Hej ni modiga som är kvar

, jag vill bara berätta hur
jag äter mina maskar.
Grannen har bigarråträd och jag älskar bigaråer. Det är en sommarstuga och de är inte ofta där - och jag har av gammal vana aldrig kommit mig för att fråga

.
Men deras bigarråer, stora röda saftiga ljuuuuuvliga

bryr de sig aldrig om att plocka eller äta upp! Jag har inte karaktär för att hålla emot min dräglande längtan medan fåglarna frossar - så jag äter...

...
Men så, en sommar, fick jag syn på ett litet misstänkt hål av en halv knappnålshuvuds storlek. Försiktigt öppnade jag och tittade efter.
Där fanns svaret varför ingen äter av bären

. En "stor", fet vit larv.
Så började jag titta efter i de andra bären, jodå, i stort sett varje bär hade
en inhyst gräddig gäst.
Okeeej...

.
Lunkade därifrån.
Men nästa sommar ... inte kunde jag stå emot

, och numera bryr jag mig inte

.
(Eftersom jag är nyfiken, vet jag att de finns kvar (fast nya varje sommar förstås) men jag vet inte vad de är för typer - vet ni?)
Man behöver inte titta så noga, tugga svälj, det är precis lika gott med mask som utan!!!
Bären är ju inte på något vis dålilga, och maskarna tycks vara vid utmärkt vigör.
Om jag ärligt kan hävda att jag inte tagit någon skada, det vet jag inte, jag är ju faktiskt sjukpensionär...
/amaira.