Besk�rning av spaljetr�d - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

Besk�rning av spaljetr�d, Expertutl�tande om spaljetr�dsbesk�rning

Karl-G�ran Karls... Karl-G�ran Karlsson Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-03-2003, 23:48 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 93 Medlem sedan: 11-02-2003 Medlem nr: 720	Hej d�r! Nu har jag tagit mig igenom v�rvinterns besk�rningsplikter. Men spaljetr�det ger mig alltid en massa bryderier. Besk�r jag verkligen r�tt? Kan man f� en liten hj�lp med besvarandet av denna fr�ga? Nedan visas tv� bildexempel - en bild f�re besk�rningen och en efter. Har jag gjort n�gorlunda r�tt eller �r det rent �t pepparn? Tr�det f�re: Tr�det efter: Jag tycker sj�lv att mitt tr�d (Cox Orange) v�xer v�ldigt mycket och jag undrar verkligen om det skall kunna g� att h�lla nere storleken fram�ver. Som synes s� sticker redan toppgrenarna iv�g l�ngt �ver takr�nnan. Helst skulle jag vilja h�lla tr�den nedanf�r denna. Hur kan jag g�ra detta? P� sommaren f�r jag pincera minst tv� g�nger s� det k�nns verkligen som man k�mpar (f�rg�ves?) mot naturen. G�r det att klara upp och �nd� f� ett begr�nsat och v�lformat tr�d? �n har jag bara f�tt en handfull med �pplen men i �r ser det faktiskt ut att bli riktigt mycket blomknopp s� det verkar finnas hopp om bra sk�rd.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-03-2003, 01:42 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ser ut som en riktigt bra spalj�besk�rning i mina �gon. F�r att stimulera grentillv�xt s� lite som m�jligt kan du besk�ra mer �n pincering i augusti/september, s� att v�rbesk�rningen blir �nd� l�ttare. All v�rbesk�rning stimulerar tillv�xt. I �vrigt kan du f�r att h�lla in vedtillv�xt och �ka frukts�ttningen prioritera horisontellt riktade grenar �n mer. Om du besk�r grenarna i grenklyka en v�ning ytterligare ned och v�ljer att spara en horisontell kraftig gren, kommer tr�det satsa mer p� att utveckla denna och f�r d� mindre energi att skicka energin upp�t. En annan m�jlighet om detta misslyckas (och tr�det �nd� satsar upp�t) �r att till�ta viss tillv�xt ut�t, fr�n v�ggen. Men det �r en n�dvariant. Kanske �r grundstammen (underlaget, roten, som cox pomonasorten �r ympad p�) en aningen starkv�xande sort. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Karl-G�ran Karls... Karl-G�ran Karlsson Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-03-2003, 19:17 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 93 Medlem sedan: 11-02-2003 Medlem nr: 720	Tack Cilla f�r ditt godk�nnande av min besk�rning! Kul att h�ra! OK, man kan allts� besk�ra lite h�rdare �n just pincering under sommaren och tidiga h�sten. I nul�get har jag pincerat tv� g�nger (en g�ng i mitten av juli och en g�ng till senare i augusti) men du tycker allts� att jag �ven kan ta lite av de st�rre grenarna ocks� f�rutom just �rsskotten? Det d�r med att offra toppskottet(n) till f�rm�n f�r mer horisontella grenar l�ngre ner har jag sj�lv funderat som en m�jlighet att begr�nsa ytterigare tillv�xt upp�t. Redan nu har jag f�rs�kt att rent generellt sk�ra tillbaka uppr�ttv�xande skott men i stort sett l�mna horisontella grenar i fred men man kanske kan g�ra det lite mer systematiskt. Det d�r med att sl�ppa fram tillv�xt ut�t som en sista m�jlighet tycker jag inte l�ter s� tilltalande. Jo, jag har ocks� funderat p� om tr�det verkligen �r ympat p� en svagv�xande grundstam. Rent generellt h�vdar man ju att de tr�d som p� det h�r s�ttet saluf�rs som spaljetr�d skall vara just det men tyv�rr har jag inte sparat etiketterna f�r tr�det s� jag kan inte kolla det. Jag har ett familjetr�d som v�xer till betydligt mindre �n mitt spaljetr�d s� jag misst�nker nog att grundstammen inte �r helt optimalt vald i detta fall.

Bengt i S�r� Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	19-03-2003, 22:22 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 402 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 60	Hej Karl G�ran. Det ser inte s� bra ut,om det f�rest�ller en spalje. En spalje formas i m�nga �r,det menas att spaljen m�ste klippas h�rt varje v�r. Det b�sta �r att du f�rs�ker att inf�rskaffa boken om Frukt och B�r. F�rfattare Bertil Billb�ck utgiven av Kooperativa F�rbundets Bokf�rlag. Andra upplagan.Den �r ov�derlig f�r all frukt och b�rodling. S�k i antikvariat,den �r sedan 1955. Det �r mycket sv�rt att f�rklara hur du skall klippa,det g�r inte i Pc . V�nliga H�lsningar. Bengt i S�r�

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-03-2003, 01:02 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Hej Bengt, Jag har flera b�cker fr�n 1940-talet om spaljering, och visst �r det s� att man kan besk�ra solfj�rdersformer p� m�nga s�tt. Typiskt f�r den �r ocks� att man inte besk�r s� h�rt in p� huvudgrenarna - den kan vara mer livfull och inte s� stringent som andra spalj�former. Verrierpalmetter och andra besk�rs ofta in h�rdare med kort, sporrad fruktved direkt p� huvudgrenarna. �r det dessa du t�nker p�? Karl-G�ran, Om ditt huvudsakliga problem �r storleken i h�jd (fruktanlag - blom - ser du ju ut att ha gott av) skulle jag sk�ra ned h�jden i juli-augusti, och kanske �vrig vedtillv�xt ocks�, parallellt med den senare pinceringen. P� v�ren g�r du ytterligare en inkortning om du f�tt vedtillv�xt efter detta. Besk�r toppskotten invid sidogren s� att du inte f�r forts�ttning r�tt upp (saven f�ljer och f�rs�rjer d� sidogrenen). Eftersom grundstammen kan vara lite v�l starkv�xande f�rst�r jag att du inte gallrar �n h�rdare i veden. D� svarar ju tr�det med �nnu mer vedtillv�xt. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Karl-G�ran Karls... Karl-G�ran Karlsson Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	20-03-2003, 19:30 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 93 Medlem sedan: 11-02-2003 Medlem nr: 720	Ja, efter Bengts inl�gg vet jag inte riktigt vad jag skall tro. Nog besk�r jag detta tr�d s� h�rt det bara g�r (en g�ng p� v�rvintern och tv� g�nger med rej�l pincering p� sommaren) s� jag vet inte om jag egentligen kan g�ra s� mycket mer. Dock skall jag lyda r�det att �ven ta lite gr�vre grenar p� sensommaren. Tar man �nnu h�rdare s� �r det precis som Cilla s�ger att tr�det bara svarar med en enorm tillv�xt med nya skott. Det g�ller ju att hitta en riktig och rimlig balans i besk�rningen och h�r h�ller jag fullst�ndigt med Cilla. F�r �vrigt s� undrar jag lite om Bengt har spaljetr�d sj�lv. Om man bara tittar efter hur det beskrivs i b�cker s� f�r man intryck att man kan f� endast l�nga fina huvudgrenar och p� dessa enbart en massa kortskott med blom- och fruktanlag. I mitt fall verkar detta inte g� med tanke p� hur kraftigt tr�det v�xer och jag undrar om inte bildbeskrivningarna i b�cker �r lite v�l idealiserade. I mitt fall har jag f�ljt r�den givna i Gustaf Alms Besk�rningsbok - en i mitt tycke v�ldigt bra bok. Men, det �r klart, om man verkligen har ett tr�d p� en svagv�xande grundstam kanske man kan n� den idealisede bilden av ett spaljetr�d. Jag sj�lv �r n�jd om jag kan h�lla tr�det utspritt relativt j�mnt �ver spaljen s� att inte grenarna skuggar varandra alltf�r mycket. Att jag sedan inte lyckas f� en "perfekt" palmett som det kallas med just den h�r formen p� spaljetr�det f�r jag nog st� ut med. Jag hoppas att det skall kunna funka �nd�. De �pplen jag har f�tt hittills har varit suver�nt fina.

�sa, m�lardalen ... �sa, m�lardalen zon 2 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	20-03-2003, 19:50 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 18 595 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 31	Det finns m�nga olika spalj�former n�r det g�ller �ppeltr�d som t�l att formas i div. olika former. Tittar man i gamla fruktodlarb�cker, nya fruktodlarb�cker och i utl�ndska fruktodlarb�cker s� kan man hitta en m�ngd olika spaljformer man kan anv�nda till �ppeltr�d ingen form �r mera r�tt en en annan. Och tittar man i sofieros tr�dg�rd hittar man �nnu flera former man kan forma sitt �ppeltr�d till. Sj�lv formar jag mitt spalj�tr�d efter platsen som jag har tillg�nglig, jag har dock f�rdelen att jag producerat tr�det sj�lv. Det �r ympat p� MM106 och jag hade d� m�jlighet att forma tr�det fr�n b�rjan. -------------------- Mvh �sa M�nniskor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	20-03-2003, 22:23 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	"spaljen m�ste klippas h�rt varje v�r Suck! Man kan komplettera med pincering p� sommaren. Och man kan sp�nna grenarna p� pinnar, om man vill ha mer spalj�form. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-03-2003, 07:59 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	Det h�ftigaste spal�tr�det s�g jag p� Sofieros k�kstr�dg�rd; som ett l�gt staket runt gr�nsakerna, kanske ca 30 cm h�g: Full av sm� r�da �ppelkarter! -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-03-2003, 10:14 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Ja DEN har jag dreglat �ver l��nge ;-) step-over apples - lepage-h�ck :-D Mums! H�lsar Ingrid

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-03-2003, 19:28 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Om besk�rningen syftar till att f� plats f�r tr�det och att f� frukt s� kommer din besk�rning att fungera. Det �r stammens tv� �versta gr�vre sidogrenar du kommer att f� b�ka lite med, och helst f�rs�ka hitta ett besk�rnihngsst�lle som g�r att n�ringen leds ut i en sidogren. Den h�gsta toppen till v�nster kommer att leda i visst upp�triktat "sprut" n�gonstans fr�n tappen. Besk�r du den l�ngre ned invid grenklyka till sidogren kommer savstr�mmen ledas dit�t och utveckla denna, ist�llet f�r att forts�tta str�va r�tt upp�t. CITAT Om man bara tittar efter hur det beskrivs i b�cker s� f�r man intryck att man kan f� endast l�nga fina huvudgrenar och p� dessa enbart en massa kortskott med blom- och fruktanlag. I mitt fall verkar detta inte g� med tanke p� hur kraftigt tr�det v�xer och jag undrar om inte bildbeskrivningarna i b�cker �r lite v�l idealiserade. Jag har sett att detta finns i verkligheten, ofta p� verrierpalmetter och andra mer strika spalj�former. P� bilder fr�n 1940-talet d� m�nga slott och herres�ten liksom kommersiella odlare satte frukt p� spalj�er ser man att de l�mnade l�ngre fruktgrenar och s� m�nga man hade utrymme till, ungef�r som du gjort. En friare solfj�dersform, som ditt tr�d liknar, kan man l�mna fler sidogrenar att bli fruktb�rande. P� s� s�tt liknar det ocks� ett tr�d - fast i tv�dimensionell form. Personligen tycker jag det �r klart vackrare och mer praktiskt funktionellt �n de striktare formerna, som kr�ver �nnu mer pincering �n den du utf�r! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Hannele Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	23-03-2003, 19:11 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 9 732 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 22	[B]Plommon passar b�st till solfj�dersform. -------------------- Carpe Diem. F�nga dagen. Ta ingen skit, tjejer! Grynet

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	24-03-2003, 21:39 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Plommon, k�rsb�r och persika ger inte samma nyskottsbildning p� �ldre ved som �pple och p�ron g�r, d�rf�r �r det bra att anv�nda spalj�former d�r man inte beh�ver besk�ra s� mycket. Solfj�dersformen �r d�rf�r den som passar bra. Med p�ron och �pple kan man v�lja efter tycke och smak. De fungerar bra b�de i fria och strika solfj�dersformer samt i andra spalj�former. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Karl-G�ran Karls... Karl-G�ran Karlsson Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-03-2003, 20:00 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 93 Medlem sedan: 11-02-2003 Medlem nr: 720	Tack f�r alla tips och all information om spaljetr�dsbesk�rning! Jag lovar att �terkomma i h�st med lite bilder och beskrivningar hur det gick med mitt tr�d och hur det d� ser ut efter en ny v�xts�song. F�rhoppningsvis blev det �ven en hel del �pplen (jag tycker det finns bra med fruktved nu s� jag hoppas).

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 21-07-2025, 13:46

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon