Varför beskärning?, Efterlyst diskussion Alternativ

[Big Gardener]

Jag håller ju inte med om att formklippning och uppstamning faller inom samma beskärningskategori, även om jag förstår vad du är ute efter.

[Hannele]

Jag håller ju inte med om att formklippning och uppstamning faller inom samma beskärningskategori

Vi borde införa förbud att inte använda orden formklippning och stympning i samma mening...

[Hannele]

Formklippning fordrar ju också en hel del kunskaper och inte minst rätt växtval om man vill formklippa.

Jag kan inte komma på något träd, som man inte skulle kunna forma.

Men ett exempel på "fel sätt" är väl om man tycker att björken blir för hög, och därför sågar av toppen.
Då är det ju bättre att göra processen kort och ta bort hela trädet direkt

Man kan formklippa även en björk vackert,
men många ser björk som ett "heligt" träd, som man inte får röra.

[Iza]

Vår granne, vid sommarstugan, har totalt stympat vår cypresshäck som står i tomtgränsen.
På frågan varför så fick vi till svar att hon fick inte någon sol pga häcken, dem skuggar inte in till henne. Det ser ut som om hon har kapat den med en slö morakniv, arma häck. Vi har försök gottgöra den med att vattna den rikligt.

[SannaLasso]

Jag är en stympare!

Mitt första besök här på forumet kom sig av att jag ville få lite information om hur man lämpligen skulle kunna beskära de två gamla höga äppelträden som står på tomten. Jag tittade bl.a. på Cillas utmärkta sida och förstod att det jag tänkte göra inte var "beskärning" utan svår stympning. Denna för mig nya syn på saken avskräckte dock inte.

Det ena äppelträdet var skyhögt och i stora delar i mycket dåligt skick . Det har en sorts stora hårda syrliga äpplen som fungerar bra till paj men inte att äta rakt av.

Det andra var friskt, men högt, och var i höstas fullt av gulgröna mjöliga äpplen utan smak.

Inget av träden hade så låga grenar att man utan besvär kunde plocka äpplena. Marken blev full av mer eller mindre oätliga äpplen, jag drog fyra eller fem äppelfulla skottkärror till tippen.

Cilla och andra trädvärnare må avsky mig men träden är numera stympade till oigenkännlighet. Mer än hälften är borta, de kapades helt sonika av på mitten och några av de lägre grenarna togs också bort. Just nu är träden verkligen fula. Luftskott lär jag ju få många av, men jag kommer i alla fall att nå dem utan att behöva klättra för högt mot skyn när de skall bort.


Som svar på frågan i rubriken "Varför beskärning?" svarar jag istället på "Varför stympning?" - Syftet med stympningen var i första hand att få färre äpplen och mindre löv att köra till tippen. I andra hand att kanske, kanske få ut några lägre grenar att plocka lagom få äpplen från så småningom.

[Xelma]

Jag beskär knappt något. Men... eftersom jag inte kunnat låta bli att plantera ett tulpanträd så får jag hålla det nere lite. Det gör inget om det blir 7-8 meter, men det kan bli större och därför får jag se hur det utvecklas. Om det blir för stort får jag kapa det om 20 år.

En idegran funderar jag på att forma. Den är 5 meter hög och lika bred. Den passar bra där den står, men är lite stor. Jag hade helst velat ha ett titthål igenom som på Hanneles bild på häcken. Men jag vet inte än, jag ska fundera på det ett år till. Börjar man forma får man fortsätta.

Äppleträden har vi bara tagit bort döda grenar och en gren som skavde mot grannens hus.

Man klipper så mycket häckar i trädgården, så träden följer väl med av bara farten för många. Jag gillar det mer vilda, det är därför jag kan låta bli att kapa.

[noora]

Något som aldrig riktigt framkommer är vad som händer med t.ex. ett äppelträd om man inte beskär det alls. Speciellt undrar jag vad som händer med ett ungt träd om det inte formas alls.

Konkret exempel: vi köpte hus med trädgård tidigare i år, och i trädgården står det ett äppelträd som är yngre än 15 år. För min del skulle anledningen till beskärning främst vara att jag vill göra trädet användbart för kommande generationer. Både jag och min sambo är allergiska mot äpplen, så vi är inte intresserade av stora skördar, men jag vill gärna bevara trädet för "kommande generationer" när det nu ändå står där.

[Xelma]

Jag kan möjligtvis se en orsak att hålla ner äppleträd för att lättare nå frukten. Men med en äppelplockare når man ganska högt. Vi har 9 gamla äppleträd, mycket går i komposten och till fåglarna, men det gör inget! Oslagbara när de blommar, vilket de gör nu.

Jag tycker de är vackrare som de är nu än hårt beskurna med vattenskott. Jag vet knappt om de är beskurna, i så fall försiktigt.

[Cilla]

Något som aldrig riktigt framkommer är vad som händer med t.ex. ett äppelträd om man inte beskär det alls. Speciellt undrar jag vad som händer med ett ungt träd om det inte formas alls.

Noora, hej
Jag kommer ofta till trädgårdar där de äldre äppelträdet skurits så grovt och mycket att de endast prodcerar vattenskott, medan de nyplanterade äppelträden fått stå obeskurna i flera år.

Det borde vara tvärtom.

Våra kulturaplar överlever visserligen även om de inte beskärs som unga, men de blir svagare. Grenarna blir långa i förhållande till sin tjocklek och träden satsar halvhjärtat på många stamgenar istället för att satsa mycket på några färre, som då blir starka. Ofta blir kronorna smala och upprättstående en lång tid, och när de sedan får frukt är grenarna för svaga för att kunna hålla dem. Grenar fläks och frukt faller av.

Vildaplarna är det annorlunda med, deras frukt är inte så stor och tung och dessutom växer de ofta flerstammigt så att grenar kan luta mot varandra.

För den som vill att det egna unga planterade äppelträdet ska bli ett som man kan klättra och hänga hängmatta i, dricka saft under och få goda äpplen av, blir syftet med beskärningen av det unga trädet att
- hjälpa det att välja krongrenar (grenar från stammen)
- hjälpa det att satsa på bra grenar som växer ut från stammen (grenvinklar)
- hjälpa det att tidigare än det själv vill förlora sina lägst sittande grenar (uppstamning)
- korta in grenar så att de blir tjockare i förhållande till sin längd
bland annat.

Beskärning av unga äppelträd är viktig och kallas uppbyggnadsbeskärning. Med vuxna träd som man satsar på lång och frisk överlevnad av kallas den underhållsbeskärning och är proportionellt mycket mindre än med det unga trädet.

[Cilla]

Kajsa, din päronspaljé är en av de mest lyckade och väl gjorda jag sett. det är himla roligt att kunna spaljéra frukt och kunna ha många sorter på liten yta!

Hannele - björk har man formbeskurit mycket länge. De förgrenar sig mycket väl när man årligen beskär yttersta grenspetsarna. Det är ett styvt beskärningsjobb när björkarna blir större. Jag har själv några sådana uppdrag. Träden har blivit för stora för ägarna att hantera.

[Cilla]

Ibland råkar vi in i diskussioner om beskärning här som jag tolkar som om de mest handlar om semantik, dvs ordens betydelse. Här är ett förslag och försök till beskrivning av beskärningstyperna:

Formbeskärning
Inriktar sig på den yttre delen av kronan/busken för att skapa en särskild form av denna. Att påverka den yttre formen görs bäst om man börjar när växten är mycket ung eller när man endast behöver beskära ung ved.
Exempel: Häckar är vanligt att formbeskära. En gran/granhäck som formbeskärs rätt förgrenar sina årsskott och blir mycket tät i yttre grenverket, men liksom sin obeskurna like helt tom på gröna barr innanför årsskotten. Björk, asp, pil, bok mm som formbeskärs bildar stam med sidogrenar men en yttre krona som är tätt förgrenad och formad. Vissa arter såsom idegran, buxbom m fl lämpar sig mycket bra för formbeskärning.

Uppstamning av träd
De nedersta grenarna av ett träd tas bort för att mer utrymme eller ljus ska skapas under det. Görs med fördel när trädet är ungt så att snitten inte blir så grova. Man kan även stamma upp vissa busktyper så att de liknar träd - slån är ett sådant exempel.

Uppbyggnadsbeskärning
Görs av unga träd för att skapa framtida stabil krona och av buske för att den ska bilda tät förgrening. Med kärnfruktsträden sker främst uppbyggnadsbeskärning de första 10 åren. Med de flesta andra träd är den beskärning som gjorts i plantskolan oftast tillräcklig. Att ta bort dubbeltoppar på äldre träd innan topparna blir grova är ett undantag. Vissa trädslag som t ex lärk har tendens att bilda sådana dubbeltoppar som sedan blir instabila.

Underhållsbeskärning
Görs främst på vuxna kärnfruktsträd och buskar för att trädet/busken ska föryngra sig i något snabbare takt än det gör av sig själv, för att grenar ska bli stabila och frukten solbelyst. De första prioriteterna i all underhållsbeskärning är att ta bort död eller skadad ved. Exempel: Gamla tappar och död ved tas bort i ett äppelträd, trädet gallras för att bli något glesare, nya skott riktas för att få stabilitet när de blir äldre. Ett par-tre stammar av syrénhäcken sågas ned helt till marken för att stimulera nya rotskott från marken. Våvinterbeskärning av träd och buskar stimulerar vegetativ tillväxt (gren och blad) på de arter som tål den, medan sensommarbeskärning inte gör det men är de flesta arters bästa läketid.

Hamling
Påbörjas när trädet är ungt. Man bygger upp mycket korta välriktade krongrenar varifrån man sedan skär av ungveden. Från dessa "knutor" skär man av ungveden så att trädet kan läka snitten. Träd som är rätt hamlade kan leva mycket länge. Lind är i städer vanliga för hamling, pil är vanliga hamlingsträd i södra Sverige.
Förr hamlades för att få fram rikligt med ungskott till djuren, numera sker prydnadshamling. Vanlig periodicitet var förr att man tog alla ungskott vart annat till vart fjärde år. Idag prydnadshamlar man oftare genom att ta vartannat eller vart tredje ungskott årligen så att trädet inte måste skapa blad genom att också ge energi till grenbildning vid varje hamling.

Stympning
Trädens grovgrenar kapas. Alltid livsavkortande för träd. Ofta gjort utan medvetenhet om konsekvenserna. Många träd stympas på höjden i syfte att bli lägre, men effekten blir mer upprättstående och mycket snabbare grentillväxt (från 5 cm per år till 150 cm och från 1 toppskott till 10 toppskott är en vanlig effekt). De arter som har förmåga att bilda epicormiska skott, vattenskott, gör detta med instabila greninfästningar som följd. Den övriga grenmassan som lämnats ostympade stannar av och utvecklas inte. I övrigt blir träden ofta snabbt och kraftigt rötskadade. Med fruktträd är kräftsvampen vanlig som effekt, som sedan sprider sig också till icke stympade lövträd.

Toppning
Toppkapning är en form av stympning där man tar bort det som de flesta träd har som mest vitala växtdel, toppen. I stort sett alltid det mest besvärande och livsavkortande för träd om det inte görs i mycket ung ålder när toppen är späd och sedan följs upp som formbeskärning.

Flera beskärningstyper samtidigt
Varken träd eller buskar är helt okomplicerade anatomiskt, och därför görs ofta flera beskärningstyper av ett träd/buske samtidigt. I ett vuxet träd kan purung ved behöva uppbyggnadsbeskäras medan underhållsbeskärning är det som görs i övriga kronan. I en forsythiabuske kan både den älsta veden tas bort (underhållsbeskärning) medan de yngsta toppas för att fördela sig och i framtiden ge fler blommor (uppbyggnadsbeskärning). Vidare kan en häck beskäras på sidorna (formbeskärning) samtidigt som man låter topparna växa fritt för att uppnå högre höjd i häcken. Och till sist finns björkar som både toppkapats och sedan gjorts försök till formbeskärning av i det yttre okapade grenverket.

[Hannele]

Och allt detta Cilla skrver om går att praktisera på de flesta träden.
Dessutom flera beskärningstyper samtidigt.
Tänk, om nyinflyttade funderade på Cillas alternativ, innan de sågade ner.

[Cilla]

När man formbeskär med sådan känsla och kunskap som här på pilens och idegranens växtsätt kan växten leva mycket länge. Likadant när hamling görs och man respekterar trädens behov av sårläkning.

Har aldrig sett sådan uppstamning + formbeskärning av en idegran förr - kul!

[MB1965]

Att beskära för att få mer plats är inte något bra argument, men jag förstår vad du menar. Man bör ju naturligtvis välja träd vars slutstorlek inte är större än vad man klarar av.

Med rött beskärning blir det inte heller större än att det får plats

Jag beskar mitt familjäppleträd jag planterade i höstar. Två av sorterna hade långa ympar, de andra korta. Vill ha balans.

Dessutom vill jag forma trädet så att det blir bredare - "spänner " ut det.

[Xelma]

Hmm...den idegransbeskärningen kanske vore något att ta efter. Men idegranen ger mängder med nya skott på gammalt grenverk, så man får hålla efter dem för att få den så fin.

[Cilla]

Men idegranen ger mängder med nya skott på gammalt grenverk, så man får hålla efter dem för att få den så fin.

Ja, man undrar om de går med rakhyveln varje dag över stammarna. För en som vill lämna trädgården under semestertiden eller inte vill klippa ofta är nog uppstamning av idegran inte det mest lämpliga. Inte någon formbeskärning heller förresten, den är den helt klart mest arbetskrävande beskärningen.

Själv har jag en idegran som sträcker sig ganska platt längs marken. Snön på vintern hjälper till att skapa denna form, och den passar på stället.

[Hannele]

För en som vill lämna trädgården under semestertiden eller inte vill klippa ofta
är nog uppstamning av idegran inte det mest lämpliga.

En gräsmatta är nog inte det mest lämpliga för en som vill lämna trädgården under semestertiden
eller inte vill klippa ofta.
(För idegran räcker det med klippning två gånger per år.)

[Cilla]

Nej gräsmatta är en mycket svårodlad rabattyta tycker jag också. Någon gång i livet ska jag odla och ta hand om annat gräs än skogsgräs, men jag har inte kommit dit än. De som jobbar med sina gräsytor är beundransvärda!

Däremot tror jag inte att det räcker att klippa två gånger i idegranen som du visade på bild - om man vill hålla stammarna "skäggfria". Eller har jag fel?

[Hannele]

Däremot tror jag inte att det räcker att klippa två gånger i idegranen som du visade på bild - om man vill hålla stammarna "skäggfria". Eller har jag fel?

Cilla, du har nog rätt, men jag vet inte tidsintervallet
(mina egna är ganska små, jag är för snål för att köpa stora plantor).

Orakad skäggig idegran.

[Cilla]

Det är roligt att se dina bilder! Och det är kul att börja med små plantor också. Dessutom kan man experimentera mer då. Både ekonomiskt och utrymmesmässigt.

Får det inte plats om 30 år kan ju någon börja gallra...