Nu är det snart ett år sedan jag planterade min häck av bärhäggmispel. Jag följde ett tips som jag hade hittat på Rosenposten nämligen att man kan bre markduk över ogräset, fästa den runtom, göra ett snitt i duken, sticka ner spaden, vicka lite med den så det blir ett hål, och plantera busken. Ingen grävning o sånt.
Enda skillnaden mot Rosenpostens anvisningar var att jag planterade häggmispel och inte rosor, vilket visade sig ha en viss betydelse. Häggmispel har en lång pålrot, som som var för lång för det hål som kan göras genom att vicka med en spade..... Buskarna växer som det ska, men ofta kommer det upp skott ur rotens "bakände" också (dvs den ände som inte gick att trycka ner tillräckligt långt). Och eftersom jag redan planterade mycket tätt, så blir resultatet nu mycket, mycket tätt. Men buskarna växer bra än så länge.
Vad gäller markduken, som är av den 'remsiga' plastsorten så är min erfarenhet följande:
1) Det går inte att ha duken utan täckande material. Fåglarna gör hål och drar ut trådar.
2) Det räckte inte att täcka med 1-2 cm täckbark, som vi fick rådet, p,g,a att ytan var ojämn så barken gled ner i fördjupningarna och lämnade plasten bar. Dessutom verkar det som att barken 'försvinner' så vi har fyllt på flera gånger under året. Kommer inte ihåg hur många säckar totalt.
3) På försommaren hade det kommit upp stora ruggar av ogräs ur det snitt som man gör när man planterar buskarna. Dessa trängde buskarna och måste tas bort. Eftersom dom hade växt ihop med markdukens plasttrådar, så gick det inte att gräva bort dom. Att dutta med Roundup blev lösningen för mig. Buskarna växte märkbart bättre när dessa ogräsruggar dog bort.
4) Framåt sommaren trängde kvickrot och framför allt åkerfräken upp genom markduken. Försökte till en början dra bort dom skotten varje gång för att trötta ut dom, men när jag sedan inte var där tog dom sig upp fullt ut. Eftersom Roundup inte verkar bita på fräken, får jag nog acceptera att dom finns där. Dom ligger nu delvis som en grön matta över barken, men det ser inte ut som buskarna lider av dom.
5) Jag märkte också att små ogräs slog rot i själva täckbarken, och det kan nog bli ett problem om dom får fäste och borrar sig ner genom duken. Lösningen blev att då och då röra om i barken så att dom inte får chans att bli stora.
SLUTSATSEN är att: Även när man planterar i markduk krävs en viss skötsel och tillsyn för att inte ogräset ska ta över. Men om jag jämför med en annan bit häck som jag har planterat på vanligt sätt och där jag ett par gånger om året måste gräva fram buskarna ur en tät matta av ogräs, då tycker jag att markduken har varit väldigt arbetsbesparande. Även om kostnaden blev mer än vi hade tänkt oss p.g.a att det behövdes så mycket täckbark, så har den kostnaden absolut uppvägts av arbetsbesparningen.
--------------------
Hellre planering än plantering
|