Nu blev jag alldeles överväldigad. Har inte varit inne på något forum på väldigt länge, det har inte funnits ork att kommunicera med omvärlden. Tack alla rara människor för era varma ord!:wub:
Till er som inte vet vad som fattats mig kan jag berätta att min dotter Nina (mitt enda barn) som skulle fyllt 30 år på nyårsafton avled den 26 juni förra året. Hon lämnade efter sig två barn, 7 och 9 år gamla och sin käre make. En förtvivlan bortom allt förstånd....
För att komma närmare min familj, (jag är ju singel ) så flyttade jag in till Hjo stad och hyr nu en lägenhet. Det var ett klokt beslut för jag höll på att bli galen i min ensamhet ute i stugan...
Nu ska huset säljas och jag får ägna mig åt krukväxter istället.
Till hösten tänker jag åka till Grekland, ett land som jag fullkomligen älskar!
Så har jag börjat en kurs på Komvux i att bygga datorer och jag tänker även börja ta datakörkort. Måste hitta på något som får livet att gå vidare...
Har mått lite bättre sista tiden sedan Nina visade sig i drömmen för mig. Hon log och lade huvudet på min axel och jag sa till henne (jag visste på något sätt att jag drömde) att det var så synd att hon var död! Sen grät jag hela dagen, men det var lite lättare att gå till graven. Som om hon ville visa att hon hade blivit fri från plågor och elände...och kanske peppa mig så jag orkar finnas för barnbarnen...
Lägger in en bild på mig och min "beskyddare" Nadur, ett lite spexigt kort på oss där jag sminkat mig lite utöver det vanliga...
Kram på er alla, jag återkommer, men med lite mellanrum.