Funderar om det verkligen är så... Snarare ska man inte ange för höga eller för låga löneanspråk.
För höga gör att de inte vill anställa en p.g.a. att man helt enkelt är för dyr för sin skicklighet. För låga gör att man verkar desperat och då vågar de inte anställa en... tror väl att det är nåt skumt med en då.
Tror snarare att de anställer den som verkar skickligast och som håller sig inom den max lönenivå de kan tänka sig.
Ofta betalar de hellre lite mer lön om de tror sig få någon som kan sköta jobbet bra.
CITAT
Fast om alla resonerar som så att "jag åker inte snålskjuts", då hade vi inga fackföreningar kvar längre, och då jädrar gäller det till att förhandla. Då kommer den anställde att få dumpa sina löner för att inte få sparken, dom skulle anställa den som har lägst lönekrav, och djungelns lag skulle verkligen få råda. Är det så ni vill ha det, ni som medvetet dissar facket.
Finns en viss risk för att det blir kapitalägarna som får den största kakan ja.
Läste i en statsvetenskaplig bok att forskning tyder på att det ofta inte är förnuftigt att vara med i stora intresseorganisationer. Detta för att de stora organisationerna måste ta så många intressen i beaktande att det medelintresse de för fram gynnar alla (t.ex. arbesttagare) inom det område de försöker påverka, snarare än bara medlemmarna.
Det blir då en lite paradoxal situation: Individen tjänar inte på t.ex. facken rent individualistiskt kortsiktigt, men följer alla det kortsiktigt förnuftiga upphör intresseorganisationen och alla arbetstagare lider av det.
Med andra ord kan man säga att de som tycker att intresseorganisationen gör att bra jobb som gynnar dem men inte själv är med åker snålskjuts, men de som inte anser att organisationen gör något nyttigt för dem kan stå utanför utan att känna sig självisk.
Eller?
Finland - Planterar i motsvarande Sveriges zon 5 (bor i motsv. zon 3)