Hej där!

Nu har jag tagit mig igenom vårvinterns beskärningsplikter. Men spaljeträdet ger mig alltid en massa bryderier. Beskär jag verkligen rätt?

Kan man få en liten hjälp med besvarandet av denna fråga?

Nedan visas två bildexempel - en bild före beskärningen och en efter. Har jag gjort någorlunda rätt eller är det rent åt pepparn?

Trädet före:




Trädet efter:




Jag tycker själv att mitt träd (Cox Orange) växer väldigt mycket och jag undrar verkligen om det skall kunna gå att hålla nere storleken framöver. Som synes så sticker redan toppgrenarna iväg långt över takrännan. Helst skulle jag vilja hålla träden nedanför denna. Hur kan jag göra detta?

På sommaren får jag pincera minst två gånger så det känns verkligen som man kämpar (förgäves?) mot naturen. Går det att klara upp och ändå få ett begränsat och välformat träd? Än har jag bara fått en handfull med äpplen men i år ser det faktiskt ut att bli riktigt mycket blomknopp så det verkar finnas hopp om bra skörd.

Ser ut som en riktigt bra spaljébeskärning i mina ögon.

För att stimulera grentillväxt så lite som möjligt kan du beskära mer än pincering i augusti/september, så att vårbeskärningen blir ändå lättare. All vårbeskärning stimulerar tillväxt.

I övrigt kan du för att hålla in vedtillväxt och öka fruktsättningen prioritera horisontellt riktade grenar än mer. Om du beskär grenarna i grenklyka en våning ytterligare ned och väljer att spara en horisontell kraftig gren, kommer trädet satsa mer på att utveckla denna och får då mindre energi att skicka energin uppåt.

En annan möjlighet om detta misslyckas (och trädet ändå satsar uppåt) är att tillåta viss tillväxt utåt, från väggen. Men det är en nödvariant.

Kanske är grundstammen (underlaget, roten, som cox pomonasorten är ympad på) en aningen starkväxande sort.

Tack Cilla för ditt godkännande av min beskärning! Kul att höra!

OK, man kan alltså beskära lite hårdare än just pincering under sommaren och tidiga hösten. I nuläget har jag pincerat två gånger (en gång i mitten av juli och en gång till senare i augusti) men du tycker alltså att jag även kan ta lite av de större grenarna också förutom just årsskotten?

Det där med att offra toppskottet(n) till förmån för mer horisontella grenar längre ner har jag själv funderat som en möjlighet att begränsa ytterigare tillväxt uppåt. Redan nu har jag försökt att rent generellt skära tillbaka upprättväxande skott men i stort sett lämna horisontella grenar i fred men man kanske kan göra det lite mer systematiskt. Det där med att släppa fram tillväxt utåt som en sista möjlighet tycker jag inte låter så tilltalande.

Jo, jag har också funderat på om trädet verkligen är ympat på en svagväxande grundstam. Rent generellt hävdar man ju att de träd som på det här sättet saluförs som spaljeträd skall vara just det men tyvärr har jag inte sparat etiketterna för trädet så jag kan inte kolla det. Jag har ett familjeträd som växer till betydligt mindre än mitt spaljeträd så jag misstänker nog att grundstammen inte är helt optimalt vald i detta fall.

Hej Karl Göran.

Det ser inte så bra ut,om det föreställer en spalje.
En spalje formas i många år,det menas att spaljen måste klippas hårt
varje vår.
Det bästa är att du försöker att införskaffa boken om Frukt och Bär.
Författare Bertil Billbäck utgiven av Kooperativa Förbundets Bokförlag.
Andra upplagan.Den är oväderlig för all frukt och bärodling.
Sök i antikvariat,den är sedan 1955.
Det är mycket svårt att förklara hur du skall klippa,det går inte i Pc .

Vänliga Hälsningar.
Bengt i Särö

Hej Bengt,
Jag har flera böcker från 1940-talet om spaljering, och visst är det så att man kan beskära solfjärdersformer på många sätt. Typiskt för den är också att man inte beskär så hårt in på huvudgrenarna - den kan vara mer livfull och inte så stringent som andra spaljéformer. Verrierpalmetter och andra beskärs ofta in hårdare med kort, sporrad fruktved direkt på huvudgrenarna. Är det dessa du tänker på?

Karl-Göran,
Om ditt huvudsakliga problem är storleken i höjd (fruktanlag - blom - ser du ju ut att ha gott av) skulle jag skära ned höjden i juli-augusti, och kanske övrig vedtillväxt också, parallellt med den senare pinceringen. På våren gör du ytterligare en inkortning om du fått vedtillväxt efter detta. Beskär toppskotten invid sidogren så att du inte får fortsättning rätt upp (saven följer och försörjer då sidogrenen).

Eftersom grundstammen kan vara lite väl starkväxande förstår jag att du inte gallrar än hårdare i veden. Då svarar ju trädet med ännu mer vedtillväxt.

Ja, efter Bengts inlägg vet jag inte riktigt vad jag skall tro. Nog beskär jag detta träd så hårt det bara går (en gång på vårvintern och två gånger med rejäl pincering på sommaren) så jag vet inte om jag egentligen kan göra så mycket mer. Dock skall jag lyda rådet att även ta lite grövre grenar på sensommaren. Tar man ännu hårdare så är det precis som Cilla säger att trädet bara svarar med en enorm tillväxt med nya skott. Det gäller ju att hitta en riktig och rimlig balans i beskärningen och här håller jag fullständigt med Cilla.

För övrigt så undrar jag lite om Bengt har spaljeträd själv. Om man bara tittar efter hur det beskrivs i böcker så får man intryck att man kan få endast långa fina huvudgrenar och på dessa enbart en massa kortskott med blom- och fruktanlag. I mitt fall verkar detta inte gå med tanke på hur kraftigt trädet växer och jag undrar om inte bildbeskrivningarna i böcker är lite väl idealiserade. I mitt fall har jag följt råden givna i Gustaf Alms Beskärningsbok - en i mitt tycke väldigt bra bok. Men, det är klart, om man verkligen har ett träd på en svagväxande grundstam kanske man kan nå den idealisede bilden av ett spaljeträd. Jag själv är nöjd om jag kan hålla trädet utspritt relativt jämnt över spaljen så att inte grenarna skuggar varandra alltför mycket. Att jag sedan inte lyckas få en "perfekt" palmett som det kallas med just den här formen på spaljeträdet får jag nog stå ut med. Jag hoppas att det skall kunna funka ändå. De äpplen jag har fått hittills har varit suveränt fina.

Det finns många olika spaljéformer när det gäller äppelträd som tål att formas i div. olika former. Tittar man i gamla fruktodlarböcker, nya fruktodlarböcker och i utländska fruktodlarböcker så kan man hitta en mängd olika spaljformer man kan använda till äppelträd ingen form är mera rätt en en annan. Och tittar man i sofieros trädgård hittar man ännu flera former man kan forma sitt äppelträd till. Själv formar jag mitt spaljéträd efter platsen som jag har tillgänglig, jag har dock fördelen att jag producerat trädet själv. Det är ympat på MM106 och jag hade då möjlighet att forma trädet från början.

"spaljen måste klippas hårt varje vår Suck!

Man kan komplettera med pincering på sommaren.
Och man kan spänna grenarna på pinnar, om man vill ha mer spaljéform.

Det häftigaste spaléträdet såg jag på Sofieros köksträdgård;
som ett lågt staket runt grönsakerna, kanske ca 30 cm hög:

Full av små röda äppelkarter!

Ja DEN har jag dreglat över lääänge ;-) step-over apples - lepage-häck :-D


Mums!

Hälsar Ingrid

Om beskärningen syftar till att få plats för trädet och att få frukt så kommer din beskärning att fungera. Det är stammens två översta grövre sidogrenar du kommer att få böka lite med, och helst försöka hitta ett beskärnihngsställe som gör att näringen leds ut i en sidogren. Den högsta toppen till vänster kommer att leda i visst uppåtriktat "sprut" någonstans från tappen. Beskär du den längre ned invid grenklyka till sidogren kommer savströmmen ledas ditåt och utveckla denna, istället för att fortsätta sträva rätt uppåt.



Jag har sett att detta finns i verkligheten, ofta på verrierpalmetter och andra mer strika spaljéformer. På bilder från 1940-talet då många slott och herresäten liksom kommersiella odlare satte frukt på spaljéer ser man att de lämnade längre fruktgrenar och så många man hade utrymme till, ungefär som du gjort.

En friare solfjädersform, som ditt träd liknar, kan man lämna fler sidogrenar att bli fruktbärande. På så sätt liknar det också ett träd - fast i tvådimensionell form. Personligen tycker jag det är klart vackrare och mer praktiskt funktionellt än de striktare formerna, som kräver ännu mer pincering än den du utför!

[B]Plommon passar bäst till solfjädersform.

Plommon, körsbär och persika ger inte samma nyskottsbildning på äldre ved som äpple och päron gör, därför är det bra att använda spaljéformer där man inte behöver beskära så mycket. Solfjädersformen är därför den som passar bra.

Med päron och äpple kan man välja efter tycke och smak. De fungerar bra både i fria och strika solfjädersformer samt i andra spaljéformer.

Tack för alla tips och all information om spaljeträdsbeskärning!

Jag lovar att återkomma i höst med lite bilder och beskrivningar hur det gick med mitt träd och hur det då ser ut efter en ny växtsäsong. Förhoppningsvis blev det även en hel del äpplen (jag tycker det finns bra med fruktved nu så jag hoppas).