CITAT (amaira @ 02-09-2004, 12:06)
Stor kram till er alla som orkat igen denna svada. (undrar om det finns någon kvar ända hit ner på sidan...)
:wub:
Stor kram tillbaka.
Det är inte längden på inlägget som avgör om man orkar till slutet, utan vad där står.
CITAT
För mej känns det självklart att kan man inte släppa ut sin katt på ett för katten säkert sätt, ska den vara innekatt.
Min katt fick jag av grannarna då deras dotters katt fick källingar. De andra grannarna med gemensam tomtgräns/tvärs över gatan, har också katt. Det finns alltså ingen med "kattallergi" i den närmaste omgivningen.
När Sessan blev stor nog att lära sig gå på toaletten ute skaffade jag en kattlucka med magnetstängning. Jag var lite betänksam och undrade om det skulle få henne att vara mera ute än inne hos mig.
Det blev tvärt om! Jag har aldrig haft en katt som tillbringat så mycket tid inne. Det bästa av allt är att hon kan söka skydd för faror och dåligt väder även om jag inte är hemma. Detta har gjort henne till en ovanligt glad och frimodig katt.
Något problem med att främmande katter kommit in genom luckan har jag aldrig haft. Dels hänger det en tät gardin precis innanför där luckan sitter så att det inte går att se in, dels har jag agerat "arg och farlig människa" då andra katter visat intresse för luckan, så de har lärt sig att stanna utanför. Sessan är steriliserad, att få hankatter att stanna ute om det finns en honkatt som löper innanför luckan skulle nog inte vara möjligt.
Jag skulle alltså inte uppskatta ett generellt förbud mot utekatter. Man ska givetvis ta väl hand om sitt djur oavsett vad det är för sort och vilka möjligheter man har att låta det vara inne eller ute. Jag har även svårt för resonemanget att man skulle ta hand om katten bättre om den kostade en massa pengar! En katt är inte en pryl med prislapp, det är en levande varelse och sådana ska alltid behadlas väl!
Katter och lagar!
04-09-2004, 08:05
