Här hade redan svärmor planterat! ...........
MariaS Ungefär detsamma har jag varit med om. Men det var inte svärmor, det var min egen mamma. Beteendet har självklart inte med släktförhållandet att göra, utan det handlar om personlighet. Själv har jag många gånger fått nej av min son och hans sambo när jag erbjudit växter. Då brukar jag fråga arbetskamraterna istället. Det är svårt att kasta växter för en del av oss.
--------------------
Lena Norra Skåne, zon 2-3
"Jordens frukter tillhör alla, men jorden tillhör ingen" Rousseau.
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 21:10
|

Medlem
Antal inlägg: 76
Medlem sedan: 02-05-2004
Medlem nr: 3 474

|
Hmmm...svärmödrar hit och svärmödrar dit. Kanske har en del av dessa lite svårt att förstå att deras barn har ett eget liv där de bestämmer själva? Jag har själv ett gott förhållande till min svärmor men kan gott förstå dem som har det jobbigt med sin. Sia~Det är inte lätt...finns liksom inget som är direkt rätt eller fel. Jag tycker du var ganska dilpomatisk som planterade lite och gav bort resten. Vill du inte ha växterna vidare kan du dra upp dem senare. Men jag tycker nog att din sambo får ta detta med sin mamma...det är faktiskt inget som du behöver göra.
--------------------
"Den som sårar andra, bryr sig heller inte om sig själv" ~Leonardo Da Vinci~
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 21:31
|
Medlem
Antal inlägg: 2 745
Medlem sedan: 09-03-2003
Medlem nr: 882

|
CITAT (Catarina @ 23-05-2004, 22:10) Hmmm...svärmödrar hit och svärmödrar dit. Kanske har en del av dessa lite svårt att förstå att deras barn har ett eget liv där de bestämmer själva? Håller nog med. Min träning inför att försöka bli en bra svärmor består i att jag just nu försöker bli en bra vuxenmamma. Min äldsta son har nyss flyttat hemifrån till studentlägenhet. Jag kände hans irritation när jag ringde hela två gånger i veckan och "kollade läget". När jag tänkt lite och försökt att minnas hur det var att flytta hemifrån så mindes jag att man minsann ville visa att man kunde klara sig själv, att man inte ville bli kontrollerad osv. Jag beslutade mig för att inte ringa honom utan låta honom ringa mig. Hade det funnits spärrtjänst för hans telefonnummer så skulle jag nog ha använt den. Det har varit svårt. Idag ringde jag i alla fall, jag har hållit mig i fjorton dagar. Jag gjorde mig ärende med att tala om att han hade glömt kläder kvar i torkskåpet sist han var hemma "ifall han hade letat efter dom". Jag lyckade trots allt låta bli att fråga om när han kommer hem, om han äter ordentligt och all andra tjatiga mammafrågor av förhörstyp. Jag har någon filosofi om att när han känner att den symboliska navelsträngen är klippt och att jag respekterar honom som vuxen kommer han att ta mera kontakt med mig igen. Släpper jag honom fri så hoppas jag att han återvänder frivilligt för att vi tycker om varandra. Det här känns svårt och jag kan nog inte lära mig det här på annat sätt än att träna. Hur har ni andra gjort för att släppa era barn fria.
|
|
|
|
|
|
|
|
23-05-2004, 22:20
|
Medlem
Antal inlägg: 8 016
Medlem sedan: 12-04-2004
Medlem nr: 3 244

|
Ja herre gud, vad svårt det varit att inte ringa. Jag hade dock bestämt mig för att inte göra det för ofta, men samtidigt förklarat att jag ville ha livstecken lite då och då. Han ringde från jobbet ett par ggr/vecka. Han träffade sen sin fru och de flyttade ihop ganska fort, då blev det väldigt tyst ett tag och då var det ju ännu känsligare. Men jag var inte lika orolig då "att det skulle hända något"
Nu har han egna barn och en fru som jobbar mycket kvällar, så det löser sig så att han ibland dyker upp med barnen vid middagstid. Jag vet att vi kanske blir lite utnyttjade men samtidigt får han hjälpa oss lite när han ändå är här efts både maken och jag har lättare handikapp efter en olycka. Och jag får rå om mina älsklingar en stund.
Det är ett givande och tagande!
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
24-05-2004, 14:34
|

Medlem
Antal inlägg: 9 732
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 22

|
Kan man inte låta en 15-åring ha ett eget liv, kan man inte det med en 45-åring heller.
--------------------
Carpe Diem. Fånga dagen.
Ta ingen skit, tjejer! Grynet
|
|
|
|
|
|
|
|
24-05-2004, 17:39
|

Medlem
Antal inlägg: 723
Medlem sedan: 24-04-2003
Medlem nr: 1 235

|
CITAT (Bettson @ 23-05-2004, 16:27) Jag funderar en hel del på varför det verkar så att svärmor på mannens sida har sämre rykte än svärmor på hustruns sida. Har det med manligt och kvinnligt att göra. Hustruns mamma tillåts många gånger påverka mera än mannens mamma utan att det tas som att "svärmor lägger näsan i blöt". Ja, manligt och kvinnligt, men inte på något genetiskt vis utan för att det finns rollfördelningar i alla parrelationer och vissa rollfördelningar är fortfarande vanligare än andra. Traditionella könsroller, alltså: Ännu är många män mindre intresserade av hemmet och tar mindre ansvar för det än sin partner. Han lämnar då porten vidöppen för mammas inblandning - kanske är hon t o m van från hans singeltid att hon "måste" lägga sig i för att det ska"bli nån ordning". Vilket i sin tur ofta beror på att mamma alltid har fixat allt åt honom sen barnsben... Men så skaffar han en partner som tar ansvar - för flickor blir sällan fullt så bortskämda - och då blir det kollision. Varför svärmor på hustruns sida har mindre dåligt rykte beror kanske delvis på att män som funkar enligt ovan inte tycker att det är så stort problem om hustruns mamma lägger sig i hushållet, han bryr sig ju ändå inte så mycket. Plus att motsatsen (att kvinnan är bortskämd/ointresserad/oansvarig när det gäller hushållet och mannen tar det mesta ansvaret, alltså) fortfarande är ganska sällsynt. Så har jag vädrat mina fördomar, då. För tydlighets skull ska jag tillägga att jag inte har varit någon jämlikhetsängel själv men min mamma är borta sen flera år. Och...det är farligt att generalisera. Hos oss är det jag som gör allt i trädgården, både roligt och tråkigt, eftersom jag helt enkelt är mer intresserad än min hustru. Men det säger ingenting om arbetsfördelningen i övrigt i vårt hem. Och jag har ingen aning om ovanstående stämmer på just Sia och hennes sambo.
--------------------
Hälsningar Ingo, zon III
|
|
|
|
|
|
|
|
24-05-2004, 18:44
|

Medlem
Antal inlägg: 5 498
Medlem sedan: 01-11-2002
Medlem nr: 20

|
Hugaligen, att man får bestämma själv är den bästa gåvan man kan få av sina föräldrar. Att det blir fel ibland kan inte hjälpas, jag brukar ge bort det till grannarna istället ( alltid nån som blir glad), och min svärmor är förresten inte i livet längre - vi gick aldrig nånsin ihop. Största knäcken var nog när sonen tog mitt parti *fniss*=> men Ni som har goa svärmödrar, ta väl hand om den då de inte växer på träd. Sedan finns det ju alltid grannar och komposter för oönskade 'jobb' / växter.
Hälsar ingrid
|
|
|
|
|
|
|
|
25-05-2004, 09:53
|
Medlem
Antal inlägg: 647
Medlem sedan: 27-02-2004
Medlem nr: 2 895

|
Varför egentligen förlägga våra inbördes konflikter på de oskyldiga växterna?
--------------------
"brukar är inte alltid"
|
|
|
|
|
|
|
|
25-05-2004, 10:16
|

Medlem
Antal inlägg: 723
Medlem sedan: 24-04-2003
Medlem nr: 1 235

|
CITAT (Ingrid på Västkusten @ 24-05-2004, 19:44) min svärmor är förresten inte i livet längre - vi gick aldrig nånsin ihop Ingrid, när du skriver så där kan man ju nästan tro att det finns något orsakssamband där...
--------------------
Hälsningar Ingo, zon III
|
|
|
|
|
|
|
|
25-05-2004, 12:09
|

Medlem
Antal inlägg: 60
Medlem sedan: 10-05-2004
Medlem nr: 3 562

|
Vissa mammor har väldigt svårt att släppa greppet... min svärmor är italiensk, sonen kommer aldrig att vara annat än hennes lilla barn. Hon försöker låta bli, men kan inte. Hon är som en kärleksfull mor för mig också, jag tycker väldigt mycket om henne. Men jag vill att jag och min sambo får rå om vårt eget "stök".
Vi skulle arbeta utomlands under en längre tid. Svärmor skulle bara kolla till lägenheten ett par gånger i månaden, och flytta bort ev. instoppad reklam. Bad henne uttryckligen att inte skulle bekymra sig om lägenhetens skick, inte städa eller flytta på saker. Inom två veckor efter avresan ringer svärmor glatt och meddelar att hon tyckte att det var så "ostädat" i vårt sovrum, så hon hade flyttat på sängen, dammsugit och tvättat. Hon hade slängt våra gamla täcken och köpt nya täcken och sängkläder och bäddat. Nu undrade hon om jag ville ha fönstren tvättade innan vintern, och ifall hon kunde städa lite mer... När vi flyttade tillbaka något år senare, fick jag skämmas längre för min direkta reaktion där i telefon. Men hon hade inte pillat på något mer i lägenheten.
Varje gång vi är hos svärmor så får vi (trots protester) ta-med-hem-kassar med några kilo frukt, skinkor och ostar, och ibland finare stycken kött. Hon lagar alltid min sambos favoritmat, köper viner och whisky, smyger till honom extra pengar till nya kläder (eftersom han gärna klär sig i bekvämt slitna plagg) och drar i hans hår och undrar om han inte ska klippa det lite snart... Det brukar vara jag som kommer med krukväxter till henne dock, och inte tvärtom.
Min sambo slipper dock se min mamma som aktiv svärmor, sedan några år tillbaka har jag bytt till ett nytt, skyddat telefonnummer för att slippa mer kontakt med henne. Hon var aldrig heller av den typen som hans mor är, utan jag fick tigga och be länge om jag kunde få låna ett par kastruller när jag flyttade hemifrån. Fick till slut loss en såskastrull som jag kunde koka pasta i, till studentlyan. Mitt studiebidrag behöll hon så länge hon kunde innan jag lyckades få det ändrat. Får numera vykort då och då från diverse semesterorter, så jag vet i alla fall att hon lever.
Jaja, vissa är mammor för alltid, vissa anammade aldrig rollen ens från början.
|
|
|
|
|
|
|
|
25-05-2004, 18:03
|
Medlem
Antal inlägg: 2 745
Medlem sedan: 09-03-2003
Medlem nr: 882

|
Jag känner igen din känsla. Just uttrycket...tror jag. Eftersom det här egentligen handlar om dålig kommunikation så blir nog mänga skrämda av den anledningen att har jag gjort nogot tokigt? Tycker mina svärdöttrar så där om mig? Jag trodde allt var bra. Det kan nog ge en känsla av att man tappar fotfästet lite. Men lugn Maudan. Jag känner vibbarna av en alldeles lugn, omtänksam och balanserad person så jag tror nog att du är en jättebra mamma och svärmor. Själv är jag nog lite för.... omtänksam. Man kan nog inte älska ihjäl sina ungar men väl kväva dom. Jag är medveten om det hela och försöker jobba på det. Fast visst är det lite konstigt med mammarollen. Man har så ofta dåligt samvete och känner sig otillräcklig fast man inte borde. Jag är just sådan mamma som jag lovat mig själv att inte vara. Då blir man båda lite arg och ledsen på sig själv faktiskt. Men en hunddressör jag känner säger att det går att lära gamla hundar att sitta men man får träna lite mera. Så här är det work out
|
|
|
|
|
|
|
  |
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|