Två av mina 4 vuxna barn bor i samma hyreshus som jag(i var sin lägenhet)
Vi träffas dagligen,hjälps åt med vovvarna,fikar ,bablar etc...
Det märkliga är att när dessa två barn berättar för sina svenska vänner så tycker de flesta att;usch vad hemskt att bo så nära sin mamma.
Men när de berättar samma sak för till.ex. Chilenare,Araber eller Italienare så lyser dessa människor upp som solen och säger:vad härligt att bo nära sin mamma
Jag undrar varför sådan skillnad med svenskar och dessa invandrare?