| |
|
  |
Dagens, eller veckans dikt. |
|
|
|
|
05-03-2005, 19:53
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
En vårvintersaga
av Jeanna Oterdahl
1.Fru Maja täcktes skicka sitt första lilla bud hit opp, en klarögd liten flicka med sippor blå i knopp. Hon hade hela famnen full av barnafröjd och solskensgull och snön smalt bort i hennes spår och det vart nästan vår.
2. I ängens slitna tröja hon satte gyllne knappar tätt och björken fick en slöja av luftigt violett. "Nog visste jag vid sunnanstrand att det var vår i Sveriges land. Å kära ni, goddag, goddag." sjöng lärkan. "Här är jag!"
3.Men sälgen så försiktigt i pälsrock klädde sina små och menade helt viktigt: "än kan man vinter få." Men vårens lilla flicka satt på gärdesgårn och log så glatt, och bäcken sjöng i solens glans och myggen gick i dans.-
4.Men långt, långt bort i fjällen, där bodde vinterns barske kung mörk som decemberkvällen och gammal, stel och tung. "Det känns som skulle snön ha smält, det doftar styggt från gröna fält, Jag tror fru Maja rent av går och tror att det är vår.
5. Om blott jag hade stannat och vaktat själv mitt vita land! Men hon ska se på annat: stark är kung Vinters hand. Jag skickar ned en liten en, min yngste pys på flinka ben. Hon ska få bud om att jag finns, jag känner nog min prins."
6. Och svept i snöstormskappa på nordanvindens breda rygg han lyftes av sin pappa och satt där, käck och trygg. Och snabbt på majestätets vink han sprängde som en norrskensblink fram över slätt och berg och sjö och höljde allt med snö.
7. Då vart det slut med solen , med gräs på äng och blom i knopp, där prinsen ifrån polen drog fram i vild galopp. Ack, himlen stod så tung och mörk, och snön låg tjock på asp och björk, och vårens lilla flicka frös och hostade och nös.
8.Den lilla gröna kjolen som vävts av grässtrån från i fjor, och tröjan av violen och tunna näverskor och krans i håret, det var allt. Det blåste, hu, så rysligt kallt! Fru Majas flicka satt och grät; säg undrar du på det?
9. "Vad är det månn som låter så sorgefullt?" sa vinterns prins. "Det är visst en som gråter, jag undrar var hon finns!" Så fick han syn bland is och snö på vårens frusna lilla mö. "Å kära du, gråt inte säj, om jag kan hjälpa dej!"
10. Han tog sin vargskinnströja. "Här ska du få, min lilla vän! Nu ska det inte dröja förr'n du blir varm igen. Jag gnider händerna, se så, de är ju frusna rakt och blå. Du är ju riktigt sommarklädd.- Nej var ni inte rädd!"
11. Hans friska anlet' lyste, hans kind var äppelröd och rund. Och vårens flicka myste: "Tack, jag blir bra på stund!" Två klara ögon logo milt mot vinterns käcke lille pilt. "- Säg, kan du lägga is på sjö?" "- Säg, kan du smälta snö?"
12. Och han begynte prisa sitt underbara norrskensland. Hon sjöng sin blåsippsvisa och böljans sång vid strand. Och bäst hon sjöng smalt drivan hän, det droppade från svarta trän, där susade en doftfylld vind kring pysens röda kind.
13. "Vad är det? Nej se solen, se solen där, och skyn står blå." sa prinsen ifrån polen, "då får jag lov att gå. Farväl du lilla solskensvän, till nästa år vi ses igen!"- Han kysste bort en sisa tår och det vart riktig vår.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
05-03-2005, 23:23
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Man borde inte sova
text: Jeremias i Tröstlösa
Man borde inte sova när natten faller på, för tänk, då blänker stjärnorna högt uppe i det blå. Det är så tyst och stilla. Att sova vore illa. Jag vandrar mina vägar över slätt och genom skog, och stjärnorna de följer mig, så sällskap har jag nog.
Det sägs dom är tusen mil och mer ändå från oss. Än brinner de med stadigt sken, än flammar de som bloss. Som silver och kristaller nu deras gnistor faller, och en annan flammar till när hon har brunnit ut, så faller hon, då blir det som en strimma rök till slut.
Man kan väl aldrig drömma så grant och underbart, som själva natten ter sig när de stjärnor lyser klart. Det är som om det hördes ett silverspel som rördes. Man borde inte sova när som natten faller på. Man borde se på stjärnorna. Man borde vara två.
|
|
|
|
|
|
|
|
06-03-2005, 10:20
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
Man borde inte sova... En av mina favoriter, mmmmm
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
06-03-2005, 10:21
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
Fast jag sover ju förstås som en gris på nätterna  men sjunga det kan jag  . I alla fall för hög hals = hellre än bra  .
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
06-03-2005, 15:55
|

Medlem
Antal inlägg: 5 511
Medlem sedan: 13-04-2003
Medlem nr: 1 130

|
CITAT (amaira @ 06-03-2005, 10:21) Fast jag sover ju förstås som en gris på nätterna :huh: men sjunga det kan jag :rolleyes: . I alla fall för hög hals = hellre än bra -_- . VA??? Snacka i sömnen har jag hört talas om , men SJUNGA!!!???? i sömnen??? Kul att denna tråd lever... även om jag inte tillhör lyrikvännerna så tycker jag att den platsar fint här...
--------------------
Gammelnalle  "Den som ställer många frågor, ökar mångas visdom." Kongolesiskt ordspråk
|
|
|
|
|
|
|
|
06-03-2005, 19:04
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
CITAT (gammelnalle @ 06-03-2005, 15:55) VA??? Snacka i sömnen har jag hört talas om , men SJUNGA!!!???? i sömnen??? Åh... du skulle bara veta allt jag kan  .
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
20-03-2005, 10:56
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja, visst gör det ont när knopapr brister ont för det som växer och det som stänger. Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller glider - tyngden drar dem neråt, hur de klänger. Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna och vilja falla. Då, när det är värst, och inget hjälper, brister som i jubel trädets knoppar, då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar. Glömmer att de skrämdes av det nya, glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin strösta trygghet, vilar i den tillit som skapar världen. Karin Boye, 1935.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
29-03-2005, 21:26
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Du säger att dikten är död
Du säger att dikten är död eller åtminstone döende Då glömmer du, välfödde vän, att den lever som du granne med döden en halvtrappa ner en knarrande halvtrappa ner där i mörkret
Muraren sjunger Snickaren sjunger Kassörskan i snabbköpet sjunger Ministrar och opposition och du och jag och dödgrävaren
Alla sjunger för livet Alla gapar och sjunger för livet tills han där en halvtrappa ner knackar i taket med käppen!
Lars Forsell
|
|
|
|
|
|
|
|
30-03-2005, 22:07
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Ålen och brunnen.
I det gamla Skåne fanns en sedvänja: I de svarta djupa brunnarna satte man ner späda ålar ur havet. Dessa ålar stannade sedan hela sitt liv fångna i de djupa brunnarnas mörker. De håller vattnet kristallklart och rent. När någon gång brunnsålen kommer upp, vit, skrämmande stor, fångad i ämbaret, blind och ringlande in och ut ur sin kropps gåtor, ovetande, skyndar sig alla att sänka den igen. Jag tycker mig ofta vara inte bara i brunnsålens ställe, utan brunn och ål på samma gång. Fånge i mig själv, men detta själv är redan något annat. Jag finns där. Och jag tvättar det med min slingrande, gyttjiga, vitbukade närvaro i mörkret.
Lars Gustafsson
|
|
|
|
|
|
|
|
26-04-2005, 22:26
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Tacksamhet.
Börja var dag med en tacksamhetstanke Tacksam för att du kan se Tacksam för mat och husrum för hjälp du till andra kan ge
Tacksamhet bör vi känna varje dag du och jag Fast livet oss inte bjuder blott njutningar och behag
Vi bör också vara tacksam i motgångens svåra stund I mörkret finns alltid en ljusning Allt ändras, det sker i en blund
Så börja var dag, var tacksam Tacksam för var dag du fått Fastän du ännu inte livets höjdpunkter nått.
|
|
|
|
|
|
|
|
27-04-2005, 00:01
|
Medlem
Antal inlägg: 15 810
Medlem sedan: 11-11-2003
Medlem nr: 2 558

|
I livets villervalla
I livets villervalla vi gå på skilda håll. Vi mötas och vi spela vår roll -
Vi dölja våra tankar, Vi dölja våra sår och vårt hjärta som bankar och slår -
Vi haka våra skyltar var morgon på vår grind och prata om väder och vind -
I livets villervalla så nära vi gå men så fjärran från varandra ändå.
Nils Ferlin
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|
|
|
|
|
|
|
|
27-04-2005, 03:55
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
27-04-2005, 10:22
|

Medlem
Antal inlägg: 5 511
Medlem sedan: 13-04-2003
Medlem nr: 1 130

|
Tack alla som bidrar.... själv KAN jag inget men jag är bra på att läsa och uppskatta!!!
--------------------
Gammelnalle  "Den som ställer många frågor, ökar mångas visdom." Kongolesiskt ordspråk
|
|
|
|
|
|
|
|
29-04-2005, 08:46
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
Det finns en Sorg över Livet - så är det – en sorg inom mig över all den samlade smärta i Världen.
Min hjälplöshet inför Verkligheten är enorm och ingenting kan jag göra åt Livets Villkor.
Eller …
Finns det något som står i min makt? - det svåraste av allt – har jag Rätten att vara Lycklig i denna värld som lider? Och därmed minska Världens Samlade Smärta…
Min tid (av smärta) har varit - och kommer åter – jag böjer mig inför det.
och Reser Mig i Lyckan av Här och Nu.
© amaira, 29 april 2005.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
10-05-2005, 22:23
|
Medlem
Antal inlägg: 15 810
Medlem sedan: 11-11-2003
Medlem nr: 2 558

|
En dag om året ...
En dag om året borde alla låtsas, att döden vilar i ett vitt schatull. Inga stora illusioner krossas och ingen skjuts för fyra dollars skull.
Världskatastrofen sover lugnt och stilla emellan lakan på ett snyggt hotell. Inget rep gör någon broder illa och ingen syster slumrar vid ett slutet spjäll.
Inga män blir plötsligt sönderbrända och ingen dör på gatorna just då. Visst är det lögn det kan väl hända. Jag bara säger: Vi kan låtsas så.
Stig Dagerman
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|
|
|
|
|
|
|
|
25-05-2005, 21:09
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Har suttit och läst dikter... Några svanar och gräsänder flög förbi strax utanför och då kom jag att tänka på Johan Ludvig Runeberg och sidan jag har sparad i min dator... sååå mysigt att blunda, lyssna och bara njuta. Lyssna på dikter
|
|
|
|
|
|
|
|
26-05-2005, 07:02
|

Medlem
Antal inlägg: 6 105
Medlem sedan: 25-04-2004
Medlem nr: 3 398

|
CITAT (Felix matte @ 25-05-2005, 22:09) Har suttit och läst dikter... Några svanar och gräsänder flög förbi strax utanför och då kom jag att tänka på Johan Ludvig Runeberg och sidan jag har sparad i min dator... sååå mysigt att blunda, lyssna och bara njuta. Lyssna på dikter Vad häftigt!  Tack Agneta! Den ligger nu i mina favoriter.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|
|
|
|
|
|
|
|
25-06-2005, 06:21
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Svarta Rosor.
Säg, varför är du så ledsen idag, du, som alltid är så lustig och glad? Och inte är jag mera ledsen idag än när jag tyckes dig lustig och glad; ty sorgen har nattsvara rosor.
I mitt hjärta där växer ett rosendeträd, som aldrig nånsin vill lämna mig fred, och på stjälkarna sitter det tagg vid tagg, och det vållar mig ständigt sveda och agg; ty sorgen har nattsvarta rosor.
Men av rosor blir det en hel klenod, än vita som döden, än röda som blod. Det växer och växer. Jag tror jag förgår, i hjärtträdets rötter det rycker och slår; ty sorgen har nattsvarta rosor
Ernst Josephson Paris 1884
|
|
|
|
|
|
|
|
25-06-2005, 21:59
|
Medlem
Antal inlägg: 14 005
Medlem sedan: 27-11-2002
Medlem nr: 429

|
Dagen i dag är en märklig dag. Den är din. Gårdagen föll ur dina händer. Den kan inte få mera innehåll än du redan har givit den. Morgondagen vet du ingenting om. Men dagen i dag har du. Använd dig av det. I dag kan du glädja någon. I dag kan du hjälpa en annan. Dagen i dag är en märklig dag. Den är din
Indisk dikt
|
|
|
|
|
|
|
  |
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|