Det är kvällen och jag känner mig ledsen;tänker på min mamma som skall begravas den 28 i denna månad
Det konstiga är att jag både saknar henne och är samtidigt glad för att hon slipper lida.
Jag kommer att inte åka på hennes begravning dels för att jag orkar inte resan dit och för att jag inga pengar har för att resa
Det är som att kännslorna först nu kommer ikapp; detta att mamma är borta för alltid