CITAT (amaira @ 04-01-2005, 13:57)
Växters vetenskapliga namn består av två ord.
Det första är <span style='color:blue'>släktnamnet</span> som är gemensamt för en släktgrupp.
Ex: Blåklocka tillhör släktet <span style='color:blue'>Campanula</span>.
Blåklocka, toppklocka, ängsklocka, murklocka, karpaterklocka, m.fl. heter alltså alla <span style='color:blue'>Campanula</span>, men med ett andra ord som skiljer dem åt.
Det andra ordet är <span style='color:green'>artnamnet</span>, och är det som pekar ut den speciella växten.
Men båda orden behövs samtidigt, eftersom det andra ordet pekar på en egenskap som just den växten har, inom sin grupp.
Ex: <span style='color:blue'>Campanula</span> (blåklocks-släktet) <span style='color:green'>latifolia</span>(bredbladig) = hässleklocka.
Men det finns fler sorter/arter som har bredbladighet lite extra utmärkande även inom andra släkten.
Det finns t.ex:
<span style='color:blue'>Typha</span> <span style='color:green'>latifolia</span> (bredbladig kaveldun)
<span style='color:blue'>Dactylorhiza</span> <span style='color:green'>latifolia</span> (Adam och Eva, orkide)
m.fl.
Exempelvis kaveldun, har ju även en mindre sort, som vi ibland har i trädgårdsdammar.
Den heter smalkaveldun, <span style='color:blue'>Typha</span> <span style='color:green'>angustifolia</span>.
<span style='color:green'>Artnamnet angustifolia</span> betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad).
Några vanliga vetenskapliga namn som används om särskilda växtgrupper är t.ex:
<span style='color:blue'>Rosa</span> - rosor.
<span style='color:blue'>Papaver</span> - vallmo.
<span style='color:blue'>Primula</span> - gullviva.
<span style='color:blue'>Viola</span> - viol.
<span style='color:blue'>Euphorbia</span> - törelfamiljen. (Kan vara bra att veta, för de har stammar med mjölksaft som är giftig, och brukar vara irriterande på huden. Hit hör t.ex. vackra trädgårdsväxter som gulltörel, <span style='color:blue'>Euphorbia</span> <span style='color:green'>polychroma</span> , men också krukväxter som den vanliga julstjärnan, <span style='color:blue'>Euphorbia</span> <span style='color:green'>pulcherrima</span> (vet ej betydelsen)
”Poly” betyder ”mycket, många” och ”chroma” betyder färg. Gulltöreln är vackert gul, men framför allt har den en färg som brinner på hösten.
<span style='color:blue'>Trifolium</span> - klöver. (Tri = tre, folium = blad)
<span style='color:blue'>Mentha</span> - mynta. T.ex åkermynta, Mentha arvensis. (arvensis = växer på åkermark).
<span style='color:blue'>Dianthus</span> - nejlikor.
Genom att titta på <span style='color:green'>artnamnen</span> (tilläggsnamnen) kan man få information om växten.
<span style='color:green'>Arvensis</span> betyder som sagt att den växer på åkermark. T.ex:
fårtunga, åkervinda, åkertistel, penningört och harklöver har arvensis/ arvense som artnamn.
<span style='color:green'>Aquatica</span> - växer vid vatten (av latinets aqua - vatten). T.ex: Vattenmynta, <span style='color:blue'>Mentha</span> <span style='color:green'>aquatica</span> .
<span style='color:green'>Palustris</span> - växer i/ vid kärr (av latinets palus - kärr).
<span style='color:green'>Vulgaris</span> betyder vanlig/ allmän. T.ex:
akleja, blåeld, brudbröd, daggkåpa, gråbo, gulsporre.
<span style='color:green'>Officinalis (officinale)</span> betyder att växten har använts som läkemedelsväxt. T.ex:
citronmeliss, gurkört, isop, jordrök, lungört, oxtunga, salvia, valeriana och äkta vallört.
<span style='color:green'>Nigra</span> betyder svart.
<span style='color:green'>Rubra</span> - röd.
<span style='color:green'>Alba</span> - vit.
<span style='color:green'>Chroma</span> - färg.
<span style='color:green'>Poly</span> - mycket, många.
<span style='color:green'>Media</span> - media kommer av latinets medius som betyder 'i mitten' eller 'mitt emellan'. (Tar jag med för att "media" ju är på tapeten , med anledning av flodvågskatastrofen)
<span style='color:green'>Folia</span> - blad.
Många gånger beskriver det vetenskapliga namnet hur bladen är: tjocka, smala, breda, delade, stora, färgade, flikade, osv.
T.ex. <span style='color:green'>trifolium</span> = tre-blad.
För att göra det hela krångligare, så finns ett familjenamn före <span style='color:blue'>släktnamnet</span>, och ibland ett tilläggsord efter <span style='color:green'>artnamnet</span>, när man lyckats få fram en speciell egenskap hos en viss art, t.ex. en vitblommig blåklocka, rött/ brokigt bladverk hos en speciell växt, eller fyllda blommor hos en vanligtvis enkelblommande sort (art).
Ex: Stor blåklocka - <span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicifolia</span>.
(Persicifolia - av latinets persicum (persika) och folium (blad), syftar till att bladen liknar persikoblad.)
Vit storblommig blåklocka, har tillägget " alba" (vit) efter <span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicifolia</span>:
<span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicum</span> `alba´.
Flera växter använder vi ju de vetenskapliga namnen på även till vardags, t.ex. narcisser och scilla.
/amaira.
För att återgå till amairas syfte med tråden - ett jättebra inlägg. Jag tycker det är viktigt med de vetenskapliga namnen - de säger alltid en hel del om växterna. Jag har tusentals växter i min trädgård och jag vill gärna hålla koll på vad de heter.
Säljer man plantor på växtmarknader räcker det inte att skriva "näva" eftersom det kanske finns tusen olika nävor. Själv skulle jag aldrig köpa en växt utan att den är märkt med det vetenskapliga namnet - ibland kan det ju bli fel ändå men det är misstag som sker.
En del producenter hittar på egna svenska namn åt växterna - ett otyg måste jag säga. En del namn säljer också bättre - har sett att många magnolior kallas för "praktmagnolia" fast det inte är det
då är det bra att kolla det vetenskapliga namnet.
Det vetenskapliga namnet säger också om det är en vildart eller hybrid - jag betalar gärna mer för en äkta vildart men då vill jag absolut veta att det är just det.
Det är inte för att vara viktigpetter som man använder vetenskapliga namn - om det är skälet då kan man hålla sig till de svenska namnen.
Redigerat av Gunilla T: 07-07-2010, 11:37
Några latinska/vetenskapliga namn,, och dess betydelse.
06-07-2010, 23:01
Kommer inte ihåg hur länge de var där, de hann iaf bygga sin variant av den Kinesiska muren. Att normanderna var så strukturerade var en nyhet för mig, jag har mest betraktat dem som fransmän och de är inte så strukturerade. Men normanderna är rester av nordiska vikingar som slog sig ner i kusttrakterna och brev naturaliserade fransmän. Sen gick de över Kanalen och erövrade England. Tidigare på 400-talet hade britterna tagit andra vägen och erövrat Bretagne. Europa är en smältdegel av folk och språk men blandningen är inte total.
