Att olika djurarter har olika fallenhet för olika sorters dressyr, det är ju ganska självklart egentligen.
Men även individer inom samma art har olika fallenhet, något som en klok "djurdressör" tar med i beräkningen!
Om vi tar Spanska Ridskolan i Wien, med de vackra vita lipizzanerhingstarna med rörelser ur den högre skolan, så kan inte varje hingst alla rörelserna.
De svåraste sprången, levad, courbette, capriol, märker man under skolningens gång (som tar många många ÅR) vilken hingst som har fallenhet för vilken rörelse. Även det är en konst, att fånga naturligheten i dressyren.
Spanska Ridskolan.Jag är ingen "djurdressör", men har haft många olika sorters djur (hästar, höns, möss, t.ex.) som kunnat uppvisa härliga och imponerande "konster".
Inga av konsterna har varit planerade från början, däremot har jag tagit fasta på sådant som djuret i sig självt har "börjat med", och sedan fortsatt att "leka fram" det, och renodla det.
På slutet har det sett "imponerande" ut, men det var aldrig JAG som började!
Om jag skulle försöka att få
ett annat djur att göra samma sak, är möjligheten stor att jag inte kan! (men det behövde jag ju inte säga vid mina "uppvisningar"

)