Igelkottar, Var rädd om dom! Alternativ

[zeppo]

http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/me...aq/gravling.htm


http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/me...aq/igelkott.htm


Lite till fakta om dessa söta djur:

Grävlingen är lätt att känna igen genom två svarta band som löper från nos till öron på det annars vita huvudet. Den bor i ett gryt som vanligen har 1-3 öppningar, men riktigt gamla kan ha 15. De bebos då av flera grävlingar, en hel släkt. I grytet finns ett omfattande system av gångar, vilka leder till en sovkammare som grävlingen fodrar med mossa, torra löv och gräs. Den bär materialet mellan hakan och tassarna och går på armbågarna, baklänges in i grytet. Grävlingen är mycket renlig. Den städar regelbundet sin sovkammare. Den går då baklänges ut med det gamla materialet. Man kan hitta gammalt bomaterial alldeles utanför grytet. Grävlingen har speciella toaletter. Den gräver tennisbollsstora hålor i vilka den bajsar. Den markerar sitt revir genom att spruta ut en vätska genom körtlar under svansen. På så sätt visar den för andra grävlingar var den bor och i vilket område den letar mat.

Mamman föder sina ungar i februari-mars. Hon vårdar dem hela sommaren och ungarna lämnar henne i slutet av september eller början av oktober.

Många grävlingar dör i trafiken. Människan är därför grävlingens värsta fiende. Förr gjorde man målarpenslar och rakborstar av pälsen och lädersmörja av fettet. För att skydda sig mot grävlingens bett la man äggskal i sina stövlar. Man sa att grävlingen bet tills det krasade. Detta har visat sig vara lögn.

Grävlingen är ett vilt djur. Den lever i frihet och måste skaffa sin egen mat. På menyn står bl.a. daggmaskar och insekter. Den vänder på komockor efter skalbaggar och gräver i jordhumlors och jordgetingars bon efter ägg. Ett stort hål i en myrstack betyder ofta att grävlingen varit framme. Annan favoritmat är fågelägg, fågelungar, sorkar, bär, svamp och rötter. Grävlingen måste äta ofta för att bli mätt. Den äter små djur i förhållande till sin storlek. På tassarna sitter kraftiga grävklor vilka används för att gräva upp småkryp och rötter. När grävlingen letar mat ger den ifrån sig smackande och snörvlande ljud. Den följer väl upptrampade stigar, s.k. växlar, vid sitt näringssökande. Grävlingen har väl utvecklad hörsel och lukt, men den ser dåligt. På hösten måste den äta upp sig ordentligt för att kunna sova kortare eller längre perioder under vintern.

Grävlingen är nattaktiv. Om man sitter vid ett gryt på kvällen ser man först ett randigt huvud som tittar ut och försiktigt vädrar i luften. Den sträcker på sig, kliar sig och gäspar ljudligt, ungefär som vi själva gör när vi precis vaknat. Efter en stund kommer fler grävlingar fram. De putsar varandras pälsar och märker varandra med sina dofter. Efter det kan de leka, särskilt ungarna. Men även en vuxen grävling kan slå en kullerbytta i gräset för sig själv eller nafsa lekfullt efter de andra. Ungarna jagar runt efter varandra. Efter ungefär en timme vid grytet ger sig alla iväg för att leta mat. De går en och en utom ungarna som får gå på en rad efter sin mamma.

[Diabolique]

Du behöver inte försvara dig, jag skriver inte att du har fel. Jag tänker inte gå in i några debatter om hur man skall tolka ordet fiende, det ger nog inget. Amairas berättelse borde nog ge en fingervisning om relationerna grävling/igelkott. Känner inte till Pat Morris och hans bok men namnet låter engelskt/amerikanskt. Frågan är om hans resultat direkt går att överföra till Sverige. Grävlingarna kanske är sällsyntare eller har mer lättåtkomlig föda där han verkat. Det är därför jag tycker man skall vara försiktig med att dra slutsatser. Beträffande relationen till människan så är trots allt igelkotten vanligare i kulturlandskapet, på gott och ont. Ute i stora skogen är den ovanlig/saknas.

Tillägg: Som en indikation på att hans resultat inte riktigt går att överföra är att han nämner iller. Illern är väldigt sällsynt i Sverige, tror minken konkurrerar ut den.

Du har precis tagit upp att vi kan ha tolkat ordet fiende olika, så jag tänkte bara tydliggöra att i detta sammanhang menar jag "den som är en fara/ ett hot för igelkottar". Ifall någon skulle ha missförstått mig.

Sedan måste jag säga att det är lite dålig stil att du säger att jag inte ska dra några slutsatser bara för att en forskare (från England) som har studerat igelkottar i 20 år kommer fram till något. Men samtidigt skriver du: "Amairas berättelse borde nog ge en fingervisning om relationerna grävling/igelkott."...

Själv tycker jag att det är DU som inte ska dra slutsatser för att någon i ett forum har sagt något som du tror helt blint på. Så jag säger som du... Var försiktig med att dra slutsatser.

Och vad gäller författaren till boken, så bor han som jag nämnde i England, och de har samma art av både igelkott och grävling. Det känns som om du idiotförklarar mig, när du skriver som du gör. Självklart skulle jag inte hänvisa till studier som är gjorda i länder som skiljer sig så mycket från vårat, vad gäller arter och nautr. Nu vet du det i alla fall.

Som en indikation på att du inte ska dra slutsatser för att någon skriver något i ett forum så kan jag nämna att de skrik som beskrivs i det inläget du syftar till mest påminner om när en räv tar en hare...

Och i boken står det att "men de har inga större utsikter att kunna döda den" (grävlingarna om igelkottarna).
Det står inte att ingen grävling någonsin har dödat en igelkott... Han menar bara att de har så små chanser att lyckas döda igelkottar. Så det kan ju stämma att det var grävlingen som tog de små liven som beskrevs tidigare, men vi ska kanske inte dra några slutsatser av det... Eller?

Det var en igelkottsfamilj, jag kan räkna upp ett åtskildigt antal igelkottsfamiljer som dött på grund av människor och deras handlingar.

Och zeppo, jag håller med dig!
Grävlingar är jättefina djur, som tyvärr har dåligt rykte.
Jag vet många som fortfarande tror att det bästa om man möter en grävling är att ha kol, knäckebröd eller äggskal i stövlarna eftersom "grävlingar biter folk i benen tills skelettet krasar"...
Helt sjukt!

[Hannele]

Förstår inte varför folk här hackar på grävlingar, dom är nästan det sötaste djuret som finns, väldigt social dessutom.

Du har inge trädgård, va?
Inget hus, där dom har grävt bort grunden?
Då kan man på avstånd tycka, att dom är fina.

[Diabolique]

Du har inge trädgård, va?
Inget hus, där dom har grävt bort grunden?
Då kan man på avstånd tycka, att dom är fina.

I detta sammanhang så hade "hackandet på grävlingar" att göra med att de anklagas för att vara igelkottarnas största fara/fiende/hot. Vilket jag verkligen inte håller med om. Och de hänvisas inga källor för det påståendet heller...

Jag är uppvuxen långt ut på landet. Och jag hörde aldrig under min uppväxt någon som hade fått sin grund bortgrävd av grävlingar. Däremot så bodde det ju grävlingar under grunden hos en del. Vissa av dem gillade det inte för de trodde tyvärr på alla skrönor om farliga grävlingar...

[Gossen Ruda]

Förstår numera ditt val av nickname, du tycks inte klara av att bli motsagd. Det är ett välkänt faktum att grävlingen tar igelkottar, åtminstone i Sverige. Och att den är kottens största "NATURLIGA" fiende, faktiskt den enda som normalt kan döda kottar. Jag betraktar inte människan som en naturlig kottfiende, läs lite bättre vad jag skriver. Sen hade jag lite fel om illerns utbredning men det kan kvitta.

[netaave]

Jag tände en sån där rishög för två år sen. En tändsticka i riset, sen brann det riktigt bra, sen väldigt bra, sen föör bra..
tur nog kom grannen hem just då och fick fram slangen, min hade jag ännu inte tatt fram....
50 kvm brann på två minuter...
eftersläckte i en och en halv timme....

Så gjorde dom i en fastighet utanför vårt samhälle också, men dom hade ingen granne som kom hem.....
Dom är bostadslösa nu.

[pejori]

ha!!! kommer ihåg när jag och min dåvarande man köpte hus
vi hade ett äppelträd som visade sig vara glasäpplen.
det sågade vi ner, och gjorde en jättebrasa av i trädgården
efter en stund, när lågorna och röken steg över kvarteret, kom grannarna
den ena hade målat sitt hus med vit färg
den andra hade tvätt på tork... hela kvarteret stank av röklukten
snacka om entré

[Diabolique]

Förstår numera ditt val av nickname, du tycks inte klara av att bli motsagd. Det är ett välkänt faktum att grävlingen tar igelkottar, åtminstone i Sverige. Och att den är kottens största "NATURLIGA" fiende, faktiskt den enda som normalt kan döda kottar. Jag betraktar inte människan som en naturlig kottfiende, läs lite bättre vad jag skriver. Sen hade jag lite fel om illerns utbredning men det kan kvitta.

Nu handlar det inte bara om att bli motsagd.
Det klarar jag av, och jag kan erkänna om jag har fel.
Men det är inte mig ni ger er på utan ett djur som inte kan föra sin egen talan. Och ni hänvisar inte till några källor när ni anklagar grävlingen för att vara så farlig och ondskefull i sin natur.

Allt jag har sagt har jag hänvisat källor till.
Var är böckerna och forskarna som stödjer era "sanningar"?

Jag blir också sur för att mina källor blir kritiserade fast ni bara går på hörsägen eller enstaka självupplevda händelser. Det är lågt!
Och det har inget att göra med att bli emotsagd.

Angående igelkottens värsta naturliga fiende så har jag hört att det BARA är rävar som kan komma åt att döda dem. Och att detta ska vara "ett välkänt faktum". Men eftersom jag aldrig har sett detta eller hittat någon statistik eller forskning, så antar jag att det bara är hörsägen, precis som jag tror om grävlingens igelkottsätande. Men ni får hemskt gärna ge mig era referenser om de är mer trovärdiga än mina.

Jag erkänner att jag kan vara en bitch, när jag tycker att något är riktigt fel, och det är jag stolt över. Jag överreagerar kanske också, men om ni läser tråden "tar grävlingar katter" så kanske ni förstår det lite bättre.
Där feltolkas källor så till dne milda grad att de får motsatt betydelse för att släta över den svenska jakttraditionen att ha grävlingar som husdjur för att hetsa hundar på...

[Gossen Ruda]

Ingen hörsägen lilla vän, jag har läst det i böcker. Den bok jag är säker på att ha läst det i är Däggdjuren i färg av Curry-Lindgren tror jag han heter.

Beträffande ordet fiende så skriver Svenska Akademien så här:

BETYDELSE: om varelse i förhållande till annan (andra) varelse® som den hatar l. bär agg till l. söker skada: vedersakare, antagonist, ovän, motståndare.

Du kan inte hitta på egna tolkningar av ord, du blir bara missförstådd.

SOAB

[zeppo]

Jag erkänner att jag kan vara en bitch,

Du är inte en bitch.

Du är klart den som kan mest om djur här. Och en sann djurvän verkar du vara...........

Men med vissa människor är det lönlöst att resonera med, även om man motbevisar dem. Du har rätt även i att det är räven som kan ta igelkottar, det har jag också fått lära mig.

[Diabolique]

Ingen hörsägen lilla vän, jag har läst det i böcker. Den bok jag är säker på att ha läst det i är Däggdjuren i färg av Curry-Lindgren tror jag han heter.

Beträffande ordet fiende så skriver Svenska Akademien så här:

BETYDELSE: om varelse i förhållande till annan (andra) varelse® som den hatar l. bär agg till l. söker skada: vedersakare, antagonist, ovän, motståndare.

Du kan inte hitta på egna tolkningar av ord, du blir bara missförstådd.

SOAB

Men lille vän.
Nu gör du sådär dumt igen.
Man ska inte klanka ner på andra när man själv gör lika dant.

Jag tycker att man måste vara bra dum om man inte fattar vad fiende betyder i det sammanhanget. Och du har ju själv använt det!
Jag citerar:
"Och att den är kottens största "NATURLIGA" fiende, faktiskt den enda som normalt kan döda kottar. Jag betraktar inte människan som en naturlig kottfiende, läs lite bättre vad jag skriver."

Jojo, "fiende" och "kottefiende"... (det kanske står med i ordbäckerna också?)
Läs på lite bättre vad du själv skriver innan du klankar ner på andra. Annars blir du bara illa omtyckt och missförstådd.

Och jag har heller aldrig påstått att människan är en naturlig fiende, däremot den största faran för igelkottar (bland naturliga och onaturliga faror/ fiender).
Detta tog jag upp för att belysa att vi själva är ett hot mot vissa djur, genom vårat sätta att agera (köra bil, eller elda majbrasor till exempel). Och att det är mer viktigt att fokusera på, än att rovdjur försöker äta igelkottar.

Och jag ska naturligtvis ta och kolla upp den bok du nämner, eftersom du själv inte orkar söka sidanvisning. Tack för tipset dock.
Om det står så som du säger i den boken så är det ändå ord mot ord från forskarnas sida. Och ingen allmän sanning, förrän den ena teorin är totalt motbevisad.

[Diabolique]

Du är inte en bitch.

Du är klart den som kan mest om djur här. Och en sann djurvän verkar du vara...........

Men med vissa människor är det lönlöst att resonera med, även om man motbevisar dem. Du har rätt även i att det är räven som kan ta igelkottar, det har jag också fått lära mig.

Tack!

Att rävar skulle kunna ta igelkottar...
Jag tror att jag har läst det i en bok som heter "Däggdjur i färg".
Men mest har jag hört det via hörsägen. Men när jag läste i min igelkottsbok, att detta troligen är en myt eftersom det mycket mera sannolikt kommer från överkörda igelkottar när hittat delar av igelkottar i spillning av räv. Och det håller jag med om!

Men jag förstår myten, och visst kan någon enstaka räv ha lyckats äta igelkott. Jag ser i alla fall fler överköra igelkottar än levande varje år, och det ser jag mycket oftare än vad jag ser en räv.

Att däremot anklaga grävlingen för allt möjligt (inte bara i denna tråd), tycker jag är vidrigt!
På ett hönsforum så blev det också ramaskri, när någon hade låst ute sina höns i en liten bur och grävlingen hade tagit dem. Hälften tyckte att grävlingen var ond och resten att det var mycket klantigt att närmast "mata" grävlingen på det viset...

[Gossen Ruda]

Fy fan vad du är jobbig. Och vränger orden. Beträffar boksidan så utgår jag att du kan använda ett register. Sök på "grävling" och "igelkott".

[Lars-Olof Arvids]

Tänk att det alltid ska hetta till så väldigt när rovdjur diskuteras, inte bara de stora!

Jag måste bara berätta att det finns iller i mina marker. I somras blev jag inbjuden till en granne som påstod sig ha ett illerbo med ungar vid en bäckravin alldeles invid huset. Flera tidiga mornar satt jag på en kulle en bra bit därifrån och spanade med kikare, men fick aldrig se illrarna och blev snart lite skeptisk till om det verkligen var sådana. I vintras försvann den ena efter den andra av min hyresvärds hönor, så hon satte ut en grävlingfälla vid hönshuset. En dag när jag kom hem hade hon fångat en stor illerhane med de typiska vita markeringarna i ansiktet. Naturligtvis förstår jag att hon vill ha sina höns i fred, men samtidigt skulle det vara synd om illrarna försvann helt. Det skulle vara kul att se en levande också!

Olle

[carol]

Jag är uppvuxen långt ut på landet. Och jag hörde aldrig under min uppväxt någon som hade fått sin grund bortgrävd av grävlingar. Däremot så bodde det ju grävlingar under grunden hos en del. Vissa av dem gillade det inte för de trodde tyvärr på alla skrönor om farliga grävlingar...

Diabolique - en liten fråga bara, när du säger att de bor under grunden, hur menar du då? Är det krypgrund du menar, att den tar sig in och bor där, eller bygger den bo under en betongplatta? Låter som risk för sättningar... Vill inte märka ord eller så, bara funderar...

Det enda jag vet om grävlingar är att när jag var liten bodde det en under vår gräsmatta hemma. Den byggde gångar och allt skönk på sina ställen så gräsmattan blev berg-o-dalbana. Det var lite störigt för det gick liksom inte att klippa gräset, men annars var den schysst mot oss. Den var ju mest uppe när vi sov.

[farbror B]

Känns som om Diabolique har bra kunskaper om djur!
Grävlingars roll som vilda djur har på flera ställen försvunnit, eftersom de bor så nära inpå människor att de mer blir som tvättbjörnarna i USA, sopdjur som rotar i komposter och bor under husen.

Jag ser flest som plattgrävlingar, den där arten som stillaliggande lever på vägarna tyvärr =(

Men när man råkar på grävlingar i det vilda, med sin vackra teckning, lunkande gång, så känner man som alltid när man ser ett djur:
Naturens under!

[Diabolique]

Diabolique - en liten fråga bara, när du säger att de bor under grunden, hur menar du då? Är det krypgrund du menar, att den tar sig in och bor där, eller bygger den bo under en betongplatta? Låter som risk för sättningar... Vill inte märka ord eller så, bara funderar...

Det enda jag vet om grävlingar är att när jag var liten bodde det en under vår gräsmatta hemma. Den byggde gångar och allt skönk på sina ställen så gräsmattan blev berg-o-dalbana. Det var lite störigt för det gick liksom inte att klippa gräset, men annars var den schysst mot oss. Den var ju mest uppe när vi sov.

Jag har ingen egen erfarenhet, utan kommer ihåg att det var ett par i byn där jag växte upp som hade grävling uder sina hus.
När jag var ca tio år så var jag inte så insatt i hur husen var byggda.
Men jag vet att grävlingar inte kan "gräva bort" en grund av murad sten eller betong, det var därför jag skrev mitt svar till Hannele, som hade skrivit såhär:
"Du har inge trädgård, va?
Inget hus, där dom har grävt bort grunden?"

Jag kommer ihåg att de som hade grävling under huset var oroliga eftersom de trodde att de attackerar folk och biter dem i benen tills skelettet krasar... Något om grunden till huset hörde jag aldrig.

[carol]

Nänä, det är bra så, jag menade inte att reta upp dig ännu mer. Det Hannele skrev uppfattade jag som att hon menade att de grävde bort jorden under plattan eller grundmurarna och att det medfört sättningar, men eftersom hon inte skrivit mer vet vi inte.

Inget ont mot dig och inget ont mot grävlingarna.

[Diabolique]

Nänä, det är bra så, jag menade inte att reta upp dig ännu mer. Det Hannele skrev uppfattade jag som att hon menade att de grävde bort jorden under plattan eller grundmurarna och att det medfört sättningar, men eftersom hon inte skrivit mer vet vi inte.

Inget ont mot dig och inget ont mot grävlingarna.

Ingen fara, du retade inte upp mig.
Tyckte att du skrev på ett väldigt sakligt sätt!

Däremot så tycker jag nog att det är dumt att skriva att grävlingar gräver bort grunden (så att det låter som att de gräver sig igenom och till och med gräver bort armeringsjärn cement, sten, trä och allt annat som man kan bygga husgrund av).

Första gången jag någonsin har läst om sättningar var i ditt inlägg, och det låter rimligt att grävlingar kan göra så att husen blir mindre stabila.
Men hur vanligt är det?

Och jag kan förstå om man ogillar ett visst djur, bara för att man själv har en dålig erfarenhet, men då får man försöka tänka på att det kanske inte gäller alla djur av det slaget.

Jag reagerar lika hårt när någon säger något som ska gälla alla judar eller invandrare eller homosexuella mm också. För visst finns det rötägg både här och där, men man ska inte döma ut alla för det.

[Diabolique]

Nu byter jag tillbaka till ämnet igelkottar igen.

Ni har säkert alla hört att iglekottar har mycket loppor (i det vilda).
Och det stämmer, men däremot så har de en helt egen sorts loppor som inte trivs på andra djur. Så det är egentligen fel att anklaga igelkottar för att ha överfört loppor till hunden eller katten, som många gör.

Lopporna kan hoppa över till ett annat djur och till människor också, och de kan bitas. Men de stannar inte kvar, eftersom de är anpassade att leva på igelkottens kropp som ju är mycket speciell, med taggar och mycket bar hud mellan dem.

("Igelkottar" av Pat Morris)

Innan jag skaffade igelkott så trodde jag att det var igelkottens fel när hunden fick loppor. För jag fick hela handen full med loppor när jag klappade igelkotten i trädgården. Men nu vet jag alltså bättre.