Hej på er alla!
Så trevligt att så många har svarat och berättat om sin tro - eller "otro"....
vilket som, för något tycks vi alla alltid tro på....
FÖr mig är organiserad religion en sak (ex. kyrklig kristendom) och tro en helt annan sak. Man kan ju tro på vad som helst, likaväl som på Gud eller på Jesus. Och därtill har vi begreppet andlighet som inte behöver inkluderas i all sorts tro och övertygelser.... Men hur skiljer sig andlighet från till exempel kristen tro (på Gud och Jesus, modell ála bibel)?
Variationerna beträffande tro är många. Jag tycker det är jätteintressant att läsa era svar så fortsätt gärna med dem. Någon påpekade att tro och livsfrågor hänger intimt samman - därför intresset för den här tråden. Jag håller fullständigt med. Fortsätt också gärna den existentialistiska tråden, om frihet kontra ansvar och existentiell ångest (och valfrihetens ångest).
Sartre nämndes redan av någon och många av er har väl hört den danske filosofens (existentialistens) Sören Kierkegaards aforism:
"Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv". Jag tycker personligen att det fångar existentialismens självaste kärna så fint!
Kramar från Eko