Nu kommer det musik ifrån min ungdomstid ifrån den tyska kanalen som jag lyssnar på.
I tankarna är jag tillbaka i Paris-1965 och sitter på Sacre-Coers trappa och umgås med mina hippie vänner.
Jag sitter och gråter något fruktansvärt. Anledning till det var att jag var jätte kär i en ung fransman och han bedrog mig med en annan tjej
Det vill säga jag minns hur jag grät och en del tårar kommer fram även här och nu
Det är mest för att den tiden är och förbli borta och för att jag var så blåögd på den tiden och är nog det forfarande
Och ändå gillar jag att jag idag är en tant på väg in i ålderdomen
Minnen väller fram, och tårar rinner...
22-02-2005, 15:05
