Hejhopp!
Jag är överviktig och är säkert "en rulta". Jag har alltid varit överviktig,
även som nyfödd och skolläkarna har alltid jagat mig med deras diagram
om var man ska ligga någonstans viktmässigt i förhållande till längden
för att det ska vara bra. Hur kul är det på en skala?
Min bror är raka motsatsen, har alltid varit smal och legat "under" i
skolsköterskornas kurvor o. dyl.
Vi båda äter nästan exakt samma mat (vegan), med skillnaden att
min bror faktiskt äter mer än mig, men det märks inte, samtidigt
som jag bara behöver titta på något sött och går upp. Han äter bra
mycket mer godis än mig, men inte märks det.
Själv måste jag säga att jag inte har upplevt att inte är mindre "accepterat"
att kommentera folks övervikt nedsättande än folks undervikt, ur min
egen synvinkel måste jag nog säga att det varit ungefär samma...
Jag minns när jag gick i skolan och hoppade hopprep (två andra höll i)
med en annan tjej som också var överviktigt och två (smala) tjejer
ropar till oss "haha, där hoppar två tjocka", varav jag blir förbannad
och ropar tillbaka "haha, där står två smala". Dessa två börjar gråta
och går till vår klasslärare, varpå jag får en utskällning/skarp tillsägelse,
men inte dessa två tjejer... Än idag minns jag denna incident och det var
nog åtminstone 19 år sen... Kalla mig långsint, men så är det...
Hur som helst, precis som de flesta påpekat, är det viktigast att
man mår bra och inte hur mycket eller lite man väger som spelar
roll!

Jag är äntligen, relativt, nöjd med mig själv och mina
extrakilon, men jag mår bra och får alltid utmärkta värden när
jag kollar min hälsa (blodtryck, blodvärden, andning osv)...
Nåväl, nu har jag fått gnälla/klaga av mig en stund...
Och långt blev det.
Godnatt!