äppelåret, hur har erat äppelår varit Alternativ

[Big Gardener]

Jag var nere i Kivik över dagen idag och hälsade på hos några odlare och dessa bekräftade att deras skörd hade varit synnerligen god, både kvantitets och kvalitetsmässigt. Överlag var det dock så att den kalla våren gjorde att mängden äpplen blir något lägre överlag, men den varma sommaren och den än så länge varma hösten har gjort att kvaliteten är mycket hög för de flesta.

I synnerhet är Discovery'n och Katjan fin medan Gravensteinern och i viss mån Summerred'n inte är riktigt lika bra, men ändå godkänd. Provade även andra, lite udda sorter som Stark Earliest och Mantet. Mycket goda!

[wolkenkrabber]

Jag var nere i Kivik över dagen idag och hälsade på hos några odlare och dessa bekräftade att deras skörd hade varit synnerligen god, både kvantitets och kvalitetsmässigt. Överlag var det dock så att den kalla våren gjorde att mängden äpplen blir något lägre överlag, men den varma sommaren och den än så länge varma hösten har gjort att kvaliteten är mycket hög för de flesta.

I synnerhet är Discovery'n och Katjan fin medan Gravensteinern och i viss mån Summerred'n inte är riktigt lika bra, men ändå godkänd. Provade även andra, lite udda sorter som Stark Earliest och Mantet. Mycket goda!

köpte devenska discovery äpplen både igår och idag! kan intyda att dem smakar YTTERST gott. har redan käkat ca 12 äpplen!

[Cilla]

Jag håller med om att vårens äppelblomning var fantastisk. På alla ställen jag besökte blommade det fantastiskt. På många områden åt vecklare och frostfjärilar upp de första bladen och mycket blom, så äppelskördarna i mina trakter är ojämna.

Av all äppelblom på sorter jag känner till tycker jag hittills bäst om Oranie och Filippas blomning. Gravensteiners blom är också fascinerande. De är helt olika varandra.

Oranie dröjer länge med ilröda blomknoppar och slår sedan ut med knubbiga, rosliknande, doftande blommor med rosa skimmer på blombladens undersida. Filippa pudrar hela yttre kronan med stora, starka rosa blommor. Gravensteiners blomknoppar bucklar ut sig i rosa och man överraskas att de skira, stora vita blombladen sedan har någon styrka alls.

De vackraste äpplena tycker jag nog är Ribston. När de får sol har frukterna alla färger och det gula är mörkt och skimrande som guld. Utan att skalet är vaxigt så glänser äpplena i ljust och mörkt grönt, guldgult, orange och rött. Fruktköttet är gult, krispigt, aromatiskt och mycket sött.

Det fulaste äpplet jag sett är ett av de jag tycker tillhör de godaste. Grågylling. Blaskgrönt lite missformat äpple med gråa fläckar och band som mögel på skalen. Fantastiskt smakrikt och gott.

[Kattgräs]

Oooh, i ÅR däremot... massor av äpplen. Tyvärr också massor av rönnbärsmal och annat otyg. Kanske en tiondel (högst) av äpplena går att använda.

Blomningen i våras var fantastisk. Jag har inte haft ork att lägga ut bilder ännu, men ska göra det, snart.  :wub:

Kan du sortena du har? Är det så att du varje år får maskätna äpplen? Vet du vilken mask? Vore skojit att få veta och rekommenderar du något extra bra träd? Vilken blommar vackrast?

Jag har tyvärr ingen aning om vilka sorter det är. Vet bara att det är sommaräpplen som måste tas omhand nästan direkt.

Och jag har insett att det inte är rönnbärsmal. Det mesta är äppelvecklare.

[Kattgräs]

Sådär! Nu har jag lagt in två bilder i albumet.
Ur albumet: masseffekt av äppelblom
Närbild på en blommande gren

[Eva i Skåne]

Två stora gamla äppleträd har jag, Aroma och Belle de Boscop. Cirka tre äpplen på vart träd i år
Det får man inte ont i magen av precis.

Detta är i sommarstugan.
Hemma har vi ett litet familjeträd.
Där har jag gallrat bort många kilo kart och det är nu fullt av äpplen.

Dock får de inte sitta kvar och mogna. Områdets små barn smyger för jämt och knycker ett äpple, eller i början av sommaren en rabarberstjälk.
Det gör mig inte så mycket. Bor man i ett barnrikt område så blir det så. Det som är synd är bara att de inte kan vänta till frukten mognat.

[Ralf]

Dock får de inte sitta kvar och mogna. Områdets små barn smyger för jämt och knycker ett äpple, eller i början av sommaren en rabarberstjälk.

Såg några ungar som försökte stjäla våra äpplen. Efter en stund sade dom "ähh vi sticker det verkar ju bara vara skitäpplen här". J-a kräsna ungar här!

[zaaritha]

Urdåligt!!

[MrNorth]

värdelöst, mitt brigit bonnier hade några blommor, men de försvann all världens väg Har inte sett nåt speciellt hos mina bekanta heller... några enstaka...

/henrik

[Hannele]

På ett enda träd kunde vi plocka 42 kg helt felfria vinteräpplen idag.
En del äppelkakor och annat gott kommer det att bli.
De sista av dessa äpplen åt vi i början av maj, lite skrynkliga bara.

[Jan af Lisö]

Värdelöst i år.

Mitt Sävstaholmsträd gav 36 äpplen, klart mindre storlek än tidigare (nåja, det var 3:e gången som trädet bar frukt), mjöliga och helt smaklösa. Det mesta hamnade i komposten, tyvärr. Nu går funderingarna på att ympa om trädet, grannens Oranie vara små men hur goda som helst och mogna samtidigt !!!

Ni andra som har Säfstaholm i Stockholmstrakten, är ni nöjda med dem ??

[Powerowic]

har ett äppleträd som jag inte vet vad det är men det ger tillräckligt med frukt för att man ska kunna plocka ett om dan augusti till nu och det ligger ändå 100 äpplen på marken

[Hannele]

ger tillräckligt med frukt för att man ska kunna plocka ett om dan

Fem frukter per dag, säger Socialstyrelsen eller någon.

[liv]

Plocka in over 100 kg Ingrid Marie i dag , massor kvar . Fåglarna har som vanligt börja kalasa på de rödaste , mognaste. De är stora och fina , men inte så röda som de brukar .
Så nu blir det till att dela ut till alla som vill ha .

Har ett Lobo träd oxå , men de var ingen hit i år . Fläckiga och dana .

[cato]

Mycket äpplen i komposten blir det. De tre pallkragar jag har räcker inte längre.

Läste om inläggen som behandlade fruktskörden. Det var visserligen förra året som det mesta gälde, men jag vill gärna höja ett varningens finger:
LÄGG ALDRIG ÄPPLEN I KOMPOSTEN! (ett och annat gör inget)
Äppelsyran är ej hälsosam för dina växter. I stor mängd kan den utrota svårbekämpade ogräs.
Det är mycket bättre att köra ut de halvruttna frukterna i skogen till glädje åt rådjuren.
Cato från Äppelriket

[Cilla]

Hej Cato -
det där var intressant att höra, det vill jag veta mer om! Vet du vilken syra det är som är skadlig? Menar du att den inte bryts ned eller omvandlas i komposteringen?

Jag har i perioder lagt fallfrukt i ganska stora mängder i den öppna kallkomposten, och tycker mig tvärtom efter en tid att den komposten har verkat fylligare och mer levande än andra som inte fått äpplen. Däremot påminner jag mig om att i den komposten sticker trädrötterna inte upp lika långt som i de andra där jag inte har markskydd.

[Big Gardener]

Cato: Jag önskar också en förklaring till vad du menar med äppelsyra. Äpplen innehåller bland annat äppelsyra (malat) vilket rent kemiskt är en mycket vanlig fruktsyra.

Menar du att många äpplena skulle sänka det allmänna pH-värdet i komposten och det i sig skulle vara skadligt för växterna? Outblandad och dåligt nedbruten så visst. Men en välbalanserad, högaktiv, bra nedbruten kompost neutraliserar pH-värdet väldigt snabbt.

[cato]

Till Cilla och även Big Garderner

Ursäkta om jag tog i lite mycket om syran i äpplena!

Fruktsyran har i större mängd frätande effekt på växtligheten och gör säkerligen skada på mikroorganismen i marken. Själv tror jag ej att det kan vara nyttigt i komposten.
Den största risken är kanske dock den att om man slänger sin frukt i komposten, samlas där en hord svampsporer, som blir en bra grogrund för bl.a. monilia kommande säsong.

hälsningar
CATO

[Big Gardener]

Ursäkta om jag tog i lite mycket om syran i äpplena!

Nejdå. Du ska inte be om ursäkt. Det är diskussionen som är intressant!

Det sistnämnda kan jag till viss del hålla med om. Har man en öppen kompost så kan moniliasporer lätt sprida sig vidare om man lägger mycket äpplen på komposten.

Har man en sluten varmkompost blir förhållandet annorlunda. Då bryts äpplena ned mycket fort och sporerna gör så också. Sporerna kan dessutom inte sprida sig vidare då behållaren är sluten.

Angående fruktsyran undrar jag hur mycket av dess skadeverkan du har egen erfarenhet av och hur mycket som är tro? Att fruktsyran skulle ha frätande effekt på mikroorganismerna har jag mycket svårt att tro. I fruktodlingarna ligger ofta stora mängder äpplen kvar under träden efter skörden. Man formligen ser hur daggmaskar, gråsuggor och andra makroorganismer slåss om resterna och de är snabbt försvunna. Närvaro av daggmask är en god indikator på bra balans i marken eftersom den är så beroende av andra mikroorganismer.

Den mesta trädgårdsjorden (och komposten som ofta fungerar som bäst då den är svagt sur!) har dessutom god jonutbyteskapacitet och kan snabbt neutralisera tillfälliga pH-värdessänkningar. Glöm dessutom inte att dagg, regn och naturligt markvatten väldigt effektivt också neutraliserar syra. Dessutom är inte äpplen särskilt frätande. Fruktsaften i ett äpple håller ett pH-värde på ungefär 3,5-4.0 beroende på vilken sort det är. Det är egentligen inte särskilt högt.

Luften är också ett effektivt oxidationsmedel. Det märker du om du låter ett uppskuret äpple ligga framme. Syret i luften oxiderar syrorna och gör syrorna svagare. Äpplet blir brunt.

Utvräkning av tonvis med onedbrutna äpplen på känslig mark är inget jag tror är bra, men att lägga realtivt mycket äpplen på en god trädgårdsjord eller i en högaktiv kompost det ser jag inga större problem med. Snarare tvärt om...

[Cilla]

Intressant läsning detta.

Utan att känna till kemin i det hela, men ha ganska lång erfarenhet av olika sorts komposteringar:

- allt man lägger i tjocka lager i en öppen eller sluten kompost gör att nedbrytningen tar längre tid. En gång lade vi mängder av morötter i tjocka lager, det var inte så bra men det komposterade också så småningom om än inte så vackert och välluktande som om vi hade varvat med löv, jord mm. Tjocka lager bruna löv, dvs kolrikt material, gör också att nebrytningen tar lång tid. Ju mer man varvar mellan kolrikt och kväverikt samt fuktigt och torrt material - desto snabbare och bättre går komposteringen, är min erfarenhet. Så mycket svårare än att vrva och hålla fuktigt tycker jag inte att kompostering är.

- fallfrukt utan skorv och monilia brukar jag trampa ned i markerna kring träden. Komposteringen är rekordsnabb, redan efter ett par dagar ser man inte resterna. Jag tror att maskarna drar ned dem omedelbums, det av skal mm som inte fåglarna tar alltså. Under de träd jag nu under 4 säsonger trampat ned äpplen är gräset friskt, till och med mer snabbväxande än mellan träden.

- fruktmöglet monilia fructigena på äpple vore intressant att läsa vetenskapliga studier om. Själv tycker jag att spridningsriskerna för denna i en kompost är starkt överdriven. Jag ser hundratals äppelträd där moniliafrukterna både får ligga och kompostera i marken och sitta kvar i träden - och ändå ökar inte angreppen året därpå. Min egen slutsats är att det går bra att lägga i öppen kompost med lite löv över och att detta är ungefär vad man behöver och kan göra för att hålla angreppen i någorlunda schack. På plommon är det annorlunda, där behöver man ofta också kartgallra för att nå effekt.
Annat tycker jag det är med skorvsvamp, som man verkligen kan minska synbart genom att kratta löven och lägga långt ned i komposten eller i en grop i marken med jord över. Och att angreppen ökar om man inte gör någonting.