Första veckan är jätteskön, då kan jag koppla av och bara njuta. Vecka nr 2 börjar samvetet gnaga att det är på tiden att göra någon nytta! Försöker intala mig själv att jag verkligen gjort mig förtjänt av denna ledighet. Ska det verkligen behöva vara så att man måste rättfärdiga inför sig själv att semester är något man kan unna sig utan dåligt samvete? Jag skyller på Luther, han sitter alltid på min axel och tjatar om vad man får och vad man inte får!
|