Grundstammar �pple - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

Grundstammar �pple

Johan.S Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-07-2005, 07:37 L�nk hit: #41
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Hej! Hos mig inneh�ller den inga stenar, s�n�rsom p� en och annan kolossalstor stenbumling. I �vrigt h�ller jag med dig, inga problem med ruttnande v�xter. Vatten�der finns cirka tre meter ner i marken. Det kanske vore bra att anv�nda mer g�dsel �n jag g�r. N�r jag planterar brukar jag f�rst gr�va ur ordentligt och sedan fylla botten av h�let med ruttna l�v och liknande kladd som jag fiskar upp fr�n botten av en damm. Detta f�r att s�kerst�lla fukten f�r de nyplanterade rotsystemet, samt att det skall ha lite humus att v�xa i. // Johan.

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	24-07-2005, 22:06 L�nk hit: #42
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	F�r att g� lite vid sidan om sp�ret (eftersom det �nd� finns m�nga intresserade h�r) fick jag nyss tag p� n�gra f�rs�ksrapporter fr�n �lands f�rs�ksstation, d�r man kollat n�gra grundstammars vinterh�rdighet och avkastning. Resultaten �r avsedda f�r yrkesodlare men kan s�kert intressera folk h�r ocks�. Grundstammarna var M26, B9, M9 och M106. Resultaten visade att M106 och B9 klarade vintrarna klart b�st (�land motsvarar ungef�r zon 3 i Sverige), och dessa b�da gav dessutom den b�sta avkastningen - ungef�r dubbelt s� mycket i handelsduglig sk�rd som M26 och M9. Sorterna som testades var July red och Aroma. Lite trivia kanske, men inte helt ointressant. Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-07-2005, 21:12 L�nk hit: #43
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	P� tal om jord: Om man har n�got som liknar mor�n, mo eller mj�la finns anledning att experimentera med olika tekniker f�r att odla frukttr�d. (Om jordtyper http://www.srv.se/templates/SRV_Page____2205.asp) Ett test p� om jordstrukturen �r n�gorlunda �r att gr�va v�xtb�dden och sedan h�lla n�gra hinkar vatten i b�dden. Efter en-tv� timmar b�r vattnet ha runnit bort. Om inte b�r man hitta p� ett s�tt att dr�nera. Om vattnet rinner bort snabbt finns anledning att blanda extra mull i v�xtb�dden och tillf�ra detta varje �r, samt att odla markt�ckande v�xter �ver v�xtb�dden f�r att skugga orden och f�rhindra snabb avdustning. Ett annat test �r att kolla n�r jorden vaknar p� v�ren - hur snabbt v�xtligheten b�rjar v�xa d�r j�mf�rt med andra omr�den, och om samma arter blir st�rre/mindre eller �r av annan typ. Vissa v�xter �r sn�lla mot oss m�nniskor och indikerar hur jorden �r sammansatt, men ocks� om gr�set torkar snabbt eller inte blir s� h�gt p� ett omr�de som p� ett annat �r det ett tecken. Jag provodlar tr�d p� ett mor�nomr�de. Mycket h�rdpackad finkorning sand med stora och sm� stenar huller om buller. Kompakteringen g�r att vattnet inte rinner undan, och samtidigt blir jordytan h�rd som cement och sl�pper inte genom vatten. Genom marken rinner m�ngder av vatten p� v�ren eftersom det �r berg bakom. Marken v�rms upp sent p� f�rsommaren men h�ller inte tj�len l�ngre �n p� andra st�llen. Endast olika smalbladiga skogsgr�s v�xer h�r mellan de �vriga tr�den som �r 30-150 �r gamla. Jag odlar ett par tr�d p� rej�la kullar, och v�xtb�ddarna d�r gr�vdes 2m i diameter och ett dike med sten f�r dr�nering. I ena har jag blandat of�rmultna l�v ganska l�ngt ned i b�dden, blandat med befintliga mor�njorden, alv mm. Inte s� lyckat, l�ven luktar pyton ocks� som bruna n�r de kommer f�r l�ngt ned. (Gr�na v�xtdelar ska inte l�ngre ned �n 20 cm under markytan, och jag b�rjar tro att mina experiment med bruna l�v p� djup om 50-60 cm inte heller �r bra.) Odlar ett par andra i samma niv� som markytan, det �r daggvide och striml�nn som vill ha och t�l lite mer vatten. D�r har jag varit mer strikt i hur jag lade tillbaka jorden - den lades i samma ordning som den gr�vdes upp men ytskiktet ca 30 cm f�rb�ttrades med kog�dsel, bruna l�v, kompost mm. D�r doftar jorden b�ttre ocks� p� l�g niv� men tr�den torkar ut ganska snabbt trots markskuggande anueller. Kanske �r det alven som bildar klumpar och h�ligheter som g�r att tr�den har sv�rt att utveckla r�tter �verallt d�r de vill. V�xtb�ddarna d�r ska jag iallafall f�rstora i h�st. vad har ni f�r erfarenheter av att l�gga bruna l�v p� l�ga niv�er i v�xtb�ddar? Sj�lv tror jag att jag helt ska sluta med det s� lnge jag inte planterar i ren sand. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Johan.S Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-07-2005, 08:35 L�nk hit: #44
Medlem Antal inl�gg: 97 Medlem sedan: 17-09-2003 Medlem nr: 2 322	Som jag tidigare skrev, brukar jag vid plantering gr�va upp en ordentlig grop. Detta fyller jag sedan med ruttna l�v och liknande kladd (f�rmodar det �r ungef�r vad du menar med "bruna l�v") som jag fiskar upp fr�n botten av en damm, upp till lagom djup att s�tta v�xtens rotsystem mot. Det jag fyller gropen med luktar f�rvisso pyton, men doften f�rsvinner t�mligen omg�ende sedan jag fyllt upp runt v�xten med sanden jag fr�n b�rjan gr�vt ur gropen. a botten av h�let med Det �r enda s�ttet jag vet att mota torkan och d�rigenom klara den nyplanterade v�xten

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	26-07-2005, 09:06 L�nk hit: #45
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	CITAT (Micke @ 24-07-2005, 23:06) F�r att g� lite vid sidan om sp�ret (eftersom det �nd� finns m�nga intresserade h�r) fick jag nyss tag p� n�gra f�rs�ksrapporter fr�n �lands f�rs�ksstation, d�r man kollat n�gra grundstammars vinterh�rdighet och avkastning. Resultaten �r avsedda f�r yrkesodlare men kan s�kert intressera folk h�r ocks�. Grundstammarna var M26, B9, M9 och M106. Resultaten visade att M106 och B9 klarade vintrarna klart b�st (�land motsvarar ungef�r zon 3 i Sverige), och dessa b�da gav dessutom den b�sta avkastningen - ungef�r dubbelt s� mycket i handelsduglig sk�rd som M26 och M9. Sorterna som testades var July red och Aroma. Lite trivia kanske, men inte helt ointressant. Micke Antar att det var MM106 man menade (det var 2 plantskolor Malling & Merton som gick ihop och tog fram MM grundstammarna som �r blodlusresistenta). Kan bara konstatera att detta med avkastningen nog st�mmer jag f�r kartgallra en massa frukter annars �r jag r�dd att tr�den kn�cks (har Alice och Oranie). Rotsystemet �r dock sis�d�r s� jag har st�dk�pp till dem �ven om de �r �ldre + de blir �nd� ganska stora ifall man j�mf�r med B9. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Karin i V�sterg�... Karin i V�sterg�tland Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	26-07-2005, 21:54 L�nk hit: #46
Medlem Antal inl�gg: 39 Medlem sedan: 05-11-2004 Medlem nr: 4 695	Jag hoppar tillbaka till diskussionen om jordf�rb�ttring av sandjord: Eftersom jag har tillg�ng till massor av v�lbrunnen h�stg�dsel 500 m fr�n min tr�dg�rd brukar jag anv�nda det. Bruna l�v har jag inte provat annat �n att mylla ner om v�ren i jordytan bland rosor och perenner, tillsammans med h�stg�dseln. Men tidigare n�r vi hade torrtoa brukade jag t�mma dasstunnan i botten av planteringsgroparna. Skulle tro att det �r vad som finns under mina tv� �ldsta �ppletr�d (8 �r gamla?). Det tycks inte ha varit s�rskilt effektivt (bestod nog mest av toapapper) f�r �ppletr�den v�xer gr�sligt sakta och ser r�tt ynkliga ut. Hittills inga �pplen. Jag tycker det �r sv�rt att veta hur mycket h�stg�dsel man ska blanda ner i planteringsgropen. Misst�nker att jag har varit f�r f�rsiktig och anv�nt f�r lite. -------------------- zon 3-4

�land, aldrig l�... �land, aldrig l�ng borta. Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	27-07-2005, 00:10 L�nk hit: #47
Medlem Antal inl�gg: 3 Medlem sedan: 26-07-2005 Medlem nr: 6 251	Jag �vertog en �detomt f�r snart 20 �r sedan, alla dessa �ppeltr�d sades vara ympade p� vildaplar, g�rden har varit obebodd sedan 1920-talet. Dessa tr�den har uppvisat en formidabel frukt, vissa dock ej speciellt goda. Men ingen har n�gonsin uppvisat n�gon tr�dkr�fta. Mina �ppeltr�d vid mitt ordinariehus i sm�land har dock efter plantering n�gon g�ng p� 60-talet samtliga f�tt kr�fta, ett har t.o.m d�tt. Jag kan inget om stammar eller dylikt, men detta kan kanske ge en hint.

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-07-2005, 14:55 L�nk hit: #48
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	Sjukdomar, som kr�fta �r en svampsjukdom och har med att det finns med i tr�det n�r man k�per det eller finns i omgivningen som luftburen smitta. Den kan gynnas av kall jord t.ex.bl�t kall lera men �ven d�r k�lldrag f�rekommer. Vissa bygder �r det massor med kr�fta i, andra n�stan inget. Vissa tr�d �r mera k�nnsliga f�r olika sjukdomar. Det g�ller att g� balansg�ngen mellan vad man vill ha och vad man kan klara av. Sj�lv �r jag ledsen �ver att de som ofta best�mmer best�mt att du inte f�r anv�nda n�gra bek�mpningsmedel men inte tala om vad f�r sorter du inta kan odla d� eller vilka som ger minst besv�r. Resistenda sorter g�r att inte beh�ver laborera med massa tokiga bek�mpningsmedel som svavel och koppar m. fl. men resistenta skall ej odlas ihop med sjuka tr�d f�r de friska tr�den kan ta skada och det kan hellt bli sjukt. Det forskas p� detta i balsg�rd men man har sv�rt att redovisa resulta vilket �r enormt illa f�r �ppleodlingen. Ekologiska odlare har andra sorter och beh�ver bara kalt vatten och svavel f�r att klara det luftburna sporer. Sj�lv har jag ett tiotal resistenta sorter och f�ljer genom internet resultaten i olika l�nder men ej sverige tyv�rr. I odling s� har allt man g�r och bor betydelse. D�r du inte har kr�fta vilka sorter �r det? D�r du har kr�fta vilka sorter �r det? T�nk p� att verktyg kan sprida kr�fta till friska tr�n tyv�rr. Kv�ve anses att man skall vara sparsam med vid kr�fta. -------------------- Se Norrfors Frukt

Sommartorparn Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	28-07-2005, 19:36 L�nk hit: #49
Medlem Antal inl�gg: 2 045 Medlem sedan: 24-06-2004 Medlem nr: 3 927	CITAT (Karin i V�sterg�tland @ 26-07-2005, 22:54) Jag tycker det �r sv�rt att veta hur mycket h�stg�dsel man ska blanda ner i planteringsgropen. Misst�nker att jag har varit f�r f�rsiktig och anv�nt f�r lite. Jag �r inte expert, men jag har l�st p� Zetas hemsida vad man skriver om plantering av tr�d. Enligt dom senaste r�nen blir dom f�rsenade i v�xten om man l�gger ned g�dsel och of�rmultnat material i botten av gropen. B�ttre att mylla ner det i �versta lagret bara, ungef�r som Cilla beskrivit i ett tidigare inl�gg. Zetas r�d om att plantera tr�d -------------------- Hellre planering �n plantering

Sven Karlsson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	16-10-2005, 10:05 L�nk hit: #50
Medlem Antal inl�gg: 129 Medlem sedan: 21-06-2004 Medlem nr: 3 902	CITAT (Johan.S @ 21-07-2005, 20:58) Hej! Aprop� grundstammar f�r �ppeltr�d... S�vitt jag f�rst�r (R�tta mig om jag har fel!) blir �ppeltr�d p� fr�stam -�ldre... -Mindre k�nsliga f�r h�rda vintrar... -Mer storv�xta... -Mindre k�nsliga f�r ohyra... -B�r frukt senare... -Mindre k�nsliga f�r sjukdomar... -V�xer fortare... -Mindre k�nsliga f�r torka... �n p� n�gon av klonstammarna. -Har h�rt att fr�stammar f�r �pple alltid f�r s�kallad p�lrot, st�mmer det? -Det p�st�s att fr�stammar ofta f�r koniska stammar p� grund av att man inte vet s�kert hur starkv�xande fr�stammen �r, st�mmer det? -S�vitt jag vet �r "fr�stam", "k�rnstam" och "vildstam" samma sak, vilket namn b�r man anv�nda om man efterfr�gar ett s�dant tr�d? G�r det att best�lla �ppeltr�d, ympade p� fr�stam, fr�n n�gon plantskola? puh M�nga fr�gor blev det, men det vore intressant att f� flera fr�gor och p�st�enden utredda p� samma g�ng, s� man kan f� sig en helhetsbild. H�lsningar Johan. Har sett att det finns en stor k�rlek till fr�stam fr�n vilket tr�d som hellst och att detta skulle vara b�ttre �n allt annat? Tro inte att detta �r n�got nytt? I m�nga �r fanns bara fr�stam och man var inte n�jd. Den �r oj�mt stor, beroende sort som k�rnan kom fr�n. Den �r oj�mt k�nslig mot skorv, kr�fta och andra svampsjukdomar. Sedan h�rdigheten var ju enormt olika. Mins att vi hade n�got som ibland kallas n�d�r? Om vi hoppar till bara 1940-talet s� var det n�stan bara fr�stammar som fanns och efter detta s� kom behovet av "b�ttre" grundstammar? A 2 kom 1946 om jag inte minns fel. I m�nga l�nder s� t�stade man olika stammar, med vanlig fr�stam som l�gsta kvalite och ville ha b�ttre. Som h�rdighet, hellst resistent mot vissa sjukdomar och angrepp av insekter men ochs� olika storlekarp� tr�na. �pple industrin ville inte v�nta s� l�nge p� sk�rd och en del �ldre s�g att f�r att h�lla en fr�n sjukdomar s� m�ste alla "d�liga �pplen (mumier) och annar som en del nya skott tas borrt" �ven om de satt 8-10 meter upp i tr�det. Vissa sorter gick inte att h�lla rena utan man fick spruta med bek�mpningsmedel, d� vart dessa fr�stamtr�d mycket ol�mpliga. T�nk att spruta hela tr�det utan att f� f�r mycket p� backen. Vissa delar fann man snart att bara vissa fr�n d�g, t. ex. h�rdigheten, friskheten och mindre variationen och s� blev de fr�na en slags fr�stam som var vedertagen, som Antonovka. DenHar allt en grundstam ska ha? Den t�l ju bara -40 grader C och det finns en som t�l -50 grader C . Men dena fr�stam som anv�nds i kallt klimat som Canada, USA, Finland och sebirien som kanske inte har v�ra fina vintrar, s� i sebirien ville man ha mindre fr�stammar d�rf�r att man l�t stammen v�xa 40 cm sedan veks tr�det 90 grader p� n�t s� att man kunde �sa sn� �ver tr�derna. B-stammarna t�l samma klimat som Antonovka och kan odlas till sm� tr�d med fullkomlig kontroll fr�m markplan. Detta att bygga ett monumet efter sig har alltid m�nniskan velat men de tas alltid bort om det inte passar n�sta generation tyv�rr. Jag vet inte om sm� grundstammar �r sv�rympade, men nu b�rjar mina tr�d bli 1,8 meter h�ga de som ympades f�rst. Nu �r vintern h�r och de �r alla utan blad �ven A2 med. Jag har t. och m. vildstam ympad p� b-stam. (Man har alltid velat ha det b�sta till avel, varf�r man inte tog vilken k�rna som hellst utan den b�sta utom p� 1600-1800 d� det var s� fattigt att man tog vad man hade. Men t�nk p� det �ret d� hela m�larensomr�det var utan tr�d f�r att man inte satt Antonovka som grundstam, var det 1707 eller1709 som man upplivde detta hemska.) -------------------- Se Norrfors Frukt

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 23-09-2025, 17:32

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon