Avst�nd mellan frukttr�d? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Avst�nd mellan frukttr�d?, Nyplantering av frukttr�d

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	04-10-2010, 16:12 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej om man vill plantera mellan tr�d det l�ter inte bra p� grund att v�xter mellan tr�d ska ta mycket vatten och n�ring och blir tr�d svaga , om man vill g�ra s� ska man plantera v�xter p� h�jden eller p� krukor. H:Bassam

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	04-10-2010, 17:44 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Man kan f�rst�s h�lla ganska fritt precis runt tr�den. Att fylla ut med �ngsblommor eller vad det nu kan vara mellan tr�den tror jag inte �r n�got problem f�r tr�det. Faktum �r att vissa v�xter tenderar att utvecklas kraftigare n�r de f�r konkurens enligt nya r�n. Sen huruvida det blir b�ttre kvalitet p� slutprodukten eller inte vet jag inte. -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	07-10-2010, 13:47 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	CITAT (Ingrid p� V�stkusten @ 16-04-2003, 09:12) Todeloo, Jag kommer att k�ra 1,5 meter emellan mina svagv�xande tr�d - och jag har ambitionen att g�ra spindeltr�d av dem - tror jag :-) och odla dem tv�-dimentionellt med. Men det �r n�stan minimum :-) ja f�rutom kordongtr�d d�. A2 stam beh�ver man l�ngre avst�nd med helt klart! H�lsar Ingrid L�ter j�ttekul! Jag �r sj�lv mer inne p� sm� tr�d f�r att f� �pplen �n stora "riktiga" �ppeltr�d f�r n�sta generation. �r det sv�rt att f� tag p� svagv�xande sorter? /Bruno

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	07-10-2010, 14:00 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Sj�lv har jag t�nkt s�tta olika i tr�dg�rden. Framf�r huset st�r en Gravenstein, tyv�rr n�got stympat men i �vrigt �n s� l�nge friskt. Jag t�nkte ta bort eller flytta ett relativt nyplanterat Alice och s�tta en till Gravenstein bredvid. Personligen tycker jag om n�r tr�den inte �r f�r h�ga, jag vill g�rna kunna sk�ta det fr�n en inte alltf�r h�g stege, och man kan ju begr�nsa det tidigt utan att det blir liksom stympat. Jag var hos en p� byn och plockade fallfrukt till min cider. Dennes �ppeltr�d var enorma. Det fanns ingen chans annat �n att plocka fallfrukten, de nedersta grenarna var sansl�st h�gt uppe. D� blir det liksom inte s�rskilt praktiskt, �ven om man kan s�tta gungor etc i dem. Jag har gr�vt upp ett vackert tr�d som hade kr�fta, och det ska jag ers�tta med ett som ska f� v�xa hyggligt fritt. Sen har jag ett h�r i tr�dg�rden d�r det kan passa med tr�d p� svagv�xande grundstam. Och s� en l�g mur d�r jag t�nkt g�ra en spalj� med �pplen. Hade jag en yta att plantera p�, som ett par tusen kvadratmeter, skulle jag �nd� f�rs�ka h�lla tr�den l�ga och l�ttsk�tta. Jag vill INTE upp 6-10 m i luften, och kan man slippa s� varf�r ska man d� det? /Bruno

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-10-2010, 16:37 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	�h, ni f�r v�l fixa skylift! F�r n�got mindre tr�d duger nog en vanlig �ppelplockare och en stege. -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	07-10-2010, 18:49 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej det �r bra om man satsa p� kl�ttra frukttr�d f�r att spara mycket mark och det �r l�tt att plocka frukt och sk�tsel dem bra . Obs De �r samma kvalitet men de fr�n b�rjan fostrar f�r att blir kl�ttrar . H:Bassam

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	08-10-2010, 07:50 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Lite matteber�kning: Man kan st� p� ett trappstege med plattformen p� 2 meters h�jd Armarna v�xer ca 1.50 �ver f�tterna och �r ca 60 cm l�nga Man kan hantera en �ppelplockare med ca 3 meters l�ngt skaft --> d� borde man kunna plocka �pplen p� upp till 7 meters h�jd Problemmet som jag ser det �r besk�ring och kartgallring p� h�jd �ver ca 4 meter med detta resonemang, om man vill g�ra det noggrant (utan st�ngverktlyg).

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-10-2010, 05:19 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Rolig diskussion! Det finns s� sm�nga s�tt att f� fram frukt p� - l�gt, h�gt, l�nglivat, kortlivat... CITAT (Bruno66 @ 07-10-2010, 15:00) Hade jag en yta att plantera p�, som ett par tusen kvadratmeter, skulle jag �nd� f�rs�ka h�lla tr�den l�ga och l�ttsk�tta. Jag vill INTE upp 6-10 m i luften, och kan man slippa s� varf�r ska man d� det? /Bruno Om du ska h�lla �ppeltr�d som �r satta p� fr�grundstam eller A2 l�ga s� blir det att kl�ttra �nd�. Inte med den l�nga fina �ppelplockaren d�, men med de vassa verktygen. Inte en g�ng per �r heller, utan flera. Det �r bara att v�lja. Men fr�n nysatta tr�d �r det klart att det tar en stund innan besk�rningsstegen m�ste fram! H�llbart i l�ngden att h�lla ett tr�d 50% mindre �n vad det efterstr�var att bli kan det vara i t ex h�ckformatet. D� �r det l�tt att besk�ra ett par, ibland tre g�nger per �r. � andra sidan �r det v�ldigt kul att experimentera. Fast sj�lv har jag n�stan helt slutat att prova olika formbesk�rningar med starkv�xande grundstammar f�r tr�d som jag vill ska h�lla mindre former. Just n�r de b�rjar ge n�gra m�ngder med frukt i 10-�rs�ldern, b�rjar ocks� problemen med strukturerna som ofta inte h�ller. Det blir kn�ck i lodr�ta grenvinklar och behov av uppst�ttningar lite h�r och var, behov av gr�vre besk�rningar som f�rfular mm. Jag testade olika slags svagv�xande grundstammar i b�rjan. Sedan fick jag �rligen �pple p� A2 som blev �ver, och s� b�rjade jag spaljera och formbesk�ra dem. Nu �verg�r jag till svagv�xande igen och kommer att s�tta de flesta starkv�xande p� st�llen d�r de kan f� bli stora, vackra, frodiga krontr�d. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-10-2010, 14:35 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Jag Att besk�rar frukt tr�d tre g�ngar p� �ret det l�ter mycket , att beh�ller formen som du planera fr�n b�rjan inte s� sv�rt men beh�ver bara duktig p� besk�rning. Obs Avst�nd mellan dem beror mycket p� vilket uppfostran dem h�ckar eller stora eller mindre , p� grund att finns balans mellan r�tter och krona. H:Bassam

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	09-10-2010, 20:28 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	N�r man vill n�got helt annat med en v�xt �n den genetiskt str�var efter f�r man jobba mycket... D�rf�r rekommenderar jag ofta att man fr�n b�rjan v�ljer tr�d som i sig sj�lva f�r ungef�r den storlek man vill ha. F�rs�k att "uppfostra" tr�d finns det tyv�rr allt f�r m�nga exempel p�. M�ngder av besk�rningar som visserligen �kar svampars framfart och m�ngfald och d�rmed bidrar till ett rikt biologiskt liv. Men som ocks� leder till att tr�d, s�rskilt �ppeltr�d, inte ens n�r halva sin m�jliga livsl�ngd. Som du s�kert vet Bassam r�cker det inte att skapa "balans" genom att sk�ra i kronan. Om du f�resl�r uppfostring av ett �ppeltr�d till en mindre storlek �n det �r byggd f�r m�ste du ocks� rotbesk�ra. Och det blir mycket jobb det! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-10-2010, 12:36 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Trappstege �r okej, men att man�vrera verktyg p� tre meter l�nga skaft kan jag bara gl�mma. Det blir dessutom stor risk att skada fruktsporrar etc. Jag h�ller med om att detaljsk�tsel blir ocks� problematisk, som att kartgallra, besk�ra med viss precision och att ta bort �ppelmumier. Jag hade gamla �ppeltr�d i f�rra tr�dg�rden som f�tt v�xa fritt. Det blev en massa besk�rning i alla fall att rensa i tr�den och ta bort d�da grenar etc. Att plocka med tr�den tre g�nger per �r verkar vara standard hur man �n g�r. Varf�r d� inte lika g�rna l�gga ner det arbetet p� att f� tr�den lite mer praktiska? Det b�sta �r nog att utg� ifr�n svagv�xande tr�d, om det inte �r just mest ett prydnadstr�d man �r ute efter. Jag tycker det verkar som att hur man �n v�nder sig, har man rumpan bak n�r det g�ller �ppeltr�d.

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-10-2010, 13:01 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Spalj�tr�d ska man ju sk�ta noga. Det roliga �r ju att det som �r okej p� spalj�tr�d, ja, det som de kr�ver, �r liksom "f�rbjudet" p� krontr�d, f�r d� f�r man helt pl�tsligt problem med vattenskott och svampar och livsl�ngd, trots att det �r samma sorter. Ett spalj�tr�d kapar man till slut toppen p� n�r man n�tt h�jden p� spalj�n. Men samma �tg�rd p� ett krontr�d verkar bannlyst och resulterar bara i vattenskott och s�mre sk�rdar. Sj�lv str�var jag inte efter buskiga j�tte�ppeltr�d som ska st� i tv�hundra �r. Det �r jag f�r egoistiskt f�r, och med tanke p� hur �ppeltr�d stympas och missk�ts utan att man tar vara p� �pplena i granng�rdarna s� tycker jag det verkar vara en v�l vild chansning att satsa p� kommande generationer. Om ett tr�d klarar sig i 25 �r och ger frukt tidigt s� �r jag n�jd. Sen b�rjar jag �nd� bli f�r gammal. Fast n�got tr�d �r jag sugen p�, om det �r m�jligt utrymmesm�ssigt, att sl�ppa och l�ta v�xa naturligt med varsam sk�tsel. Men i det fallet blir det inte �pplena som blir det viktiga. Det ena beh�ver inte utesluta det andra. Kl�nga, kl�ttra och sk�ta blir det �nd�, om man inte vill att det blir sv�rplockade �pplen som �r l�ttast att bara l�ta ramla till backen. Vi sk�ter ju allt m�jligt i tr�dg�rden, till och med s�dant som inte ens ger n�got som vi kan �ta. Att beh�va ge sig p� �ppeltr�den tre eller fyra g�nger per �r ser inte jag som ett problem i sammanhanget. Det har jag gjort f�rut och f�tt bra med �pplen �nd�. Men visst blir det till slut problem med vissa tr�d, fast de gamla tr�den blir l�tt fula �nd� n�r man m�ste stympa bort d�da grenar eller kr�fts�r eller grenar som v�xer in i byggnader eller ut �ver garageplatser - en ibland ofrivillig formgivning av tr�den - och varf�r �r det helt pl�tsligt okej bara f�r att tr�den �r gamla och man tar bort det som �r sjukt och d�tt? Nej, d� har jag hellre ett utbytningsprogram, ett rullande schema f�r tr�den d�r det l�pande byts ut. Men n�r det �r dags f�r mig att l�gga av kan jag t�nka mig att s�tta tr�d som kan f� v�xa n�r jag pensionerat mig p� �ppelfronten och tr�ttnat p� att ta hand om �pplena. Jag kan ju ha "tur" och leva s� pass l�nge att jag kan f� njuta av dess skugga. I mitt fall b�r jag utg� fr�n svagv�xande sorter. Men det verkar finnas tr�d som �r starkv�xande i b�rjan men som stannar av i v�xten med tiden, ett s�dant l�r vara Mantet. H�ck och spalj� l�ter ocks� bra, fast det blir r�tt mycket jobb f�rst�s. /Bruno

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	13-10-2010, 14:05 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Cilla (Bassam r�cker det inte att skapa "balans" genom att sk�ra i kronan. Om du f�resl�r uppfostring av ett �ppeltr�d till en mindre storlek �n det �r byggd f�r m�ste du ocks� rotbesk�ra. Och det blir mycket jobb det! ) Du har r�tt Tack.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-10-2010, 00:33 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Bassam - d� f�rst�r vi varandra. Bruno - roligt att l�sa dina inl�gg. Jag jobbar just nu h�rt i en park med "buskiga j�tte�ppeltr�d" och hinner d�rf�r inte svara s� mycket. Jag tycker det l�ter som att det passar dig bra att ha tr�d som sk�ts som frist�ende spalj�er, som f�r mig �r det du beskriver... F�r mig som har frukt i alla m�jliga former finns inget fel i att sk�ta vissa fruktgivare f�r att de ska h�lla i 20 �r, och andra s� att de ska h�lla l�nge och ocks� kunna ha flera funktioner �n att ge frukt. Det viktiga �r att man inte tror att det g�r att omforma och samtidigt ha l�nglivade tr�d. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-10-2010, 13:24 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Tack f�r att du uppskattar det jag skriver - det �r en fr�jd att l�sa dina inl�gg och dessutom ta del av din kunskap och erfarenhet, Cilla! Jag har ganska begr�nsad erfarenhet och har bara varit tvungen att l�gga ner massor av jobb p� de gamla f�rbuskade �ppeltr�d som jag tagit �ver. Beh�ver det vara s�? Om man givit ett �ppeltr�d en bra grundform i unga �r utan att ta toppskottet, g�r det att sl�ppa det n�r det b�rjar bli stort utan stor skada, eller blir det till slut �nd� tvunget med �rlig sk�tsel p� uppemot sex meters h�jd eller h�gre? En av mina dr�mmar �r en �ppelhage, varf�r inte med betande f�r som motas bort n�r �pplena b�rjar falla. Cider st�ller n�mligen inte s� h�ga krav p� fruktens utseende. Nu s�ger jag kanske emot mig sj�lv sedan tidigare eftersom min syn p� det �r att det hanterings- och kvalitetsm�ssigt kanske inte �r det b�sta, men det g�r bra att plocka det som fallit till marken, om det �r sorter som t�l att falla p� det s�ttet, och det g�rs �ven traditionellt p� sina h�ll t ex i Frankrike. D� kan man sl�ppa �ppeltr�den fritt. Men allts�, min fr�ga �r - hur fritt kan man sl�ppa det och det fortfarande ger hyggligt med frukt? Vad �r minimum av jobb att l�gga ner p� ett �ppeltr�d utan att det blir d�ligt? /Bruno

Bruno66 Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-10-2010, 17:59 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 36 Medlem sedan: 03-09-2010 Medlem nr: 33 622	Mycket riktigt �r jag s�rskilt intresserad av den frist�ende spalj� jag planerar just nu och vad den kan ge. Samtidigt har jag plats f�r ett par dv�rgtr�d och tv� fullstora ocks�. Men spalj�n �r jag s�rskilt nyfiken p�, hur mycket jobb det blir, vad den kan ge i f�rh�llande till den yta den tar, och vad den tillf�r tr�dg�rden. H�r har jag hittat en som driver upp v�ldigt sm� �ppeltr�d och h�vdar att det �r v�ldigt lite jobb med det: http://www.midfex.org/yale/intro.html Jag misst�nker att en spalj� kan ge mer per ytenhet �n vad dessa minidv�rgtr�d kan g�ra. Eftersom spalj�n �r tv�dimensionell kan jag t�nka mig att den kan f� bli 2,5 meter h�g. Det blir inte s�rskilt trassligt att flytta stegen utefter "�ppelstaketet". P� den h�jden kan jag t�nka mig att f� plats med 6 grenv�ningar. Sen m�ste man troligen s�tta sig in i v�ldigt noga i �ppeltr�dets funktion. Jag gissar att sporrbesk�rning och f�ryngring av grenar kan bli �tg�rder som �r aktuella s� sm�ningom f�r att ge spalj�tr�det lite extra liv. Och besk�rning som kan locka fram grenar d�r s�dana fattas. I Nya Besk�rningsboken finns lite tips hur man kan g�ra. Jag har t�nkt mig en spalj� med horisontella grenar och 2 m mellan tr�den. Det �r lite roligt med dv�rgtr�den, att det �r just vid lekstugan de passar. Och s� ett par fullstora tr�d runt huset, som �r fr�n 40-talet, och �ppeltr�d h�r liksom hemma i en s�dan tr�dg�rd som ju ofta hade fokus mot sj�lvf�rs�rjning. Och, Cilla, jag kan t�nka mig att vara varsam med just dessa tr�d, som ska f� bli stora och v�xa efter sin natur. /Bruno

yingko	26-11-2025, 18:36 L�nk hit: #37
G�ster	слыш373.2полаReprГлейInvaBlacАмаручилAudiUntoNiMHHomeСокоSter RemeРосс230VDani(ИспБабеРВКиГордВалеBR22ТимоСодесертAfroсерт MichRobePlaiJofaМинаБыстсертсертАфанIrwiEugeОсип(196VictАлек DomaBodyMichMcDeИволживоAstrWindDigiQWERповаWindDolbАстаOsca автоВладУшакRichБЛСмстихЧернБороКрасComeManhПавлSettNikoWind ТереLuxoJameQuanТравWindDemoUnde4602AR00ИсаавоссдругJeweСтож WorlGeraArtsRogeArtsИллюEyviХолиУжасвойнKrusFiscКарпLievNove NokiИволRise5206AlexAlexAnnaDalvАртиShawкорзЛаушхороdigiприн КитаMabeSonyBookMaroBookРазмB730BeflРазмДрамMerrсредPHANToky МетадиагCeltтексHellCreaдетаHautязыкWarhTimeправXVIIKidsDeLo входМитиграмКалмComeМелаHellTrauСероGrodRussЛитРСидоБВПо(190 АграЗаниразнЯросФефеTheoтеатГорятеатDaryучилHarm1953коллMMOR NickTeenМатуsaleэколАшикТакэмалыисцеElleСмирнаклКоваавтоусмо ТопоЭлькРыбиBurrИжевоптиНикуКлинаналЖураdigidigidigiАнтоКаса MartTimeAlexГератрудRichАдапAlanСмолМалиtuchkasавтоСеме

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 21-06-2026, 18:36

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon