Grundstammar �pple - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Grundstammar �pple

gammelnalle Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	07-11-2004, 16:34 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 5 511 Medlem sedan: 13-04-2003 Medlem nr: 1 130	man tackar f�r all information... och vilka uttryck sen: CITAT ett �ppelkast fr�n v�ntkurerna, -------------------- Gammelnalle "Den som st�ller m�nga fr�gor, �kar m�ngas visdom." Kongolesiskt ordspr�k

Karin i V�sterg�... Karin i V�sterg�tland Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-11-2004, 09:19 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 39 Medlem sedan: 05-11-2004 Medlem nr: 4 695	Cilla, du skriver verkligen inspirerande! Och jag t�nker genast p� det lilla knotiga �ppletr�det som kl�ngde utmed klippan bredvid bussh�llplatsen hos min hundvakt... Fast nu i somras hade den nitiska parkf�rvaltningen eller fastighetssk�taren eller n�n s�gat ner det. Men jag brukade g� f�rbi d�r varje dag under flera �r och f�rundra mig �ver hur hur det lilla buskiga �ppletr�det kunde v�xa s�; liksom sj�lvspaljerat utmed klippan. -------------------- zon 3-4

Birger Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-11-2004, 15:00 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 112 Medlem sedan: 08-11-2004 Medlem nr: 4 705	Huruvida A2 ger l�nglivade tr�d eller inte beror fr�mst p� v�xtplatsen och sk�tseln, och mindre p� A2's "innest�ende livsl�ngd". Sorten A2 togs fram under b�rjan av 1940-talet i Alnarp och b�rjade inte planteras i hemtr�dg�rdar f�rr�n ett par �r senare. D�rf�r �r det enbart trams att p�st� att A2 endast lever i 40-50 �r eftersom den endast har funnits p� marknaden i knappt 60 �r. Urvalet �r heltenkelt f�r litet f�r att g�ra en s�dan bed�mning. Visserligen finns det s�kert exempel p� tr�d som b�rjar d� bort efter 40-50 �r, men detta �r snarare fr�ga om en bruksl�ngd i en generation snarare �n en faktisk livsl�ngd. Troligtvis �r en faktisk livsl�ngd uppmot 70 �r eller kanske t.o.m. 100 under gynsamma f�rh�llanden Om A2 kan annars s�gas att det �r en f�rtr�fflig grundstam n�r det g�ller v�xtkraft, frukts�ttning, friskhet och h�rdighet. Zon 6 b�r klaras, men f�r de l�gre zonerna hade jag �nskat att det fanns en annan grundstam tillg�nglig, t.ex. M26 eller m�jligtvis Bemali. MM106 �r ocks� OK som grundstam d� denna �r n�got mindre starkv�xande. A2 har ofta f�r god v�xtkraft f�r den lilla villatr�dg�rden och �r d�rf�r mindre l�mplig. Dessv�rre finns det f� gardencenter och plantskolor idag som s�ljer �ppeltr�d ympade p� annat �n A2, om man inte best�ller annat i god tid innan. MM106 b�rjar dyka upp s� sm�tt. Anledningen till detta �r en kostnaden f�r uppdrivning. Ympar du p� A2 har du ett s�ljbart tr�d inom 2 �r och en betydligt h�gre �verlevnad av ympar �n p� n�gon annan grundstam f�r hemtr�dg�rdsbruk. Dessutom handlar det om att A2 �r mer drifts�ker i bruk. Det �r st�rre chans att en A2 blir b�ttre �n n�gon annan grundstam i h�nderna p� en "vanlig" tr�dg�rds�gare.

Susanne i Link�p... Susanne i Link�ping Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-11-2004, 19:19 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 1 048 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 61	Nu hoppar jag helt bort fr�n �mnet och s�ger: v�lkommen till forumet Birger! Alltid kul med nya herrar p� forumet, och en hortonom dessutom (bli nu inte svartsjuka ni andra killar ). -------------------- Alla morgondagens blommor g�mmer sig i de fr�n som s�s idag. Kinesiskt ordspr�k

Birger Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	08-11-2004, 19:45 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 112 Medlem sedan: 08-11-2004 Medlem nr: 4 705	Tackar, tackar Detta var riktigt kul. Skulle nog kunna syssla heltid med att svara p� tr�dg�rdsfr�gor om bara n�gon ville betala.

annaridell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	16-11-2004, 10:18 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 175 Medlem sedan: 12-06-2004 Medlem nr: 3 838	N�gon h�r som vet n�got om grundstammen Malus B 396????

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	17-11-2004, 23:21 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Hej! Otroligt kul och trevligt att l�sa om allt detta h�r i h�stm�rkret. F�rst en undran: fr�s�dda �ppeltr�d, har de ludna bladbaksidor eller �r de kala som vildapelns? Sen en till undran, jag har f�tt l�ra mig att besk�rning av tr�d i allm�nhet, f�rdr�jer �ldrandet hos tr�det. Blir ett regelbundet beskuret �ppeltr�d �ldre med hj�lp att det besk�rs, eller f�r besk�rning av �ppeltr�d den effekten att det drivs att blomma och ge frukt s� h�rt s� att det �ldras i f�rtid? Och hur fungerar det med �ldrandet hos aplar n�r man g�r till besk�rningskonstens ytterligheter -spalj�er och h�ckar, som jag beundrar s�� mycket? (nu f�ruts�tter jag att det besk�rs av kunniga m�nniskor s� att det inte drabbas av sjukdomar p� grund av felaktig besk�rning.) M�nga h�lsningar Maria R

Birger Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-11-2004, 09:49 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 112 Medlem sedan: 08-11-2004 Medlem nr: 4 705	Tack Maria H. Det �r precis en s�n fr�ga som jag �lskar att f�, och att svara p�. Det beror delvis p� att detta kan vara ett v�ldigt kontroversiellt �mne bland oss som har tr�dg�rd som yrke, men eftersom jag �r relativt nyutexaminerad fr�n Alnarp (5 �rs utbildning) anser jag att jag har tillg�ng till den nuvarande g�ngse uppfattningen bland forskarna p� Alnarp och �ven vid andra hortikulturella fakulteter i Europa. Jag vill dock p�peka att det �r inte alla som h�ller med mig om det jag kommer att s�ga. Det �r upp till var och en att bilda sig en uppfattning. Inget �r svart eller vitt. Det finns alltid nyanser. Ja! Helt r�tt. En kontinuerlig och regelbunden besk�rning av unga grenar p� tr�d och buskar f�rl�nger deras livsl�ngd av tre anledningar: 1. Rejuvenilisering. �terg�ng till ett juvenilt stadium. En v�xt har ett juvenilt stadium (vegetativt-tillv�xt) samt ett adult stadium (generativt-blombildande). Ett talande exempel �r murgr�na som har olika typer av blad. Nytillv�xta blad i gren�ndar har ofta den traditionella murgr�nsbladet medan de blad n�rmast blomst�llningarna skiljer sig markant. Dessa olika livsfaser (juvenilt-adult) styr �lder och livsl�ngd p� en planta. V�xter �r dock s� finurliga att de kan, i en begr�nsad del eller hel del av plantan, v�xla tillbaka till juvenilt stadium vid t.ex. grenbrott eller besk�rning. Det skjuter ut nya, unga, juvenila skott d�r grenen har f�rsvunnit. T�nk dig en livscykel d�r du hela tiden kastas tillbaka till ungdomen och f�r leva den igen. Du hinner inte fullt ut komma till stadiet d�r du ska reproducera dig (generativa fasen) och kan d�rf�r inte g� in i en mortalitetsfas (d�d). Nu �r det ju inte riktigt s� h�r enkelt att ett tr�d kan besk�ras i alla evighet och leva f�r evigt. Det finns andra faktorer som p�verkar, t.ex. r�ta, markf�r�ndringar, v�der och vind, rotangrepp o.s.v. Men i princip f�rl�nger detta ett tr�ds livsl�ngd i och med att du tvingar det att st�ndigt skjuta nya skott. 2. Minskade r�tangrepp! Detta �r mycket p�tagligt i knuthamlade tr�d. I besk�rningspunkter bildar tr�d en naturlig f�rsvarszon av f�rh�rdad ved, strypt n�ringstillf�rsel, fenoler och andra �mnen och mekaniska barri�rer som r�tsvampar ej har s� l�tt att penetrera. Det f�ruts�tter att snittytan �r liten! Stora snittytor �r d�mda att bli angripna av r�ta. Ett tr�d som hela tiden besk�rs har flera barri�rzoner och �r mer p� sin "vakt" mot r�tsvampsangrepp, vilket i m�nga, m�nga fall begr�nsar ett tr�ds livsl�ngd. 3. Mindre slitningar av v�der och vind. Detta �r en ganska liten faktor i sammanhanget men kan ha stor betydelse. Ett beskuret tr�d har helt enkelt mindre vindf�ng och slits d�rf�r mindre. Dessa regler g�ller tr�d, spaljeer, h�ckar, buskar, formklippta tr�d KORREKT hamlade tr�d (ej toppkapade tr�d!). Alltf�r m�nga tar sina 40 �riga bj�rkar, askar, bokar eller l�nnar och kapar grova grenar och tror att de skjuter nya skott. Det kan de visserligen g�ra, men uts�tts f�r ett helvetiskt r�tangrepp och obalans mellan rot och krona vilket g�r att tr�det d�r inom ett tiotal �r. Summa summarum s�ger den generella regeln: Tr�d och buskar som kontinuerligt besk�rs, hamlas korrekt, formklipps i forma av borttagande av unga grenar lever l�ngre, v.s.b. Detta �r inte enbart ett teoretiskt resonemang utan exempel. Flera studier och j�mf�relser av befintliga tr�d har visat samma sak. Tyv�rr f�ruts�tter detta en korrekt och kontinuerlig besk�rning, hamling eller formklippning. N�got som det �r lite si och si med bland alla tr�dg�rds�gare. Men det �r en helt annan historia... Ang�ende ludna �ppelskott. Intressant fr�ga. Ska bara g�ra en sak klar! �kta vildapel, Malus sylvestris, �r det tveksamt om det egentligen finns n�got exemplar av kvar idag. Olika fr�s�dder genom �ren har gjort att ingen egentligen vet hur en �kta Malus sylvestris ser ut i ursprunglig form. D�rf�r kan man egentligen inte tala om ett generellt utseende f�r vildapel utan endast f�r olika typer av fr�s�dd vildapel, vilket kan skilja sig enormt.

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-11-2004, 11:52 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Hej! Tusen tack f�r ditt ing�ende svar Birger! Nyutexaminerad hortonom! -Jag �r nyutexaminerad landskapsarkitekt Det �r v�ldigt intressana fr�gor att diskutera tycker jag. P� v�r utbildning har vi till viss del l�st om s�dant h�r, men vi har inte g�tt in i detaljniv�. S� jag tycker att det h�r �r ett ypperligt tillf�lle att fr�scha upp kunskaperna, som tyv�rr har slumrat till i vissa fall... Och vilken superm�jlighet att f� l�ra sig nytt -b�de i teorin, och r�d och r�n fr�n de som har praktiska erfarenheter! Det jag t�nkte p� n�r det g�ller besk�rning av just frukttr�d, och spalj�er i synnerhet, s� �r det den reproduktiva fasen som "sporras" (ha!). D�rf�r funderade jag om det �r s� att s�dan besk�rning i vissa fall ist�llet leder till utmattning och tidigare �ldrande? H�lsningar Maria R

Birger Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-11-2004, 14:43 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 112 Medlem sedan: 08-11-2004 Medlem nr: 4 705	Om balanserad besk�rning f�r ett �ppeltr�d att g� in i en reproduktiv fas, blomma, b�ra frukt och d�rmed leder till utmattning och tidigare �ldrande? �r det s� du menar? Jag ska f�rs�ka svara p� din fr�ga om jag f�rst�r dig r�tt. En balanserad besk�rning av frukttr�d i allm�nhet och spalj�er i synnerhet leder inte till f�rtidigt �ldrande och f�rkortad livsl�ngd, som jag ser det. Snarare tv�rt om. L�ter du bli att besk�ra v�xer spaljen v�ldigt bra i b�rjan v�xer den v�ldigt mycket i framf�r allt toppen och �terg�r s� sm�ningom sin ursprungliga tr�dform. Efter ett tag avtar tillv�xten och blomningen kommer att ta �verhanden. D�refter kommer tillv�xten att ligga p� en mycket sparsam niv� och grenarna blir �ldre, fruktveden blir �ldre och grensprickor, frukttr�dskr�fta och grenskorv kommer att trias ganska bra i tr�det. Detta leder snarare till f�r tidigt �ldrande... Utf�r man d�remot en belanserad besk�rning d�r principen �r att sporrbesk�ra en spalje samt att ta bort vattenskott och tillv�xtpunkter i toppen s� stimulerar du kontinuerligt tillv�xt. D�rmed h�ller du en �ppen, luftig spalje d�r solen kommer �t och frukten f� gott om plats. Detta blir, om jag f�rst�r din fr�ga r�tt, en balans mellan genrativ och vegetativ tillv�xt och �r troligtvis det b�sta f�r b�de livsl�ngd, blomning och frukts�ttning p� spaljen. F�r det �r ju trots allt, som oftast, ordentligt med frukt som vi vill ha p� en frukttr�dsspalj�, eller hur? Landskapsarkitekt minsann? Kul att r�kas! Har du g�tt p� Alnarp eller i Ulltuna? Sj�lv gick jag ut Alnarp i v�ras. Om du gick p� Alnarp har vi s�kert tr�ffats n�gon g�ng.

Maria R Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	22-11-2004, 13:32 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 195 Medlem sedan: 16-08-2004 Medlem nr: 4 290	Hej! Nej, vi har nog inte setts -jag har g�tt p� Ultuna. Har endast varit nere p� Alnarp en g�ng. Det var v�ldigt trevligt, och det �r vackra omgivningar d�r nere! Om tr�det besk�rs p� ett s�dant s�tt att det �verstimuleras att s�tta frukt, skulle denna �verstimulering d� slita p� v�xten och leda till ett tidigare �ldrande? F�rst�r du nu hur jag menar? H�lsningar Maria R

Birger Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	22-11-2004, 14:51 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 112 Medlem sedan: 08-11-2004 Medlem nr: 4 705	Ok, nu f�rst�r jag. Jo, det skulle du kunna g�ra. L�t oss ta de professionella �ppelodlingarna som exempel. D�r har du en kulturtid p� mellan 15-30 �r f�r �ppeltr�den innan de b�rjar ge s�mre frukt och alla sjukdommar tar �verhand. De som varar kortast tid �r de s� kallade kniptr�den som de flesta planterar i dagsl�get. Dessa besk�rs h�rt f�r att b�ra mycket frukt och h�ller s�ledes kortast. Ett krontr�d varar n�got l�ngre d� detta oftast st�r p� en kraftigare grundstam eller har l�tits v�xa lite mer. Att tr�den inte h�ller s� l�nge i detta fall beror naturligtvis inte enbart p� den h�rda besk�rningen utan p� en m�ngd andra faktorer som svagv�xande grundstam, n�ringstillf�rsel, v�xtskyddsp�verkan och plantskolematerial. Detta �r ett exempel p� extrem besk�rning f�r att f� fram s� mycket och s� bra frukt som m�jligt. Men det �r ett avancerat besk�rningsarbete som troligtvis inte �r till�mpbart p� de tr�d som st�r i v�ra tr�dg�rdar eller spalj�er f�r den delen. Gemene tr�dg�rds�gare skulle inte tycka tr�den s�g s�rskilt bra ut....Men rent principiellt, s� visst g�r det, men det kr�vs v�ldigt goda besk�rningskunskaper f�r detta.

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-11-2004, 10:33 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	S�k p� internet "rootstocks" men t�nk p� att i usa har skorvvirus som vi inte vill ha. Fr�stam blir �lst och st�rst och ger frukt sist. Grundstam v�lgs efterbehov man har. Ympning. Har n�gon ympar flera sorter p� samma grundstam? T.ex. tre �pplesorter som ger p�ron�pple??? -------------------- Se Norrfors Frukt

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	11-01-2005, 20:49 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	Grundstammar? Fr�stam eller en best�mnd grundstam? M�nga saker m�ste v�gas in f�r att f� r�tt b�rjan och slut. Jag har ett best�mt m�l att kolla varf�r inte �ppletr�den bara blir 3-5 �r innan de d�r i denna bygd? Hade det funnits en grundstam som varit �nnu mindre s� hade jag tagit den. Nu vill jag ochs� kolla om fruktr�det p�verkar det hela? Jag har tre A2, ett visst antal B 9 och ett visst antal B491. B9 och B 491 �r v�l 34 ihop samt en 10- okulerade i h�stas. Just nu g�rs det i ordning f�r 25 B 9 och 25 B 396. De f�r lika sorters �pple p� sig. Efter ympning h�js temp. till 25- 30 grader varmt i 9 dagar. D� skall de ha v�xt ihop om danska f�rs�ken �r r�tt. Jag kommer att i �r g� �ver till genomskinliga plastband. D� ser man kallustillv�xten. Sp�nnande? Jag har redan v�rk�nslor Och b�rjat att vandra till k�llaren d�r �pplena skall komma till. Ett eller n�gra kommer att f� "vild" stam till tr�d. Mest f�r att se om det blommar l�ngre �n vanliga �ppletr�d. De ympkvistarna �r redan h�r sedan v�ntar en del fr�n Findland. Sedan en del fr�n Sverge. Jag har redan 10 resistenta sorter vilket gl�der mig men samtidigt varf�r inte i �pple tidskrifter n�stan helt saknar uppgifter?? Vill f�retr�darna f�r plantskolor och frukttr�dsorg. att vi skall spruta mycket mera?? Jag kommer att prova en sort som �r resistent mot r�nnb�rsmalen?? om man v�gar tro det?. D� skulle mina tr�d ha en bit p� en3-5 dm i toppen av den? L�tt ordnat med okulering. K�nner Ni till detta ? I s� fall tipsa mig om det s� jag f�r okulera i h�st p� de som d� �r 2 meter h�ga. Mina tr�d blir inte h�gre �n att jag skall kunna g� p� backen och sk�rda. R�da �pplen som blommar lila och ger r�tt mos? �r en annan sort som pr�vas. Tre sorters p�ron�pple och d� �r inte Cox Orange med. Ja �r det n�gon som har lite udda sorter? de f�r inte vara f�r ben�gna f�r sjukdommar f�r d� blir det f�r mycket sprutande. Jag skall leka med persikor och andra roliga frukter men de ympas p� St. Julien Inre ll. H�r blir tr�den lite st�rre men grundstammen klarar 34 grader minus ? Jag best�lde ympetiketter till detta roliga i dag. I st�llet f�r krukor anv�vder jag plastflaskor s� att man kan se allt som sker. Fick ett tips av en yrketsodlare att g�ra mina 50 grundstammar till 150 st.?vad s�ger ni om att p� en liten tomt ha 225 frukttr�d? nu kanske en del f�rst�r att man inte kan ha fr�stammar men sm� grundstammar kan "tryka" ihop dem rej�lt. Mina 45 m�rkts knapt p� tomten. Jag d�pte om mig "Norrforsfruktparadis" T�nk att g� d�r bland dessa blommade tr�d. Ja blir detta inte paradiset??? -------------------- Se Norrfors Frukt

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	17-01-2005, 16:52 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Roligt att l�sa, Sven. Visst blir det paradiset hos dig! I min privata tr�dg�rd har jag sex �ppeltr�d i �ldrarna 7-50 �r och en liten odling f�r grundstammar och ungtr�d. I de �ppeltr�d som st�r d�r de ska forts�tta att leva har jag satt ca 150 ympar, ca 40 sorter. De flesta ympar �r 1-5 �r gamla och l�ngt ifr�n alla har blommat. Endast n�gra f� har burit frukt. Men det g�ller att ympa p� nytt varje �r. Vissa �r �r h�rda f�r de sm�. I �r dog 1/3 av alla mina ympar, unga som gamla. Antagligen var de inte perfekta och fick en och annan utmaning som de inte klarade av. Det verkar som att n�r modertr�det f�r problem (som i �r av larver som �t en del bladmassa) sl�pper den ymparna tidigt. Det �r s�kert klokt. Hellre �n att "b�ka" med en gren som tar tid att f� sprutt p� (och ny bladmassa) s�tter tr�det energi till de egna knopparna. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	03-02-2005, 21:32 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	B9 �r senare �n B396. Jag har bara ympat 5 av varje och B396 �r �verlag snabbare. Men det finns ett undantag en B9 ympad med pelar�pplet "Waltz" har gott i blomst�llning. Det �r en ympning p� en orotad B9 stamdel som satts som stickling. Jag har inte hj�rta att ta bort den �n. Jag satte n�gra klena stambitar som p�l�gg till h�sten och de l�var sig f�r fullt. Det var meningen att jag skulle f�lja ett danskt skema f�r kallusbildningen med +25grader i 9 dagar men detta avbr�ts d� huvudparten av ympriset inte kommit �n. Jag anv�nder genomskinlig plast f�r att se n�r de v�xer ihop. ( Det �r f�rungligt hur det �r i naturen, tv� pinnar kan v�xa ihop och den ena ger rot och den andra v�xten.) D�remot �r vanligt vildapel verkligt sen av sig. Jag flera men ingen har spruckit i knopparna. (De grundstammar med r�tter har satts i 2 liters l�skflaskor och de orotade i 0,5 liters l�skflaskor f�r att se r�tterna. De med r�tter har redan f�tt sm� vita r�tter. De orotade har b�rjat att s�tta lite gr�vitt i kanten. Jag har tv� undervattningsbord, ena 75st 2 liters, det andra med 100 st. 0,5 liters, givetvis med belysning men nu +15-20) grader) -------------------- Se Norrfors Frukt

Johan.S Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-07-2005, 19:58 L�nk hit: #37
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Aprop� grundstammar f�r �ppeltr�d... S�vitt jag f�rst�r (R�tta mig om jag har fel!) blir �ppeltr�d p� fr�stam -�ldre... -Mindre k�nsliga f�r h�rda vintrar... -Mer storv�xta... -Mindre k�nsliga f�r ohyra... -B�r frukt senare... -Mindre k�nsliga f�r sjukdomar... -V�xer fortare... -Mindre k�nsliga f�r torka... �n p� n�gon av klonstammarna. -Har h�rt att fr�stammar f�r �pple alltid f�r s�kallad p�lrot, st�mmer det? -Det p�st�s att fr�stammar ofta f�r koniska stammar p� grund av att man inte vet s�kert hur starkv�xande fr�stammen �r, st�mmer det? -S�vitt jag vet �r "fr�stam", "k�rnstam" och "vildstam" samma sak, vilket namn b�r man anv�nda om man efterfr�gar ett s�dant tr�d? G�r det att best�lla �ppeltr�d, ympade p� fr�stam, fr�n n�gon plantskola? puh M�nga fr�gor blev det, men det vore intressant att f� flera fr�gor och p�st�enden utredda p� samma g�ng, s� man kan f� sig en helhetsbild. H�lsningar Johan.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-07-2005, 11:16 L�nk hit: #38
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Johan, Aprop� grundstammar f�r �ppeltr�d... S�vitt jag f�rst�r (R�tta mig om jag har fel!) blir �ppeltr�d p� fr�stam -�ldre... Ja. Det finns vad jag vet ingen studie p� detta men det �r �ppeltr�den p� de gamla fr�stammarna som blir flera hundra �r. -Mindre k�nsliga f�r h�rda vintrar... Inte s�kert eftersom varje fr�stam blir en egen individ och den vanligaste klonstammen A2 har bra h�rdighet. Men en k�rna fr�n �pple som plockats fr�n trakten d�r man bor torde ha goda chanser till mycket h�g h�rdighet som grundstam. -Mer storv�xta... Ja, men inte mer �n 10% st�rre �n A2 s�ger de som s�ljer grundstammar. Jag tycker dock att de blir �nd� st�rre, men det ka bero p� att de blir �ldre. -Mindre k�nsliga f�r ohyra... -Mindre k�nsliga f�r sjukdomar... Inte s�kert. Om du med ohyra menar insekter, l�ss mm tror jag inte det finns n�gon skillnad annat �n att en starkv�xande v�xt kan kompensera sig b�ttre f�r bladbortfall (och det �r ju ett s�tt att bli mindre k�nslig). Vanliga svampangrepp som kr�fta, monilia etc tycker jag mig inte sett n�gon skillnad p�, andra faktorer som besk�rning, markens kompaktering och fuktighet spelar st�rre roll. St�rre skillnad p� hur tr�d klarar kr�ftsvamp �r om de �r E-m�rkta eller ej, men inte ehller om detta finns studier och E-tr�den har inte funnit s� l�nge p� marknaden. -B�r frukt senare... Ja, men det �r inte s� stor skillnad p� �pple satta p� A2 och fr�stam. Tidigast frukts�ttning f�r man p� svagv�xande grundstamstr�d, eller om man spaljerar. �ppelsorten spelar ocks� roll - �ker� �r sen medan Lobo s�tter tidigt t ex. -V�xer fortare... Ja vegetativt �ven om skillnaden inte �r s� stor mellan fr�stam och A2. Men h�r spelar individen roll ocks�, fr�stammarna varierar mer �n A2. -Mindre k�nsliga f�r torka... Kanske, det vet jag inget om, men en planta som s�tts som fr� och som mycket liten planta har ofta goda m�jligheter att fr�n b�rjan sprida sitt rotsystem som det passar v�xtplatsen. Fr�s�dda (ej utplanterade) v�xter torkar ofta senare �n planterade, innan de blivit stora och kan lagra v�tska och energi. -Har h�rt att fr�stammar f�r �pple alltid f�r s�kallad p�lrot, st�mmer det? Ja liksom A2. Sedan utvecklar de b�gge en sk hj�rtrot. Jag har inte gr�vt upp hundtatals tr�d men de jag gr�vt upp visar samma typ av rotsystem, �ven om varje tr�ds r�tter �r myckeet individuella. -Det p�st�s att fr�stammar ofta f�r koniska stammar p� grund av att man inte vet s�kert hur starkv�xande fr�stammen �r, st�mmer det? Nej, men det f�rekommer b�de att fr�stammen blir gr�vre �n sorten och att tr�det d�rmed ser ut att st� p� en bred fot, liksom motsatsen, dvs att fr�stammen �r mindre starkv�xande och tr�det blir gr�vre �n sin bas. det vanligaste �r dock att fr�stammen och sorten v�xer upp i samma storlek och att man inte ser ympningen eller okuleringen efter n�gra �r. -S�vitt jag vet �r "fr�stam", "k�rnstam" och "vildstam" samma sak, vilket namn b�r man anv�nda om man efterfr�gar ett s�dant tr�d? Vilket som, men om du anv�nder "vildstam" kanske n�gon entaka kan uppfatta det osm att du vill ha sort satt p� Malus Sylvestris som �r en vildapel. G�r det att best�lla �ppeltr�d, ympade p� fr�stam, fr�n n�gon plantskola? Ja, p� flera st�llen i Sverige. Erik H�kansson Urshult, Ekofrukt i Hallstahammar, Julitta och H�kan Svensson i S�rmland t ex. Finns att hitta p� n�tet och i telekataloger. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Johan.S Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	22-07-2005, 22:10 L�nk hit: #39
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Tack f�r det utf�rliga svaret. N�r jag skrev "ohyra" syftade jag i f�rsta hand p� sork. T�nkte att djupa rotsystem kanske inte var lika l�tt f�r dessa att �ta upp och att tr�det d�rigenom l�ttare klarar sig tills man bek�mpat ohyran. �verraskande och intressant att �ven A2 utvecklar p�lrot eller hj�rtrot, det visste jag inte. Tror s�dant rotsystem skulle passa mig bra, d� marken som f�r �vrigt best�r av mjuk r�d kramsand* tyv�rr ofta g�r tr�den dv�rgv�xta. *Vet inte vad s�dan sand kallas. Den blir inte, likt leror, vare sig "gegig" eller hal i bl�tt tillst�nd. Ej heller �r den lik "badstrandsand" som s� l�tt j�mnar ut sig. Tror jag b�ttre beskriver det som "formsand". Den �r l�tt att gr�va i, och ett h�l med lodr�ta kanter rasar i stort sett aldrig igen. Tack, �ven f�r adresstipsen. Har varit i kontakt med Blomqvists plantskola i Finland. D�r ympar de tydligen p� fr�stammar fr�n Antonovkatr�d. Allt l�ter bra, s�n�rsom p� att jag d� m�ste skaffa ympriset sj�lv. B�ttre man hittar n�gon som kan g�ra tr�det komplett. En av de sorter jag �nskar (H�rningsholm) skulle jag troligen i och f�r sig kunna h�mta ympris till sj�lv, men d� man sj�lv inte �r van att ympa �r jag lite os�ker p� hur det b�st b�r se ut och hur det l�mpligen emballeras f�r transport till Finland. H�lsn. Johan.

Karin i V�sterg�... Karin i V�sterg�tland Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-07-2005, 06:35 L�nk hit: #40
Medlem Antal inl�gg: 39 Medlem sedan: 05-11-2004 Medlem nr: 4 695	Hej Johan! S�n jord har jag ocks�. Vet inte vad den kallas men jag har en k�nsla av att den �r ganska n�ringsfattig, s� jag blandar alltid ner v�lbrunnen h�stg�dsel n�r jag planterar. Jorden inneh�ller dessutom mycket sten h�r hos mig. F�rdelen med jordtypen �r att den �r v�ldr�nerad - jag har aldrig problem med perenner som ruttnar om vintrarna och annat som folk med lerjord talar om ofta. -------------------- zon 3-4

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 23-09-2025, 17:32

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon